Användare:Achird/Kultplatser

Kultplatser i Norden

Här listar jag, Achird, möjliga kultplatser i Norden. Listan är bara påbörjad.

Mina andra undersidor om hedendom.

Hedendom Litteratur om hedendom Organisationer och personer inom hedendom Åsikter om hedendom

Namn på Oden Avbildningar av gudar Blot Skogsrået

Allmänt

"Andreas Nordberg [- - -] utredde begreppet kultplats och presenterade olika definitioner. Bl a kan en kultplats vara en plats, där det kan beläggas att kult utövats. Kultplatser kan identifieras genom t ex ortnamn och arkeologi. En kultplats är väl avgränsad, helgad, kosmologisk och har satt spår i ortnamn. Det finns platser som inte är vigda som kultplatser men som användes som sådana. Olika kulturer kan ha skilda uppfattningar om vad som är heligt/kultiskt." (citat ur Gjallarhornet 2010 nr 2 sidan 6)

en:Heathen hofs de:Heidentempel

Offerplats Vikingatida tempelbyggnader

Arkeologiska fynd

• Borg (stormannagård, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland)
• Estuna kyrka (Estuna socken, Lyhundra härad, Attundaland, Uppland)
  • "I Michael Olaussons frånvaro berättade Torun Zachrisson kort om spår av förhistorisk kult vid Estuna kyrka". (citat ur Gjallarhornet 2010 nr 2 sidan 6)
• Finnestorp är en folkvandingstida krigsbytesofferplats där Katebrobäcken rinner ut i Lidan på gränsen mellan gården Finnestorp i Larv socken i Laske härad (Vara kommun) och gården Händenestorp i Trävattna socken i Vilske härad (Falköpings kommun) i Västergötland (RAÄ-nr Larv 121:1). Innehåller stora mängder ryttarutrustning.
• Frösö kyrka (Jämtland)
• Gamla Uppsala fornlämningsområde innehåller de tre kungshögarna från äldre vendeltid, hallbyggnader på Kungsgårdsplatån, storbyggnad med mycket grova stolpar (ju grövre stolpar ju högre byggnad), lämningar efter likbål, samt stenrader eller stolprader (gravhägnad/viband?).
• Gudme
• Götavi är by i Vintrosa socken i Örebro härad i Närke. 1354 stavas namnet Gøtawi. En vikingatida kultplats hittades vid utgrävningar 2004-2005 (RAÄ-nr Vintrosa 105:1). Ett vi undersöktes och bortogs 2005 (RAÄ-nr Vintrosa 144).
  • "Ett annat vi, Götavi i Närke, talade Kenneth Svensson från Arkeologikonsult om. Detta vi var sankt och blött och visade sig vara en stor lerplatta med en inre 300 m2 yta. Massor med stolphål påträffades och enstaka skärvor yngre järnålderskeramik. Runt platsen sluttade marken uppåt – liknande en amfiteater. Lipidanalys av prover från marken påvisade existens av organiska fettsyror på en plats i norra delen av plattan, sammanfallande med stolphålen. Dessutom var det höga fosfathalter i östra delen. När lerplattan togs bort framkom sensationellt 9 rektangulära strängar av sten – alltså det heliga talet 9! Kan här ha ägt rum en kult till Odens ära med offer av t ex djur och åskådare på sluttningarna runtom?" (citat ur Gjallarhornet 2010 nr 2 sidan 6)
  • "Språkforskaren Per Vikstrand, SOFI i Uppsala, analyserade ortnamnen Götavi och Ullevi. Ordet vi härrörs från wihaz, som betyder helig, helig plats, kultplats. Ullevi är guden Ulls helgedom och dessa ortnamn har en östlig spridning. Götavi är ett sakralt götanamn. Det finns 6 Götavi, 2 Götlunda, 2 Götala och Götåkra. Intressant nog ansluter Götavi platsmässigt till den gamla gränsen mellan götamål och sveamål. Också intressant att dessa platser ligger intill vattensamlingar." (citat ur Gjallarhornet 2010 nr 2 sidan 7)

Irisk kräkla, nordindisk Budda och etiopisk bronsskopa funna på Helgö.

• Helgö, Ekerö kommun
  • "Torun Zachrisson [- - -] höll sedan ett ytterst intressant föredrag om Helgö – mer än ett vi. Flera hägnade berg finns på Helgö, som för övrigt skall specialinventeras våren 2010. Troligen finns fortfarande mycket som inte upptäckts. Intill den husgrupp, där den etiopiska bronsskopan, den iriska kräklan och den nordindiska buddabilden upptäcktes, finns en klippa. Nedanför den på en hylla var kulturlagret ca 90 cm på ett område 16 x 16 m och 6 lager grävdes. De sträckte sig över ca 600 år från yngre romersk järnålder till vikingatid. Bland fynden var kranier av olika djur, krossad keramik men också de äldsta brödfynden i Norden samt vridkvarnar, förutsättning för brödbakning. Dessutom påträffades olika typer av kirurgiska instrument. I övre lager fanns smidda föremål, tänger, knivar, stora spännen. Under vendeltid restes en stolpe på platsen och därefter lades en treudd med en hjärtformad sten mitt i – kanske platsen för kultledaren? En forntida väg går nedanför hyllan och husen. En palissad avgränsade kultplatsen från husen. Det finns även en inte undersökt källa. Klippan var enligt Torun ”en öppning till en hinsides tillvaro”. Treudden gestaltar ”ett symboliskt världsträd”. I kulthallen väster om ”audienshallen” påträffades de liturgiska föremålen." (citat ur Gjallarhornet 2010 nr 2 sidorna 6-7)
• Hofstaðir (stormannagård vid Mývatn på Island)
• Käringsjön är en liten mosse i Övraby socken utanför Halmstad i Halland. Man har i mossen funnit ett stort antal föremål från romersk järnålder (RAÄ-nr Övraby 18:1; SHM 23159, 56°43′35″N 12°55′5.5″Ö).
• Lejre (da:Gammel Lejre)
• Lunda är en gård väster om Strängnäs i Södermanland. En hallbyggnad och tre små gudafigurer, samt en offerlund, hittades vid utgrävningar där 2001-2002 (RAÄ-nr Strängnäs 266:1, 59°22′7″N 16°57′11″Ö). Litteratur: Andersson et al, Att föra gudarnas talan – Figurinerna från Lunda (2004).
• Mære (lämningar efter ett hov under den medletida kyrkan i Mære, Nord-Tröndelag, Norge)
• Ranheim Vikingatida hov ca 100 m SÖ om Ranheims järnvägsstation, 9 km Ö om Trondheim, Sør-Trøndelag, Norge. 63°25′38″N 10°32′12″Ö Källa: Fant hedensk helligdom uten sidestycke
• Skedemosse är en krigsbytesofferplats söder om Köpingsvik på Öland.
• Tissø (da:Tissø) är en stormannagård i Kalundborgs kommun i f.d. Vestsjællands amt, Danmark.
• Ullevi (utanför Linköping i Östergötland)
• Lilla Ullevi är en f.d. gård i Bro socken i Bro härad i Uppland. 2007 hittades där en kultplats från vendeltid (RAÄ-nr Bro 145:1, 59°31′16″N 17°37′17″Ö).
  • "Ann-Mari Hållans, UV-Mitt, berättade om det fascinerande harg, som upptäckts i Lilla Ullevi i Bro socken. I Bro finns även ett Stora Ullevi och ett Härnevi. Utgräv-ningen av Lilla Ullevi påvisade en kult-plats från vendeltid omgiven av ett hägn i form av stensträngar, stolpar samt stora stenar. Harget var en stenkonstruktion med en intilliggande gruppering av stolpar och två stenarmar, som utgick från den stensatta ytan. Mellan armarna fanns stolp-hål för ca 1 m breda stolpar och som täckte ca 14 m2, troligen en ”sejd-hjäll”. Bland fynden finns keramik, broddar, knivar och framför allt ett fyrtiotal amulettjärnringar." (citat ur Gjallhornet 2010 nr 2 sidan 6)

Rekonstruktion av templet i Uppåkra.

