Jump to content

Katsina

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Katsina, ma eleghị anya sitere na "Tamashek" nke pụtara nwa nwoke ma ọ bụ ọbara ma ọ bụ mazza ndị ikom na "inna" nne [1] bụ mpaghara gọọmentị ime obodo na isi obodo nke Katsina Steeti, n'ebe ugwu Naịjirịa.[2]

N'ịbụ ka kilomita narị abụọ na isii, otu narị na iri isii mi, n'ebe ọwụwa anyanwụ nke obodo Sokoto na kilomita otu narị na iri atọ na ise, mi iri asatọ na anọ n"ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Kano, nso n'ókè ya na Niger Republic, n'afọ 2016, e mere atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị Katsina dị puku narị anọ na iri abụọ na iteghete .[3]

Obodo a bụ etiti mpaghara ọrụ ugbo nke na-emepụta mkpụrụ osisi, ogho, akpụkpọ anụ, ọka na ọka Guinea [2] ma nwee ihe igwe ihe maka imepụta mmanụ ahụekere na ígwè, ọ bụkwa etiti maka nnukwu ọrụ ugbo ọkụkọ nke ehi, ewu, atụrụ na ọkụkọ.

Obodo a nwere ọtụtụ Ndị Alakụba, ọkachasị ndị agbụrụ Hausa na Fulani.[4]

Ụmụ amaala

[dezie | dezie ebe o si]
  • Onye bụbu onye isi ala Umaru Yar'adua bụ nwa afọ Katsina.[5]
  • Gọvanọ nọ n'ọkwa nke Katsina Steeti bụ Dikko Umaru Radda onye a ṅụrụ iyi dị ka Gọvanụ nke Steeti ahụ na 29 Mee 2023, na-anọchi Aminu Bello Masari.
Emirs palace entrance
Emirate Katsina "Gidan Korau"

Emirate Katsina

[dezie | dezie ebe o si]

Obí Eze Katsina, nke a maara dị ka Gidan Korau, bụ nnukwu ụlọ dị n'etiti obodo oge ochie ahụ.[6] Ọ bụ ihe nnọchianya nke ọdịbendị, akụkọ ihe mere eme na omenala nke 'Katsinawa'. Dị ka akụkọ ihe mere eme si kwuo, ọ bụ Muhammadu Korau wuru ya n'afọ 1348 OA, onye e kwenyere na ọ bụ Eze Alakụba mbụ nke Katsina. Nke a na-akọwa ihe mere a maara ya dị ka 'Gidan Korau' (Ụlọ Korau). Ọ bụ otu n'ime obí eze kachasị ochie na nke ọgbọ mbụ, tinyere Daura, Kano na Zazzau. E ji mgbidi gbaa obí ahụ gburugburu, 'Ganuwar Gidan Sarki' (nke na-apụ ugbu a). A maara ọnụ ụzọ ámá bụ isi nke na-eduga n'obí eze dị ka 'Kofar Soro', ebe a na-akpọ ọnụ ụzọ ákwà dị n'azụ 'Kofar Bai' nke na-apụ ugbu a. Ebe obibi nke Emir na etiti obí eze bụ nnukwu ogige e wuru n'ụdị ụlọ ọdịnala.[7]

Mpaghara gọọmentị ime obodo

[dezie | dezie ebe o si]

Steeti Katsina nwere gọọmentị ime obodo iri atọ na anọ . Mpaghara gọọmentị ime obodo nke Katsina bụ mpaghara nke iri na anọ 2 km2, na ndị bi na ya dị Puku anọ na iri abụọ na iteghete, ka ọ na-erule n'afọ 2016.  Gọọmentị ime obodo dị ka ndị a:

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ nke mgbidi obodo gbara gburugburu kilomita iri abụo na otu, iri na atọ mi n'ogologo, a kwenyere na a tọrọ ntọala Katsina n'ihe dị ka otu puku na otu narị.[2] N'oge ndị okpukpere Alakụba, a maara onye na-achị Katsina dị ka Sarki, onye na-Eze ikpe ọnwụ ihu ma ọ bụrụ na achọpụtara na ọ na-achị n'ụzọ na-enweghị ike. Site na narị afọ nke iri na asaa ruo na narị afọ iri na asatọ, Katsina bụ ebe azụmahịa nke Hausaland ma ghọọ nke kachasị n'ime obodo asaa Ndị Hausa. Ndị Fulani meriri Katsina n'oge Agha Fulani n'afọ 1807. N'afọ 1903, Emir, Abubakar dan Ibrahim, nabatara ọchịchị Britain, nke gara n'ihu ruo mgbe Naịjirịa nwetara nnwere onwe site na Britain n'afọ 1960.   [citation needed]

Akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ nke agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ malitere na mmalite afọ 1950, mgbe e guzobere ụlọ akwụkwọ etiti mbụ n'ebe ugwu Naịjirịa Ọmụmụ Ndị Nkụzi Katsina. E nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ dị elu ugbu a, gụnyere mahadum abụọ: Mahadum Umaru Musa Yar'adua na Mahadum Alqalam nke onwe, polytechnic Hassan Usman Katsina Polytechnic na Federal College of Education, Katsina. Obodo Katsina bụkwa ebe ụlọ alakụba nke narị afọ nke iri na asatọ nke gosipụtara Gobarau Minaret, ụlọ elu dị mita iri ise nke e ji apịtị na alaka nkwụ mee.[2]

Agụmakwụkwọ na Katsina

[dezie | dezie ebe o si]

A maara obodo Katsina nke ọma ruo ọtụtụ afọ dị ka Nke Mmụta, e nweela ụlọ akwụkwọ ndị Alakụba na ebe agụmakwụkwọ ndị ọzọ dị na narị afọ nke iri na anọ, n'okpuru ebe a bụ aha ụlọ ọrụ dị elu a hụrụ n'obodo ahụ.

  • Umyu
    Mahadum Umaru musa yar'aduwa
    Mahadum Umaru Musa Yar'adua, Katsina (UMYU) [8]
  • Mahadum Alqalam, Katsina (nke bụbu Mahadum Alakụba Katsina) [9]
  • Hassan Usman Katsina Polytechnic[10]
  • Federal College of Education, Katsina[11]
  • Katsina State Institute of Technology and Management (KTSITM)
  • National Open University of Nigeria (NOUN)
  • Cherish Enterprises Institute [12]
  • Kọleji Mmụta Obodo Katsina\
  • Danfodio College of Arabic and Islamic studies.
  • 104.5 - Redio Nigeria Companion FM (FRCN), Katsina,
  • Katsina 972 MW - Katsina State Radio (AM), Katsina,
  • 92.1 - Vision FM Katsina,
  • 106.5 - Ray Power FM,
  • 91.5 - Alfijir FM Radio Katsina.

Ọdịdị ala

[dezie | dezie ebe o si]

Isi obodo Katsina Emirate, Katsina, dị kilomita asaa n'ebe ndịda nke ókèala Niger n'ebe ugwu Naịjirịa. N'inwe ihe karịrị mmadụ puku narị ise, Katsina bụ isi ebe maka imepụta ígwè, akwa, na ngwaahịa ugbo. Obodo a nwere ọdịbendị dịgasị iche iche yana ihe owuwu na-adọrọ mmasị, dị ka ụlọ alakụba na mgbidi obodo akụkọ ihe mere eme. [13] [14][15][16]

Ọzara, nke mgbanwe ihu igwe na ọrụ mmadụ kpatara, na-eweta nnukwu ihe ịma aka gburugburu ebe obibi na steeti Katsina, na-emetụta ndụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma na-egbochi mkpa ndị mmadụ.[17]

Idei Mmiri

[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri gbapụrụ na obodo Katsina n'oge idei mmiri, na-eme ka mmadụ abụọ si n'ụlọ ha dị n'obodo Sabon Ungwa dị nso pụọ. [18] [19][20]

Ọnọdụ ihu igwe

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka usoro nhazi ihu igwe Köppen si kwuo, Katsina nwere ihu igwe na-ekpo ọkụ, nke a na-akpọ BSh na mapụ ihu igwe.[21]

Mmiri ozuzo

[dezie | dezie ebe o si]

Steeti Katsina na-edekọ mmiri ozuzo efu otu milimita (0.04 in), milimita iteghete (0.35 in) na milimita iri anọ na otu (1.61 in) n'ọnwa Eprel, Mee na June n'otu n'otu, na milimita iri asatọ na ise (3.35 in), Otu narị na milimita (4.69 in), milimita irí anọ (1.57 in) na milimita asatọ (0.31 in) maka ọnwa Julaị ,August, September nakwa October.[14]