• Uppåkra är kyrkby i Uppåkra socken i Bara härad i Skåne och ligger 5 km söder om Lund. I byn finns ett grav- och bostadsområde med måtten 1100×600 m där man bland annat hittat ett ceremonihus (RAÄ-nr Uppåkra 5:1) Se Vikingatida tempelbyggnader#Uppåkra.
• Vivelsta i Markims socken i Vallentuna kommun (RAÄ-nr Markim 164:1). Offermosse? Lerkärl från äldre järnålder.
• Vännebo (krigsbytesofferplats i sydvästra delen av Roasjö socken i Kinds härad söder om Borås i Västergötland; innehåller mest ryttarutrustning)
• Ose, Ørsta i Sunnmøre, Norge. Stolphålen efter ett ceremonihus från Folkvandringstid-Vikingatid hittades intill Ørsta Camping (på NNÖ sidan åt Osvegen 8) vid en utgrävning 2020. 62°11′25.2″N 6°07′21.2″Ö Källa: Sensasjonelt funn av gudehus på Sunnmøre

Kultplatskontinuitet

Kung Ranes hög vid Flistads kyrka.

Platser där en medeltida kyrka ligger på eller nära ett järnåldersgravfält.

• Bergs kyrka har en hög (RAÄ-nr Berg 2:1) på kyrkogården (55 m NNÖ om kyrkan).
• Flistads kyrka med storhögen Kung Ranes hög (RAÄ-nr Flistad 12:1) 15 m N om kyrkan.
• Lovene kyrkoruin (RAÄ-nr Karleby 77:1-2) ligger 230 m SV om stensättningen RAÄ-nr Karleby 106:1.
• Mussla kyrkoruin (RAÄ-nr Börstig 54:1) ligger 50 m SSÖ om ett gravfält (RAÄ-nr Börstig 74:1) och 90 m SV om en hög (RAÄ-nr Börstig 60:1).
• Vårkumla kyrka ligger 10 m NÖ om en hög (RAÄ-nr Vårkumla 2:1), 40 m Ö om en domarring (RAÄ-nr Vårkumla 2:2) och 120 m N om en domarring (RAÄ-nr Vårkumla 4:1).
• Skalunda kyrka (RAÄ-nr Skalunda 7:1) ligger 35 m ÖSÖ om en hög (RAÄ-nr Skalunda 6:3) och 240 m SÖ om Skalundahögen (RAÄ-nr Skalunda 3:1).

Historiska källor

• Uppsala tempel, Gamla Uppsala
• Lejre, Danmark.

Slaviska

Svantevitstenen i Altenkirchens sockenkyrka, Rügen, Tyskland.

• Arkona, Kap Arkona, Rügen, nordöstra Tyskland. Tempel tillägnat den slaviske guden Svantevit.
• Rethra, norr om Berlin, Mecklenburg, nordöstra Tyskland. Slaviskt tempel tillägnat Svarožić eller Radegast.

Sakrala ortnamn

Teofora ortnamn - Orter innehållande gudanamn

• Ortnamn i Dalarna#Ortnamn som påminner om hednisk kult
• Gotländska ortnamn#Ortnamn som påminner om hednisk kult
• Ortnamn i Närke#Ortnamn som påminner om hednisk kult
• Ortnamn i Uppland#Ortnamn som påminner om hednisk kult
• Ortnamn i Västergötland#Ortnamn som vittnar om hednisk kult
• Ortnamn i Västmanland#Ortnamn som påminner om hednisk kult
• Ortnamn i Östergötland#Ortnamn som påminner om hednisk kult

As

• Asige socken (Asaka ca 1300) i Årstads härad i Halland.
• Åsaka (*As-eke, Asaka) finns på sex platser i Västergötland.
  • Barne-Åsaka socken, Barne härad (skrevs Asaka 1412)
  • Kållands-Åsaka socken, Kållands härad (skrevs Asaka 1440)
  • Skånings-Åsaka socken, Skånings härad (skrevs Asaka 1390)
  • Vartofta-Åsaka socken, Vartofta härad (skrevs Asaka 1397)
  • Väne-Åsaka socken, Väne härad
  • Åsaka socken, Vilske härad eller Ullene-Åsaka, uppgick på medeltiden i Ullene socken, Vilske härad.

Brage

• Bragnum
  • Bragnum, Lekåsa socken, Barne härad, Västergötland.
  • Bragnum, Floby socken, Vilske härad, Västergötland. (skrevs Bragneem 1361)
    • Bragnumringen
  • Bragnum, Flo socken, Ås härad, Västergötland.
  • Bragnum, Länghems socken, Kinds härad, Västergötland.
    • Bragnumsmosse

En av Fröslundasköldarna.

Frej / Frö

• Fresta socken, Vallentuna härad, Uppland.
• Frö, by 1,3 km SV om Odensvi kyrka, Odensvi socken, Småland, Södra Tjusts härad, Västerviks kommun, Kalmar län.
• Frösakull, gård senare tätort i Söndrums socken, Halmstad härad, Halmstads kommun, Halland. Skrevs Frøssekuld 1603.
• Fröslunda (gård i Sunnersbergs socken i Kållands hd i Västergötland; 1482 stavat Ffrøslwnda Sokn; här hittades 1985 Fröslundasköldarna, sexton bronssköldar av herzsprungtyp)
• Fröslunda socken, Lagunda härad, Fjädrundaland, Uppland. Skrevs De Frøslundum 1344.
• Fröslunda, Altuna socken, Simtuna härad, Fjädrundaland, Uppland
• Frösve (socken i Vadsbo hd i Västergötland)
• Frösvi i Edsbergs socken i Närke.
• Frösvidal (i Närke)
• Frösåkers härad, Uppland. (Frøsakir skiplag 1344)
• Frösön, Jämtland. (til Fræseyar 1200-talet, De Frøsø 1344)

Freja / Fröja

• Friels socken (tidigast Frøial), socken i Åse härad i Västergötland.
• Fryele socken (tidigast Frøal), socken i Östbo härad i Småland.
• Frökinds härad i Västergötland. (Frekindzhered 1278, Frøkinshærþ slutet av 1200-talet)
• Frölunda eller Västra Frölunda i Västra Frölunda socken i Askims härad i Västergötland.
• Östra Frölunda är en tätort i Östra Frölunda socken i Kinds härad i Västergötland.
• Frölunda (i Frølundom 1421), by i Tidavads socken i Vadsbo härad i Västergötland.
• Frövi (i Närke)
• Fröåker

Frigg

• Friggeråkers socken (socken i Gudhems härad i Västergötland, 1311 stavat Frigiæraker)
• Friggeråker (tre platser i Saleby socken i Als härad, senare Skånings härad, i Västergötland)

Om dessa orter har Hugo Jungner skrivit sin avhandling Gudinnan Frigg och Als härad (1922).

• Friggesby i Kyrkefalla socken i Kåkinds härad i Västergötland, 1561 stavat Frigestabygdh.
• Frigsarve (i Rone socken i Gotlands södra härad på Gotland) innehåller dock namnet Fridhgair.

Härn

• Härnevi socken, Torstuna härad, Fjädrundaland, Uppland. (Hernawij 1257, Herneavi 1330-talet)
• Härnösand och Härnö socken

• 
  Härnevi kyrka norr om Enköping.

Liudhgudha eller Ludhkona

• Locknevi socken (Lødhkonuwj 1371) i Södra Tjusts härad i Småland.
• Ludgo socken (Liuthguthuwi 1293, Ludghudawi 1368) i Rönö härad i Södermanland.
• Ludvika (??) (Loduika 1539) i Västerbergslagen i södra Dalarna.
• Luggude härad (Liudguthæret 1250-tal, Lyuthgudheret ca 1300, Luthgudæheret 1332) härad i NV Skåne.
• Luggavi (Ludhgudwi 1310, Ludgudhuwi 1313) i Kräcklinge socken i Hardemo härad i Närke.
• Löderup (?) (Ludathorp 1383) i Ingelstads härad i Skåne.
• Lödöse (?) (Liuthusiam ca 1200) i Ale härad i Västergötland.

Nerthus, Njord eller Njärd

• Mjärdevi (av Njärdevi, j Nærdhawi 1385), by i Hogstads socken i Göstrings härad i Östergötland.
• Mjärdevi (av Njärdevi), by i Slaka socken i Hanekinds härad i Östergötland.
• Nalavi (Nærthawi 1276) i Kräcklinge socken i Hardemo härad i Närke.
• Nalaviberg (Nærdhawi 1347) i Viby socken, Närke.
• Norrbyås socken (jn Nerboahs 1275) i Sköllersta härad, Närke. Ledet *nær tros betyda "smal ås" eller "smalt sund".
• Nälsta (Nærthastaff 1354) stadsdel i Hässelby-Vällingby i Stockholm.
• Närby (Nierdhawi 1344) i Drothems socken i Hammarkinds härad i Östergötland.
• Närby, byar i Norrala socken i Hälsningland.
• Närke (Neeric 1100-talets slut, in Nerchia (1200-t)
• Närdingen (Nälingen 1635) sjö i Lyhundra och Närdinghundra härader, Uppland. Kan komma av ett fornsvenskt *niærdh(er) "förträngning".
• Närdinghundra härad (in Nerdungahunderi 1291) är ett härad i Uppland. Namnet tros bildat till sjönamnet Närdingen.
• Närlunda (Nærdhalunda) i Uppland.
• Närlunda (Nærdhalunda) i Södermanland.
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunde 1564), gård i Bällefors socken i Vadsbo härad i Västergötland. Uppges av Lundahl kunna vara ett Njord-namn.
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunna 1545), gård i Götlunda socken i Vadsbo härad i Västergötland. Uppges av Lundahl betyda "Nedre lunden".
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunda 1542), gård i Undenäs socken i Vadsbo härad i Västergötland.
• Närlunda, stadsdel i Helsingborg i Skåne.
• Närtuna by i Närtuna socken (de Nierdhatunum 1298) i Långhundra härad i Norrtälje kommun i Uppland. Olika teorier om att namnet kommer av gudomsnamnet Njärd eller ett fornsvenskt ord *niærdh(er) "förträngning".
• Norderön, Norderö socken, Norderö församling (äldst Njærðarey, j nærdrø 1438) söder om Frösö församling i Jämtland. 100 m V om Norderö kyrka från 1100-talet fanns en hög RAÄ-nr Norderö 23:1, vilket tyder på kultplatskontinuitet. I socknen finns gårdarna Hov och Tivarsgård.

Oden

Runsten (U 448) vid Harg, Odensala socken, Uppland. Inskriften lyder: Igul och Björn lät resa stenen efter Torsten sin fader.

Odens källa, Gudhems socken, Västergötland.

• Od i Ods socken i Gäsene härad i Västergötland, stavades Ood 1394.
• Odensala socken (Othinsharg 1286), Ärlinghundra härad, Sigtuna kommun, Uppland. Gården Harg ligger norr om kyrkan. I socken finns även gården Hov och gården Lund.
• Odensberg är en ort uppkallad efter den intilliggande Odens kulle i Gökhems socken i Vilske härad i Västergötland. Namnet är dock tidigast belagt från 1874 varför det får ses som en nationalromantisk nybildning.
• Odensberg är en gård i Edsvära socken i Skånings härad i Västergötland, stavades Onsbärgh 1564.
• Odensberget i Häggesleds socken i Kållands härad i Västergötland.
• Odensjö, Ljungby kommun i Odensjö socken i Sunnerbo härad i Finnveden, Småland. I socknen finns Odens grav (RAÄ-nr Odensjö 1:1, rest sten 0,6 m hög) och Odens källa (RAÄ-nr Odensjö 25:1, offerkälla).
• Odensjön, namn från 1600-talet och 1700-talet på sjön Östen i Vadsbo härad i Västergötland. Möjligen en göticistisk nybildning.
• Odens kulle i Gökhems socken i Vilske härad i Västergötland. Namnet är känt sedan 1561. Möjligen en göticistisk nybildning. På kullen ska finnas en pestkyrkogård.
• Odens källa ("vidh Odhens kyældu" och "vidh Odhæns kyældu" 19 mars 1287) är en källa i Gudhems socken i Gudhems härad i Västergötland. Namnets ålder gör det mycket troligt att det härrör från hednisk tid.
• Odens källa i Odensjö socken, Sunnerbo härad, Finnveden, Småland.
• Odenslunda i Flistads socken i Vadsbo härad i Västergötland, stavades Onslunde 1540. Odenslunda ligger 2,5 km öster om sjön Östen (Odensjön) och 6 km öster om Odensåkers kyrka. En av fastigheterna i Odenslunda by heter Odensberg, men detta är troligen en nybildning.
• Odensmarken i Gudhems socken i Gudhems härad i Västergötland.
• Odensvi socken, Småland, Södra Tjusts härad, Västerviks kommun, Kalmar län.
• Odensvi i Viby socken, Närke.
• Odensvik är en gård på Kållandsö i Otterstads socken i Kållands härad i Västergötland. Enligt Ivar Lundahl är namnet tidigast belagt från 1874 varför det får ses som en nationalromantisk nybildning. Det äldre namnet Källegården är känt från 1588. På Generalstabskartan från 1845 finns dock Odensvik med och ligger då i Senäte socken.
• Odensåkers socken i Vadsbo härad i Västergötland.
• Odensängarna i Sätuna socken i Gudhems härad i Västergötland.
• Onsala socken, Fjäre härad, Halland. Namnet skrevs Othænsæle 1231. Förleden är Oden, medan efterleden är sal eller al.
  • Onsala kyrka. Artikeln om kyrkan påstår: "Under vikingatiden var platsen för Onsala kyrka en offerlund". 150-300 m NNV om Onsala kyrka finns stensättningar och resta stenar (RAÄ-nr Onsala 7:1-8), vilket tyder på kultplatskontinuitet.
  • Onsala, tätorten.
  • Onsalahalvön är en halvö i Fjäre härad i norra Halland.
• Onsjö
  • Onsjö härad, Skåne. Skrevs Othænsheret ca 1300.
  • Onsjö herrgård i Naglums socken/Vassända-Naglums socken, Vänersborg; skrevs Odhenshögh 1397. På markerna finns även namnet Hovmanstorp.
    • Onsjö krog (RAÄ-nr Vänersborg 183) finns med på en karta från 1761.
  • Onsjö och Onsjö kullar (gravhögar RAÄ-nr Larv 18:1 och 19:1 och Afzelii grav (RAÄ-nr Larv 17:1) i Larvs socken, Laske härad, Västergötland. Namnet skevs Onsky 1550. Ivar Lundahl anser att det är ohållbart att namnet, som N. Beckman skriver, skulle ha samma ursprung som Onsjö i Vassända-Naglums socken.
  • Onsjö i Söndrums socken, Halmstads härad, Halland. Här finns en pestkyrkogård med en minnessten med året 1712 (RAÄ-nr Söndrum 43:1). 1,5 km åt V ligger Kung Ägirs hög (RAÄ-nr Söndrum 48:1).
    • Onsjöberg (82,79 m.ö.h.)
  • Onsjö, by vid Onsjön i Västanfors socken (Fagersta stad), Västmanlands län, Västmanland. 500 m N om Onsjön finns en kolerakyrkogård med minnessten (RAÄ-nr Fagersta 37:1-2). Minnesstenen anger årtalet 1853.
    • Onsjövallen, fotbollsplaner.
• Onslunda eller Odenslunda (Onslunde 1540, Odenslwnda 1540), by i Flistads socken i Vadsbo härad i Västergötland. I byn finns även namnet Odensberg.
• Onsö (Othensø 1371) i Torsö socken i Vadsbo härad i Västergötland.