Ihe ndekọ mmiri ozuzo nke obodo Katsina
S/N Koodu Afọ Jenụwarị Febụwarị Njem Eprel May June Julaị Ọgọstụ Septemba Ọktoba Nọvemba Disemba
1. 65028 1990 0 0 0 0 29.9 57.9 198.8 220.2 34.7 0 0 0
2. 65028 1991 0 0 10.8 12.2 73.5 58.8 71.5 109.7 21.1 1.4 0 0
3. 65028 1992 0 0 0 0 33.6 19.9 89.3 119.4 70.7 0.2 0 0
4. 65028 1993 0 0 0 0 4.5 42.3 69 94.5 51.7 0 0 0
5. 65028 1994 0 0 0 3.1 12.3 42.3 107.9 174.2 113.1 20.3 0 0
6. 65028 1995 0 0 0 10 30 70 80 120 80 10 0 0
7. 65028 1996 0 0 0 0 42.6 44.5 38.1 66.8 67.8 0 0 0
8. 65028 1997 0 0 7.2 9.5 89.5 30.4 91.1 153.7 56.5 8.3 0 0
9. 65028 1998 0 0 0 10.1 11.4 43.4 114.1 116.6 135.2 0.8 0 0
10. 65028 1999 0 0 0 0 4.2 22.4 149.2 89.8 132.3 18.4 0 0
11. 65028 2000 0 0 0 0 1.6 106.8 299.9 160.2 62.1 45 0 0
12. 65028 2001 0 0 0 16.9 83.9 110.8 176 240.9 70.6 0 0 0
13. 65028 2002 0 0 0 0 2.9 141.3 170.4 71.3 199.1 9.8 0 0
14. 65028 2003 0 0 0 4 52.8 57.2 118.2 275.5 75.1 16.4 0 0
15. 65028 2004 0 0 0 0 74.9 151.2 161.1 268.8 42 0 0 0
16. 65028 2005 0 0 0 14.8 18.4 83.2 173.7 216.1 194 50.4 0 0
17. 65028 2006 0 0 0 0 26.1 69.9 170.9 314.9 129.7 15 0 0
18. 65028 2007 0 0 0 6.2 84.9 135.2 117.4 314.9 45.5 0 0 0
19. 65028 2008 0 0 0 16.6 8.5 63.3 182.9 213.9 67.7 4.2 0 0
20. 65028 2009 0 0 0 0 95 57.9 96.5 123.3 38.3 29 0 0
21. 65028 2010 0 0 0 85.6 8.1 118.8 226.1 448.9 76.6 48.6 0 0
22. 65028 2011 0 0 0 0 38 149.2 116.6 180.6 67.3 8 0 0
23. 65028 2012 0 0 0 0 59.5 135.2 117.4 314.9 129.7 15 0 0
24. 65028 2013 0 0 0 42.4 36.7 103.2 89 274.7 107.6 10.2 0 0
25. 65028 2014 0 0 0 0 38.1 39.5 178.9 178.7 46.3 0 0 0
26. 65028 2015 0 0 0 0 0 89.1 178.9 274.7 46.3 9 0 0
27. 65028 2016 0 0 0 0 4.5 42.3 69 94.5 59.5 0 0 0
28. 65028 2017 0 0 0 10.1 11.4 62 114.1 16.6 135.2 0.8 0 0
29. 65028 2018 0 0 0 0 2.9 141.3 170.4 149.7 199.1 63.8 0 0
30. 65028 2019 0 0 0 11.6 8.1 118.8 232.7 359.1 98.6 26.6 0 0

Ebe e si nweta ya: Naijirian Meteorological Agency, Katsina 2021.

Okpomọkụ

[dezie | dezie ebe o si]

Okpomọkụ bụ ogo okpomọkụ ma ọ bụ oyi nke ahụ ma ọ bụ ebe.

Okpomọkụ kachasị elu

[dezie | dezie ebe o si]

Okpomọkụ Katsina na-adịkarị elu, ebe Eprel nwere oke okpomọkụ dị elu nke iri anọ mara asatọ Celsius C ma ọ bụ otu narị na ise mara anọ Celsius F ka ọnwa Disemba na-enwe oke okpomọkụ kachasị dị elu nke iri atọ na anọ mara anọ Celsius C ma ọ bụ iri asatọ na asatọ mara ise°F . [14]

Tebụl dị n'okpuru nwere okpomọkụ kachasị elu kwa ọnwa site n'afọ 1985 ruo afọ 2017.