Gautr

• Götavi är by i Vintrosa sn i Närke. 1354 stavas namnet Gøtawi. En vikingatida kultplats hittades vid utgrävningar 2004-2005 (RAÄ-nr Vintrosa 105:1).
• Götavi (by i Rinkaby sn i Närke)
• Göteve socken (socken i Vilske hd i Västergötland)
• Götlunda socken, Västergötland (i Västergötland)
• Götlunda socken, Närke i Glanshammars härad i Närke.
• Götlunda i Vintrosa socken i Närke.

Skade

• Skedevi socken (Skædhwi 1350-talet) i Finspånga läns härad i Östergötland.
• Skäve (Skædhwi 1357) i Närke.
• Skävesund och Skävesunds gravfält (Skædhui) i Glanshammars socken i Närke. Skävesunds gravfält består av tre gravfält (RAÄ-nr Glanshammar 2:1, 3:1 och 4:1) på Glanshammarsåsen.
• Skävi i Viby socken i Grimstens härad i Närke. Skävi bytomt har RAÄ-nr Viby 221:1. Strax N om bytomten var ett boplatsområde med bl.a. 5 treskeppinga långhus (RAÄ-nr Viby 222:1).
• Skävid (Skædhwi 1365) i Skärkinds socken i Skärkinds härad i Östergötland.
• Skövde
  • Skövde, Skövde stad och Skövde socken (i Skødwe slutet av 1200-talet, de Sködwe 1340) i Kåkinds härad i Västergötland.
  • Ale-Skövde socken (Sködhwe 1401) i Ale härad i Västergötland.
  • Kullings-Skövde socken (Sködwe 1338) i Kullings härad i Västergötland.

Tor

• Torsa stenar, Almesåkra socken, Småland.
• Torsburgen
• Torsebro och Torseke
• Torshov (i Norge)
• Torshälla
• Torsjö
• Torslanda socken, Västra Hisings härad, Bohuslän (1388 Thorlandum)
  • Torslanda kyrka
  • Torslanda (tätort)
  • Torslanda, Göteborg
• Torslunda
  • Torslunda socken, Öland
  • Torslunda, Tierps kommun, Uppland
  • Torslunda naturreservat, Sigtuna kommun, Uppland
  • Torslunda, Torstuna socken, Torstuna härad, Enköpings kommun, Uppland
• Torssund, del av Torsåkra i Horns socken, Östergötland
• Torstuna socken, Torstuna härad, Uppland (1287 Thorstunum) Grannsocknen heter Härnevi socken.
• Torsvi socken, Trögds härad, Uppland (1344 Thorswi)
• Torsåker
  • Torsåkers socken, Gästrikland (1344 Thorsakir)
  • Torsåkers socken, Södermanland (1314 Þorsaker)
  • Torsåkers socken, Ångermanland (1344 Thorsakir)
  • Torsåker slott (ursprungligen Tjursåker)
• Torsåkra i Horns socken, Östergötland
• Torsång
• Torsås
• Torsö (ö i Vänern) och Torsö socken (Torsøø 1292, Thorsø 1309) i Vadsbo härad i Västergötland.
• Torsö (medeltida socken, nu i Otterstads socken i Kållands härad i Västergötland, namn på NV delen av Kållandsö, 1344 stavat Thorsö)

• 
  Treudden Stora Drakaröret på gravfältet Torsa stenar (Raä-nr Almesåkra 45:1).
• 
  Den tusenåriga linden vid Torslanda kyrka.
• 
  En vapendansare och en björnkrigare från Björnhovda, Torslunda socken, Öland.

Tyr

• Thisted, Nordjylland.
• Tissø (Tyrs sjö), Västsjælland.
• Tisvilde (Tyrs källa), Nordsjælland.
• Tiveds socken i Vadsbo härad i Västergötland är uppkallade efter skogen Tiveden.
• Tiveden (Tywid 1270-t), skog mellan Västergötland och Närke.
• Tysnes kommun, Hordaland.

Ull

• Ullavi finns på fyra ställen i Närke.
• Ullene socken (socken i Vilske hd i Västergötland)
• Ullered (by på Kållandsö i Otterstad sock i Kållands härad i Västergötland; 1413 stavat Ullarof, ursprungligen Ullarhof)
• Ullersund (sund mellan Kållandsö och fastlandet i Kållands hd i Västergötland)
• Ullervad (socken i Vadsbo hd i Västergötland; 1308 stavat Vllerwj)
• Ulleråker (härad i Uppland)
• Ullevi
• Ullevi, by i Gårdby sn i Mörbylånga kommun på Öland.
• Ullevi, by i Gamleby sn i Västerviks kommun.
• Ullevi, by i Järstad sn i Mjölby kn.
• Ullevi, by i Linköping.
• Lilla Ullevi är en f.d. gård i Bro sn i Bro hd i Uppland. 2007 hittades där en kultplats från vendeltid (RAÄ-nr Bro 145:1).
• Ullinshov (i Norge)
• Ullvi (gård i Irsta sn i Siende hd i Västmanland)
• Ultuna (i Uppsala)
• Ulunda (i Varnhems sn i Valle hd i Västergötland)

Orter innehållande kultplatsnamn

I de gamla landskapslagarna förbjöds hedendom och där nämns även en del olika beteckningar på hedniska kultplatser. Gutalagen säger: "Det är därnäst, att blot är för alla strängt förbjudna och alla forna seder, som följa med hedendomen. Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, vi eller stavgårdar." Upplandslagens kyrkobalk säger "Ingen ska blota åt avgudar och ingen ska tro på lund eller stenar". De viktigaste kultplatsnamnen är harg, hov, lund och vi. Men även *al, hult, hög och sal skulle kunna indikera kultplatser.

Al / ala

Ordet *al tror man kan betyda tempel eller helgedom. Jämför gotiskans alhs "tempel".