S/N Koodu Afọ Jenụwarị Febụwarị Njem Eprel May Juni Julaị Ọgọstụ Septemba Ọktoba Nọvemba Disemba
1. 65028 1985 31.7 29.7 36.5 36.5 38.6 35.9 31.6 31.3 33.2 35.5 33.9 28.2
2. 65028 1986 38.9 34.7 37 40.2 39.2 37 31.5 31.4 32.2 35.4 33.3 37.4
3. 65028 1987 30.4 33.6 36 37.6 40.1 36.6 35.1 32.6 34.4 35.7 34.1 30.1
4. 65028 1988 28.4 32 36.7 39 39.2 35.3 31.9 29.5 31.9 34.3 33.7 28.5
5. 65028 1989 26 28.4 35.2 39.3 38.3 36.2 32.4 30.9 32.6 33.6 33.6 29.6
6. 65028 1990 32.2 30.1 33.5 39.9 38.1 36.7 31.7 31.4 33.9 36.7 35.5 34
7. 65028 1991 29.4 35.9 35.9 39 35.3 35.1 31 30.5 34.4 36.4 33.3 28.9
8. 65038 1992 29.1 30.1 36.4 39 36.5 35.6 31 30.3 32.4 35.7 31.5 30.2
9. 65028 1993 36.5 32.5 36.5 39.3 39.3 36.5 33.3 31.5 33.1 36.9 35.5 29.5
10. 65028 1994 29.5 31.6 38.2 38.7 38.9 35.4 31.8 29.5 31.4 34.1 32.3 27.4
11. 65028 1995 27.7 31 38.1 38.8 38.3 36.1 32.9 30.9 32.6 35.4 32.2 31.7
12. 65028 1996 32.1 34.8 37.6 39.3 38.3 34.5 33.6 30.3 32.3 35.3 31.2 31.8
13. 65028 1997 31.3 28.5 34.8 38.3 36.5 35.1 32.4 31.7 33.6 36.5 35.6 30.4
14. 65028 1998 29.4 33.5 33.9 40.2 39.3 35.6 32.1 30.8 31.6 34.9 34.9 30.6
15. 65028 1999 30.8 34 39 39.5 39.3 38.1 31.7 29.5 31.4 33.4 33.2 29.7
16. 65028 2000 31 28.6 35.2 40.5 39.6 35.3 31 31 32.9 33.8 33.8 29.6
17. 65028 2001 29.3 30.4 36.9 38 37.8 34.3 31.3 30 32 34.8 33.6 31.9
18. 65028 2002 26.3 31.6 37 39.8 40.8 36 32.5 31.1 32.2 32.4 33.8 31
19. 65028 2003 34.7 35.3 39.6 39.4 34.4 35.6 31.3 30.8 32.8 33.8 33.5 31.7
20. 65028 2004 32 29.9 40 39 36.5 32 30 33 36 34 33.9 31.9
21 65028 2005 13.4 19.4 22 24 25.2 24.2 22.7 21.6 22.3 20 16.2 14
22. 65028 2006 15 18.1 20 21.4 26 25 23.2 22 22.2 22 15 11.8
23. 65028 2007 12.8 13.6 18.3 22.7 24.4 23.8 21.5 20.3 20.5 17.6 13.3 10.7
24. 65028 2008 9.5 14.4 20 21.2 23.2 22.8 21.1 19.5 19.8 17.5 13.3 11.5
25. 65028 2009 11.1 14.2 19.2 23.4 24.2 22.4 22.4 21.1 22.1 21.5 14.6 13.6
26. 65028 2010 14.5 17 19.7 23.8 23.7 23.8 22 20.7 21.9 19.6 14.3 14.1
27. 65028 2011 13.3 17.9 17.5 22.3 24.7 23.8 20.6 20.5 21.2 21.2 16.1 12.2
28. 65028 2012 12.6 16.4 18.6 25.4 26.3 23.4 21.3 20.4 21.8 22.1 19.0 14.6
29. 65028 2013 30.7 34.3 39.8 37.8 38.8 35.6 32.5 29.9 32.8 34.9 34.9 31.1
30. 65028 2014 30.8 32.2 37.5 39.7 37.6 36.6 33.4 30.7 32.5 35.9 34.8 30.7
31. 65028 2015 28.2 35.1 36.1 37.5 40.3 37.4 33.4 33.1 32.5 35.9 33.3 36.1
32. 65028 2016 28.2 32.5 38.5 40.5 39 35.1 32.2 30.9 32.3 36.5 35.5 30.7
33. 65028 2017 27.8 31.6 37.5 39.5 39 34.7 31.9 31 32.9 35.7 34.1 30.2

Ebe e si nweta ya: Naijiria Meteorological Agency, Katsina, 2021

Okpomọkụ dị ala

[dezie | dezie ebe o si]