• Svenska ortnamnsefterled#-ala
• Ala socken (Alum 1300-talets början) i Gotlands norra härad på Gotland.
• Alboga socken (Albogha sokn 1454) i Gäsene härad i Västergötland tros dock komma av alboghi ("armbåge").
• Albo härad (Alsmarc ca 1120, Alboheret ca 1300) i SÖ Skåne.
• Alböke socken (Alboekis sokn 1360) i Slättbo härad på Öland. Kan vara inbyggarnamnet alboar + eke (ekdunge).
• Ale härad (Alyr 1262) i västra Västergötland. Namnet är plural av al.
• Ales stenar (Als Stene 1624) i Kåseberga i Valleberga socken i Ingelstads härad i SÖ Skåne.
• Alir (Alyr 1314) är ett gammal namn för södra Hälsingland. Namnet är plural av al.
  • Ala tingslag i SÖ Hälsingland.
  • Ale (Alij 1535) är en by i Norrala socken i Ala tingslag i SÖ Hälsingland.
  • Norrala socken (Norale 1314) i Ala tingslag i SÖ Hälsningland.
  • Söderala socken (Sudheralum 1302) i Ala tingslag i SÖ Hälsningland.
• Allbo härad (in prouincia Albohæredh 1290) i Värend i Småland.
• Alsike socken (in Alseke 1288) i Ärlinghundra härad i Uppland. Namnet tros bestå av trädnamnet al och seke (sankmark). En äldre uppfattning är att det består av *al** (tempel) och eke (ekdunge).
• Alunda socken (Adalundum 1291) i Olands härad i Uppland. Innehåller inte *al utan adhal (huvud, förnämst) och lund.
• Alvastra (in Alvastro 1208) i Västra Tollstads socken i Lysings härad i Östergötland. Tros bestå av fisken ål och ett fornsvenskt ord betydande fiskeplats.
• Alvesta (i Alustadha 1413, j Alwasthadha 1422) i Allbo härad i Värend i Småland. Tros bestå av mansnamnet Alvir.
• Elin, Elins socken (Elina sokn 1403, Äline soken 1405) (av *Al-vini?), by och under medeltiden egen socken i Göteve socken i Vilske härad i Västergötland.
• Elings socken (Eline sokn 1371, j Eline 1443) (av *Al-vini?) i Barne härad i Västergötland.
• Friels socken (Frøial 1305) i Åse härad i Västergötland. 100 m NÖ om Friels kyrka är ett gravfält med sju runda stensättningar (RAÄ-nr Friel 4:1).
• Fryele socken (de Frøal ca 1220) i Östbo härad i Finnveden i Småland. Ligger 10 km NÖ om Värnamo. 200 m Ö om Fryele kyrka ligger en plats med tradition kallad Blådjupet eller Blotdjupet (RAÄ-nr Fryele 36:1 ).
• Fröjels socken (Frøale 1300-tal) i Gotlands södra härad på Gotland. Strax nedanför kyrkan ligger en kristen begravningsplats från vikingatiden (RAÄ-nr Fröjel 47:1) och direkt NV om begravningsplatsen är ett grav- och boplatsområde som sträcker sig tillbaka till vendeltid (RAÄ-nr Fröjel 188:1).
• Götala kungsgård (Datum Götalie 1246, Datum Giotalie 1259) utanför Skara i Skånings härad i Västergötland.
• Götala är en by i Styra socken i Aska härad i Östergötland.
• Motala, Motala socken (Motalum '1322) i Aska härad i Östergötland. Namnet består av mot (vägmöte) och al.
• Ålleberg (Aldubiærgh ca 1325) är ett platåberg i Ållebergs fjärding i Vartofta härad i Västergötland.
  • Synneråls socken (Sunderal sokn 1397, i Sunderaal 1397) var en medeltida socken i Ållebergs fjärding i Vartofta härad i Västergötland. Numer är socknen delad mellan Luttra socken och Slöta socken.
  • Ållebergs fjärding (Aldouæ 1278) i Vartofta härad i Västergötland.

Eke

Ordet eke betyder ekdunge, men kan möjligen syfta på en helig eklund.

• Alböke socken (Alboekis sokn 1360) i Slättbo härad på Öland.
• Asige socken (Asaka ca 1300) i Årstads härad i Halland.
• Eke församling (Eüka 1300-tal) på Gotland.
• Ekeby (på flera ställen)
• Åsaka (*As-eke) finns på sex platser i Västergötland.
  • Barne-Åsaka socken. 150 m NÖ om Barne-Åsaka kyrka ligger Godegården.
  • Kållands-Åsaka socken. Kållands-Åsaka kyrka har en dopfunt från 1100-talet. Vid kyrkan finns en runsten och en stavkorshäll.
  • Skånings-Åsaka socken. 230 m V om Skånings-Åsaka kyrka finns högen RAÄ-nr Skånings-Åsaka 1:1. Den tidigare kyrkan var från 1100-talet. I socken finns namnen Viglunda och Ranåker. Enligt traditionen ska det funnits kapell och offerkällor i Viglunda (se RAÄ-nr Skånings-Åsaka 10:1).
  • Vartofta-Åsaka socken. Vartofta-Åsaka kyrka ligger på en höjd, som skulle kunna vara en storhög.
  • Väne-Åsaka socken
  • Åsaka i Ullene socken i Vilske härad. Åsaka kyrka var troligen en stavkyrka med rakslutet kor.

Harg

En harg (fornvästnordiska hǫrgr, forndanska hørg) är ett stenröse där offer utförs.

• Harg, da:Hørg, is:Hörgur, en:Hörgr
• Harg, Östhammars kommun (socken i Frösåkers hd i Uppland) och Hargshamn (tätort i socknen)
• Harg, Norrtälje kommun
• Harg, Västerviks kommun (gammalt namn på Odensviholm, Odensvi socken, Södra Tjusts härad)
• Harg, Nyköpings kommun
• Harg (i Hargh 1437), gård belägen 2 km N om Odensala kyrka i Odensala socken (Othinsharg 1286), Ärlinghundra härad, Sigtuna kommun, Uppland.
• Hårga i Hanebo socken, Bollnäs kommun, Hälsingland.
• Härja socken (socken i Vartofta härad i Västergötland; 1397 stavat Hargh sokn)
• Västra Härja, Östra Härja (i Viby socken i Närke)
• Hörby (socken i Frosta hd i Skåne; av hørg och by)
• Hörby (by i Mjällby socken i Listers hd i Blekinge)
• Hörja (socken i Västra Göinge hd i Skåne; 1412 stavat Hørgh)
• Höör (socken i Frosta hd i Skåne; på 1160-talet stavat Hørg)
• Torshälla (1252 stavat Thorsharchum, "Tors harg")
• Västhorja och Östhorja i Värnamo socken i Finnveden i Småland. Skrivs Gøtæ de horghum 1286. Runstenen Sm 64 (RAÄ-nr Värnamo 41:1) ligger i Västhorja. Östhorja är granne med Hov.

Hovs hallar på Bjärehalvön.

Runsten (Ög 77) vid Hovgården i Hov, Vadstena kommun, Östergötland.

Ruinerna av ett vikingatida hov i Hov på Färöarna.

Hov

Ett hov verkar vara en byggnad där gudabilder står uppställda. Några av de kombinationer jag tar upp här har uppenbarligen inget med detta att göra.

• Svenska ortnamnsefterled#-hov tar dock inte upp denna typ av namn.
• Hov (på ca 35 platser i Sverige), da:Hov (helligsted)
  • I Skåneland
    • Hovs socken, Skåne eller Hovs församling, Lunds stift, ligger i Bjäre härad och Båstads kommun i Skåne.
      • Klockenahögens gravfält (RAÄ-nummer Hov 42:1) ligger direkt V om Hovs kyrka, Skåne, vilket tyder på kultplatskontinuitet.
      • Hovs hallar i Hovs socken på Bjärehalvön.
      • Hov, Båstads kommun, småort, kyrkby i Hovs socken.
    • Hov, by belägen 1 km VSV om Ysby kyrka i Ysby socken i Höks härad i Laholms kommun i södra Halland.
  • I Småland
    • Hov, by belägen 2 km N om Skärstads kyrka i Skärstads socken i Vista härad i Jönköpings kommun.
    • Hov, gård belägen 5 km NÖ om Värnamo i Värnamo socken i Östbo härad i Finnveden i Småland. Namnet belagt sedan 1367. Hov är granne med Östhorja (se vidare under harg).
    • Hov, by belägen 5 km SSÖ från Bolmsö kyrka i Bolmsö socken i Ljungby kommun i Västbo härad i Finnveden i Småland. Namnet är belagt sedan 1385. Byn ligger på östra sidan av ön Bolmsö i sjön Bolmen.
    • Hov, Växjö, stadsdel i norra delen av Växjö, på 1800-talet en by i Växjö socken i Konga härad i Värend i Småland. Hovs bytomt är RAÄ-nummer Växjö 343:1 och namnet är belagt sedan 1282. En annan stadsdel NV om Hov heter Hovshaga. Norr om Växjö ligger Helgasjön.
  • I Bohuslän
    • Hov eller Håv, gårdar belägna 1,5 km VNV om Tegneby kyrka i Tegneby socken på Orust.
  • I Västergötland
    • Hov, by belägen 0,7 km SÖ om Bolums ödekyrkogård i Bolums socken, Valle härad, Falköpings kommun, Västergötland. Skrevs i Hoff 1439. Hov ligger även 0,9 km NNV om Broddetorps ödekyrkogård. På Fastighetskartan finns även Hovsta dreven utsatt mellan Hov och Bolums by.
    • Hov (Hooff 1545) på Torsö (Torsöö 1292), är tre gårdar belägna 0,4 km S om Torsö kyrka i Torsö socken i Mariestads kommun i Vadsbo härad i Västergötland. Namnet känt sedan mitten av 1500-talet då det skrevs Håff, Hooff och Hoff. 0,2 km N om Hov och 0,2 km SV om Torsö kyrka finns gravfältet RAÄ-nr Torsö 6:1.
    • Hovs socken (Houe 1308) ligger mitt i Gäsene härad i Herrljunga kommun i Västergötland. Hovs kyrka ligger drygt 1 km Ö om ån Nossan (jämför gudinnan Hnoss). Tätorten Annelund och Ollestads kungsgård ligger i socknen.
    • Hov, gård belägen 1 km N om Fänneslunda kyrkoruin i Fänneslunda socken i Ås härad i Ulricehamns kommun i Västergötland. Gården ligger mitt i socknen.
    • Hov, gård belägen 2 km NÖ om Hällstads kyrka i Hällstads socken i Ås härad i Ulricehamns kommun i Västergötland. Gården ligger i NV delen av socknen, ganska mitt emellan Hällstads kyrka och Möne kyrka..
    • Stora Hov (til Hofs 1019, Hof 1511) är ett säteri i Tråvads socken i Laske härad i Vara kommun i Västergötland. Gården ligger i Laske härad, men är på tre sidor omgiven av Skånings härad och tillhörde också 1564-1874 Skånings härad. Ortnamnsforskaren Ivar Lundahl menar att detta är det Hov som omtalas av den isländska skalden Sigvat Tordsson i Austrfararvisur (se Alvablot).
  • I Östergötland
    • Hovs socken, Östergötland, by och socken i norra delen av Göstrings härad, Vadstena kommun i Östergötland. Byn ligger på NÖ sidan om sjön Tåkern.
      • Hov, Vadstena kommun, kyrkbyn.
    • Hov, gård belägen 2 km NNÖ om Mogata kyrka i Mogata socken i Söderköpings kommun i Östergötland. Gården ligger 0,5 km från Slätbakens strand.
  • I Uppland och Västmanland
    • Hov, gård belägen 5 km N om Sala sockenkyrka i Sala i Västmanland.
    • Hov, Östervåla (in Hoff 1316), by (eller gård) i Östervåla socken i Våla härad i Tiundaland, modernare i Heby kommun i Uppland.
    • Hov, gård i Svinnegarns socken i Enköpings kommun i Uppland.
    • Hov (Hoff 1514), gård belägen 3 km SV om Odensala kyrka i Odensala socken i Sigtuna kommun i Uppland.
    • Hov (in Hoff 1382), gård i Estuna socken i Norrtälje kommun i Uppland.
    • Hov (in Huwi 1291), by belägen 2,5 km NÖ om Rasbo kyrka i Rasbo socken i NÖ delen av Uppsala kommun i Uppland.
    • Hov, gård i Vendels socken i Tierps kommun i Uppland.
  • I Södra Norrlands kustland
    • Hov, by i Arbrå socken i Bollnäs kommun.
    • Hov, by i Söderala socken i Söderhamns kommun.
    • Hov, by i Häggdånger socken i Härnösands kommun.
    • Hov, by i Torsåkers socken i Kramfors kommun.
    • Hov, by belägen 1-2 km V om Selångers kyrka i Selångers socken i Sundsvalls kommun i Medelpad. Utgör småorten Hov, Sundsvalls kommun, sedan 2015 räknad till tätorten Selånger.
      • Tingshögen och gravfältet RAÄ-nr Selånger 90:1 vid Gamla Selångers kyrka från 1200-talet tyder på kultplatskontinuitet.
      • Hovskvarnen vid Robäcken.
  • Kring Storsjön i Jämtland
    • Hov, by i Hackås socken i Bergs kommun i Jämtland.
    • Hov, Krokoms kommun, är en by i Alsens socken i Krokoms kommun i Jämtland.
    • Hov, by och prästgård i Ås socken i Krokoms kommun i Jämtland.
    • Hov eller Frösö-Hof, by i Frösö socken i Östersunds kommun i Jämtland.
    • Hov, gård i Norderö socken i Östersunds kommun i Jämtland; gården ligger 400 m N om Norderö kyrka; gårdsnamnet skrevs Hoff 1564. 300 m åt NV finns gården Lillhov. 1 km åt V finns gården Tivarsgård och där finns en trefaldighetskälla RAÄ-nr Norderö 90:1. 100 m V om Norderö kyrka från 1100-talet fanns en hög RAÄ-nr Norderö 23:1, vilket tyder på kultplatskontinuitet.
  • Hov sogn, Langeland, Danmark.
  • Hov Vig, sjö på Själland, Danmark.
  • Hov, Färöarna i Hovs kommun på Suðuroy.
• Hova socken (apud Houa 1275, Howa 1345) i Vadsbo härad i Västergötland. Här stod slaget vid Hova 1275. Namnet tros betyda "höjd".
• Hovby socken, Kinnefjärdings härad, Västergötland. Skrevs Hoffby 1347. Tros innehålla ordet ho (träränna, kvarnränna).
• Hovgatan finns i Hjo, Hyltebruk, Kristala och Vellinge. Se även Hovsgatan.
• Hovgården
  • Hovgården, en gård i Björlanda socken, Västra Hisings härad, Bohuslän.
    • Hovgårdsvägen finns 200 m V om Hovgården.
    • Hovgårdsvallen, Kvisljungeby, Björlanda socken, f.d. Torslanda kommun.
  • Hovgård eller Hovgården i Söndrums kyrkby, Söndrums socken, Halmstads härad, Halland. Kan betyda "Huvudgården" i Söndrums by.
  • Hovgården i Hovs socken, Göstrings härad, Vadstena kommun, Östergötland.
  • Hovgården i Adelsö socken, Färingtuna härad, Ekerö kommun, Uppland.
    • Hovgårdsberg, Adelsö, Ekerö kommun.
    • Hovgårdsvägen, Adelsö, Ekerö kommun.
  • Hovgården, Uppsala kommun, Hovgårdsutäng och Hovgårdsbacken i Gränby i västra delen av Rasbo socken, Rasbo härad, Uppsala kommun, Uppland. Namnet "Uthjorden Håfgården" förekommer på en geografisk avritning från 1707. Namnet "Håfgårds Uthäng" förekommer på en karta från 1715.
  • Hovgården, Borlänge kommun, Stora Tuna socken, Borlänge kommun, Dalarna. Skrivs Hoogården på karta 1641 och Hofgården på karta 1751.
• Hovgårdsvägen
  • Hovgårdsvägen, Sjövik (vid Mjörn), Lerums kommun.
  • Hovgårdsvägen, Stjärnhov, Gnesta kommun.
  • Hovgårdsvägen, Växjö.
• Hovhultsvägen, Hovhult, Uddevalla.
• Hovid (i Alnö sn i Medelpad)
• Hovman- (troligen inte relevant)
  • Hovmansgatan är en kort gata mellan Gunnarsvägen och Violgatan, Gnosjö, Småland.
  • Hovmantorp, Lessebo kommun.
  • Hovmantorps socken, Konga härad, Värend, Småland; 1403 stavat Hamundatorp.
  • Hovmansbygd, Ringamåla socken, Blekinge.
• Hovsgatan finns i Härnösand, Vadstena och Växjö.
• Hovshaga, Växjö.
• Hovslagaregatan finns bl.a. i Habo, Skara, Rydaholm, Trelleborg, Trollhättan, Vara och Värnamo. Hofslagaregatan finns i Vadstena.
• Hovsta (tätort N om Örebro), Hovsta socken, Örebro härad, Närke. Skrevs parochie Hosto 1304 och parochia Hoostæ 1335.
  • Hovstavägen, Örebro.
• Höven (av *Hov-vin?)
• Torshov (i Norge)
• Ullered (by på Kållandsö i Otterstad sock i Kållands härad i Västergötland; 1413 stavat Ullarof, ursprungligen Ullarhof)
• Ullinshov (i Norge)

Utanför Norden

På nederländska har vi orden hoef (hov på en häst), hof (hov till en furste) och hoofd (huvud, på afrikaans hoof).