Jenụwarị na-abụkarị ọnwa kacha oyi n'afọ na Katsina na-enwe oke okpomọkụ dị ala nke iri na anọ mara asaa Celsius C ma ọ bụ iri na asatọ mara ise°F . [14]

Ndị ama ama

[dezie | dezie ebe o si]
  • Onye nwụrụ anwụ Umaru Musa Yar' adua,
  • Alhaji Abdulmumini Kabir Usman (Emir nke Katsina),
  • Nwoke nwụrụ anwụ Muhammadu Dikko (Onye bụbu Emir OF Katsina),
  • Muhammad Ibn Muhammad Al-Fulani Al-Kishwani, ọkà mmụta Alakụba nke narị afọ nke 18.
  • Alhaji Dahiru Barau, Mangal,
  • Alhaji Shehu Namaska,
  • Onye nwụrụ anwụ Muhammadu Dikko Yusufu (MD Yusufu),
  • Nwoke Alhaji Saidu Barda (Gọvanọ mbụ nke Katsina),
  • Onye nwụrụ anwụ Alhaji Shehu Musa Yaradua,
  • Onye Ọchịagha Hassan Usman nwụrụ anwụ,
  • Alhaji Abbas Umar Masanawa
  • Muhammad ibn al-Sabbagh Dan Marina, ọkà mmụta Alakụba nke narị afọ nke iri na asaa.
  • Yusufu Bala Usman, ọkọ akụkọ ihe mere eme.
  • Ụlọ Ọgwụ Federal, Katsina

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Palmer (1927). "History of Katsina". Journal of the Royal African Society 26 (103): 216–236. ISSN 0368-4016. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Katsina The Encyclopædia Britannica Online. Retrieved 20 February 2007.
  3. Nigeria: Administrative Division (States and Local Government Areas) - Population Statistics, Charts and Map. citypopulation.de. Retrieved on 16 September 2023.
  4. Katsina | Location, History, Facts, & Population (en). britannica.com. Retrieved on 22 October 2023.
  5. "Umaru Musa Yar'Adua | president of Nigeria", Encyclopædia Britannica. Retrieved on 2018-12-03. (in en)
  6. Emirs Palace Katsina State :: Nigeria Information & Guide. nigeriagalleria.com. Retrieved on 22 October 2023.
  7. KATSINA EMIRATE COUNCIL. Archived from the original on 14 November 2011. Retrieved on 6 August 2015.. Retrieved 6 August 2015.
  8. FG leases federal teaching hospital to UMYU for MBBS clinicals (en-US). The Guardian Nigeria News (22 December 2022). Retrieved on 4 January 2023.
  9. Kehinde (7 January 2019). None of our student is kidnapped, killed – Al-Qalam University (en-GB). Daily Trust. Retrieved on 4 January 2023.
  10. TETFund: Katsina poly gets N1 billion for petrol, engineering courses (en-US). People's Gazette (2022-11-16). Retrieved on 4 January 2023.
  11. "Teacher Arrested For Allegedly Poisoning Friend To Death In Katsina", Channels Television. Retrieved on 2023-01-05. (in en)
  12. Cherish Enterprise Institute, Batsari, Katsina State. manpower.com.ng. Retrieved on 15 September 2023.
  13. Katsina Moves to Legalise Community Watch Corps - THISDAYLIVE (en). thisdaylive.com (22 July 2023). Retrieved on 2023-08-25.
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 Katsina, Nigeria - Detailed climate information and monthly weather forecast (en). Weather Atlas. Yu Media Group. Retrieved on 2021-08-19. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  15. Report (24 August 2023). Katsina govt confirms receipt of N2bn palliatives from FG (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 25 August 2023.
  16. Enna (2023-08-04). Katsina Govt Pays N300m Compensation For Airport Expansion (en-US). Leadership.ng. Retrieved on 25 August 2023.
  17. How Katsina lost 15 economic, medicinal trees to desertification - Daily Trust. dailytrust.com. Retrieved on 29 September 2023.
  18. Enna (2023-07-04). 2 Missing As Flood Takes Over Katsina Underpass (en-US). Retrieved on 4 October 2023.
  19. Enna (2023-07-10). Flood: Katsina Govt To Demolish Buildings On Waterways (en-US). Retrieved on 4 October 2023.
  20. Angbulu (2022-10-07). 24 die, 16,625 houses destroyed in Katsina flood (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 4 October 2023.
  21. Katsina, Nigeria (Weatherbase). Weatherbase. Retrieved on 15 September 2023.