• Hoef en Haag (en by i Nederländerna)
• Hoefbladhof (gata i Houten, Nederländerna) Här har vi två olika ord som skrivs "hov" på svenska, hoef betyder hov (på en häst), groot hoefblad betyder pestskråp, klein hoefblad betyder hästhov (Tussilago farfara), hof betyder hov (till en furste))
• Hoefsnagelsdyk (väg i Stenden, Kerken kommun, Nordrhein-Westfalen, Tyskland) Namnet betyder "hästskosöms-vall" då man förr pratade nederländska i Nordrhein.
• Hof bei Straden (ort i Österrike)
• Hofstad (stadsdel i Houten, Nederländerna, namnet betyder "residens" d.v.s. stället där hovet är)
• Hoofddorp (ort i Nederländerna, namnet betyder "huvud-by")

Hult

Hult är ett gammalt ord för skog eller skogsdunge och är en särskilt vanlig ortnamnsled i Småland. Jämför lund nedan.

• Hult
• Svenska ortnamnsefterled#-hult/-hylte

Storhögen vid Flistads kyrka, Västergötland.

Hög

En hög kan avse en gravhög där offer sker till den döde. Sådan kult känner vi till från Norge där man offrade på småkungen Olav Gudrödsson Geirstadalvs gravhög.

• Svenska ortnamnsefterled#-hög
• Alfshög i Faurås härad, Halland
• Hammenhög i Ingelstads härad, Skåne
• Hög, Falköpings kommun (by i Norra Åsarps socken, Frökinds och Redvägs härader, Västergötland)
• Hög, Hudiksvalls kommun, Högs socken, Uppsala stift
• Hög, Kävlinge kommun, Högs socken, Lunds stift, Harjagers härad, Skåne
• Ödeshög, Ödeshögs socken, Lysings härad, Östergötland

Lund

En lund är en mindre skog, som hålls helig, vanligen en offerlund, d.v.s. en dunge av offerträd.

• Svenska ortnamnsefterled#-lund/-lunda
• Frölunda
  • Västra Frölunda socken (Frölanda 1436) i Askims härad i Västergötland.
  • Östra Frölunda socken (Frølvnda 1402) i Kinds härad i Västergötland.
  • Frölunda (i Frølundom 1421), by i Tidavads socken i Vadsbo härad i Västergötland.
  • Frölunda i Stockholms-Näs socken (Kungsängens socken) i Bro härad i Uppland. Gravfältet RAÄ-nr Kungsängen 62:1 ligger här. Frölunda ligger på det näs som gett socknen sitt namn.
• Fröslunda (gård i Sunnersbergs socken i Kållands härad i Västergötland; 1482 stavat Ffrøslwnda Sokn; här hittades 1985 sexton bronssköldar av herzsprungtyp.
• Fröslunda socken (de Frøslundum 1344) i Lagunda härad i Uppland.
• Förlunda (i Närke)
• Gösslunda (socken i Kållands hd i Västergötland; 1254 stavat Gythislunda)
• Götlunda (socken i Vadsbo hd i Västergötland; 1397 stavat Götelunde sokn)
• Götlunda (i Vintrosa sn i Närke)
• Höglunda (i Närke)
• Lund (på många platser)
  • Lund, gård belägen 2 km N om Odensala kyrka i Odensala socken (Othinsharg 1286), Ärlinghundra härad, Sigtuna kommun, Uppland.
• Lunda är en gård väster om Strängnäs i Södermanland. En hallbyggnad och tre små gudafigurer, samt en offerlund, hittades vid utgrävningar där 2001-2002 (RAÄ-nr Strängnäs 266:1). Litteratur: Andersson et al, Att föra gudarnas talan – Figurinerna från Lunda (2004).
• Lunda socken i Jönåkers härad i Södermanland där Fröstatyetten från Rällinge hittades.
• Lundby
• Närlunda (Nærdhalunda) i Uppland.
• Närlunda (Nærdhalunda) i Södermanland.
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunde 1564), gård i Bällefors socken i Vadsbo härad i Västergötland. Uppges av Lundahl kunna vara ett Njord-namn.
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunna 1545), gård i Götlunda socken i Vadsbo härad i Västergötland. Uppges av Lundahl betyda "Nedre lunden".
• Närlunda (Nerlunde 1540, Nederlunda 1542), gård i Undenäs socken i Vadsbo härad i Västergötland.
• Närlunda, stadsdel i Helsingborg i Skåne.
• Onslunda eller Odenslunda (Onslunde 1540, Odenslwnda 1540), by i Flistads socken i Vadsbo härad i Västergötland.
• Torslunda

Rödesten

Rödsten eller Rödstensgubben i Grebo socken i Östergötland.

Kanske syftar namnet Rödesten och liknande på en slags blotsten rödfärgad av blod?

• Rödestensgatan i Falköping ledde förr ut till Röstensgärdet, Falköpings kommun, Västergötland.
• Rödesten i Ugglums socken, Gudhems härad, Falköpings kommun, Västergötland.
• Rödesten (RAÄ-nummer Ingatorp 89:1) i östra delen av Eksjö kommun, Småland.
• Rödesten, Hylte kommun, Småland.
• Rödsten eller Rödstensgubben i Grebo socken i Östergötland.
• Rödsten, Brännö, Göteborgs kommun, Västergötland.
• Rödsten, sydöstra udden på Ekerö, Ekerö kommun, Uppland.
• Rödsten i Bråviken, Norrköpings kommun, Östergötland.
• Rödsten, nära Massleberg, Strömstads kommun, Bohuslän.

Sal

En sal är möjligen en bostad för det heliga.

• Svenska ortnamnsefterled#-sala
• Sal är kyrkby i Sals socken, Åse härad, Västergötland.
• Sal i Sunnersbergs socken (3 km S om Fröslunda), Kållands härad, Västergötland.
• Sala, Sala socken, Sala kommun, Västmanland.
• Salaholm i Trävattna socken, Vilske härad, Västergötland.
• Saleby år kyrkby i Saleby socken i Skånings härad i Västergötland, 1290 stavat Salaby)
• Övra Saleby (tidigare egen socken på östsidan av Ålleberg, nu i Slöta socken i Ållebergs fjärding i Vartofta härad i Västergötland)
• Salstad i Sals socken, Åse härad, Västergötland.
• Uppsala och Gamla Uppsala

Stavgård

• Stavgården (RAÄ-nr Hedesunda 478:2), Hedesunda socken, Gästrikland.
• Stavgård, Stora Stavgården (RAÄ-nr Allhelgona 64) och Lilla Stavgården (3 km NNV om Skänninge) i Allhelgona socken i Göstrings härad i Östergötland. Ett stort antal gränsstenar finns registrerade kring Stavgårds ägor (RAÄ-nr Allhelgona 85-114, RAÄ-nr Fivelstad 63-68 och RAÄ-nr Styra 43).

Gotlands norra härad

• Stavgård eller Stavergård (RAÄ-nr Källunge 50:1)
• Stabbgård (RAÄ-nr Tingstäde 130:1) ligger 14 km S om föregående. (Ingemar Olsson, Gotlands stavgårdar (1976) s. 76 ff)
• Stabbgate eller Aurs gata (RAÄ-nr Norrlanda 64:2) är en hålväg norr om Ekeskogs fornborg (RAÄ-nr Norrlanda 64:1) och 12 km SSÖ om föregående.

Gotlands södra härad

• Staurgard (RAÄ-nr Alskog 18:1-4) ligger 20 km S om Stabbgate (Ingemar Olsson, Gotlands stavgårdar (1976) s. 20-22)
• Stabbgard (RAÄ-nr Stånga 31:1) ligger 12 km VSV om föregående.
• Stavgard (RAÄ-nr Burs 55:1-9) ligger 10 km SSV om föregående.
• Stavers brya (RAÄ-nr Burs 21:1-4) ligger 800 m SÖ om föregående. (Ingemar Olsson, Gotlands stavgårdar (1976) s. 29)
• Stabbgard (RAÄ-nr Rone 188:3) ligger 6 km V om föregående och 200 m N om Rone kyrka.
• Stagårdz (RAÄ-nr Havdhem 173) ligger 10 km SV om föregående.
• Stabbgard (RAÄ-nr Öja 84:1) ligger 14 km S om föregående och 200 m Ö om Burgsvik.
• Stabbgard (RAÄ-nr Vamlingbo 174:1) ligger 11 km S om föregående och 7 km ÖNÖ om Hoburgen.

Vi

Ett vi är en helig plats där ritualer hålls.

"Sundqvist nämnde det intressanta förhållandet att i alla Gästriklands socknar finns det centralt ett vi-namn. Fyra av dessa har dessutom varit eller blivit kungsgårdar!" (citat ur Gjallhornet 2010 nr 2 sidan 8)

• Vi (helgedom), da:Vi (helligsted)
• Svenska ortnamnsefterled#-vi/-ve
• Folkavi, Norra Folkavi, Södra Folkavi (by i Kräklinge sn i Närke)
• Frösve (socken i Vadsbo hd i Västergötland)
• Frösvi (i Edsberg sn i Närke)
• Frövi (i Edsberg sn i Närke)
• Frövi (i Näsby fg i Västmanland)
• Götavi är by i Vintrosa sn i Närke. 1354 stavas namnet Gøtawi. En vikingatida kultplats hittades vid utgrävningar 2004-2005 (RAÄ-nr Vintrosa 105:1).
• Götavi (by i Rinkaby sn i Närke)
• Göteve socken (socken i Vilske härad i Västergötland)
• Härnevi socken (Uppland)
• Kinneveds socken (socken i Frökinds härad i Västergötland)
• Locknevi socken (Lødhkonuwj 1371) i Södra Tjusts härad i Kalmar län, Småland.
• Luggavi (i Närke)
• Medevi (i Östergötland)
• Nalavi (Nærthawi 1276) i Kräcklinge socken i Hardemo härad i Närke.
• Nalaviberg (Nærdhawi 1347) i Viby socken, Närke.
• Odensvi i Viby socken, Närke.
• Odensvi socken, Småland, Södra Tjusts härad, Västerviks kommun, Kalmar län.
• Rösavi (i Närke)
• Skedevi socken (Skædhwi 1350-talet) i Finspånga läns härad i Östergötland.
• Skäve (Skædhwi 1357) i Närke.
• Skävesund och Skävesunds gravfält (Skædhui) i Glanshammars socken i Närke. Skävesunds gravfält består av tre gravfält (RAÄ-nr Glanshammar 2:1, 3:1 och 4:1) på Glanshammarsåsen.
• Skävi i Viby socken i Grimstens härad i Närke. Skävi bytomt har RAÄ-nr Viby 221:1. Strax N om bytomten var ett boplatsområde med bl.a. 5 treskeppinga långhus (RAÄ-nr Viby 222:1).
• Skävid (Skædhwi 1365) i Skärkinds socken i Skärkinds härad i Östergötland.
• Skövde
  • Skövde, Skövde stad och Skövde socken (i Skødwe slutet av 1200-talet, de Sködwe 1340) i Kåkinds härad i Västergötland.
  • Ale-Skövde socken (Sködhwe 1401) i Ale härad i Västergötland.
  • Kullings-Skövde socken (Sködwe 1338) i Kullings härad i Västergötland.
• Snarvi (i Närke)
• Södra Vi socken (Wi 1311) i Sevede härad, Vimmerby kommun, Kalmar län, Småland.
• Ullevi
• Velanda (söder om Trollhättan i Västergötland, men även på många andra platser)
• Vi eller Wij (på många platser)
• Via (i bl.a. Närke)
• Viby
  • Viby socken, Närke (Vigby 1280, i socken finns bland annat Björklunda, Frotorp, Husby, Härja, Norra Höga, Höghult, Lund, Lundby, Lövlunda, Nalaviberg, Naltorp, Odensvi, Salsbro, Skävi, Solberga, Viby, Ålunda)
  • Viby, Kristianstads kommun (kyrkby i Gustav Adolfs socken, som före 1778 hette Viby socken (Vigby 1401), Villands härad (a Wetlandi 1135)
  • Viby socken, Östergötland (Wibyskurusten 1347) i Vifolka härad (Wifolchahæradh 1363)
    • Viby, Mjölby kommun
  • Viby gård Herrgård i Sollentuna socken, Sollentuna härad, Uppland. Idag finns endast huvudbyggnaden kvar.
    • Viby gamla tomt (RAÄ Sollentuna sn 308:1-2) Lämningar daterade från 100 f.Kr. till 1900-talet, bland annat en torshammarring. Ett flertal gravfält finns inom ett par hundra meter.
    • Viby, Sollentuna (kommundel i Sollentuna kommun, innehåller Stora Viby, Lilla Viby och Östra Viby, alla bostadsområden byggda på Viby gårds ägor)
    • Vibyvägen
  • Viby, Sigtuna kommun (i Sankt Olofs socken, Ärlinghundra härad, Uppland) Här anlades ett cistercienserkloster på 1160-talet, vilket senare flyttade och blev Julita kloster.
    • Vibyvägen
  • Viby säteri i Harbo socken, Norunda härad, Uppland. (Hedeby kommun)
• Vifolka härad (Wifolchahæradh 1363) Härad i Östergötland. Innehåller bland annat Västra Hargs socken (Harghx, 1382) och Viby socken.
• Visby
• Vivalla (del av Örebro i Närke)
• Växjö

Åker

• Svenska ortnamnsefterled#-åker/-åkra
• Friggeråker
• Odensåker
• Torsåker

Orter innehållande titlar på kultplatsfunktionärer

Gode

"Religionshistorikern Olof Sundqvist, Högskolan i Gävle, talade om ”Vi-platsernas väktare: till frågan om kultledare i det förkristna Mälarområdet”. Vem ledde riterna på kultplatserna, frågade Sundqvist? Främst var det nog lokala kultledare, godar, men det var säkert också kungar och jarlar, som hade inflytande på kultplatserna. Det finns många åsiktsriktningar. En anser att kulthandlingarna leddes av kungar och liknande. En annan menar att det fanns ett förkristet differentierat prästerskap med kultledare. Kultledare hade också andra samhällsfunktioner. På Island hade godiämbetet en stark världslig prägel. Fanns det godar i övriga Norden? Här är bilden inte lika klar. Godar kan dock relateras till vi. Ortnamnet Gudhby finns t ex i Sorunda socken – alltså godens by. Ett Gudby finns även i Fresta socken i Uppland. Godar fungerade kanske som bygdehövdingar. Sundqvist nämnde det intressanta förhållandet att i alla Gästriklands socknar finns det centralt ett vi-namn. Fyra av dessa har dessutom varit eller blivit kungsgårdar! Detta samband finns för övrigt även på andra platser i Mälardalen. Alltså fanns det i Mälardalen ledare som övervakade kulten – en gode/bygde-hövding!" (citat ur Gjallhornet 2010 nr 2 sidorna 7-8)

• Godegård, Godegårds församling, Motala kommun, Östergötland. (1295 skrivet in Guthagarthom)
• Gudby, Fresta socken, Vallentuna härad, Uppland.
• Gudhby, Sorunda socken, Södertörn, Södermanland.
• Gudhem (trol. goð).
• Gådeå, Säbrå församling, Härnösands kommun.

Gydja

• Gösslunda socken (Gythislvnda 1254, parochie Gythislundhæ 1367) i Kållands härad i Västergötland.