Hoppa till innehållet

Valleberga socken

Valleberga socken
Socken
LandSverige
LandskapSkåne
HäradIngelstads härad
KommunYstads kommun
Bildadmedeltiden
Area20 kvadratkilometer
Upphov tillValleberga landskommun
Valleberga församling
MotsvararValleberga distrikt
TingslagIngelstads och Järrestads domsagas tingslag (–)
Ingelstads tingslag (–)
Karta
Valleberga sockens läge i Skåne län.
Valleberga sockens läge i Skåne län.
Valleberga sockens läge i Skåne län.
Koordinater55°25′43″N 14°03′42″Ö / 55.42861111°N 14.06166667°Ö / 55.42861111; 14.06166667

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1136
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Valleberga distrikt
Redigera Wikidata

Valleberga socken i Skåne ingick i Ingelstads härad, ingår sedan 1971 i Ystads kommun och motsvarar från 2016 Valleberga distrikt.

Socknens areal är 20,02 kvadratkilometer varav 19,06 land.[1] År 2000 fanns här 500 invånare.[2] Orten Kåseberga med Ales stenar samt kyrkbyn Valleberga med sockenkyrkan Valleberga kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Valleberga församling och för de borgerliga frågorna bildades Valleberga landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Löderups landskommun som 1971 uppgick i Ystads kommun samtidigt som området överfördes till Malmöhus län.[2] Församlingen uppgick 2002 i Löderups församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Valleberga, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ingelstads härad. De indelta soldaterna tillhörde Södra skånska infanteriregementet, Ingelsta kompani och Skånska dragonregementet, Borreby skvadron, Borreby kompani.[4]

Valleberga socken ligger öster om Ystad med Östersjökusten i söder. Socknen är en mjukt kuperad odlingsbygd.[5][1][6]

I äldre tid låg socknens bebyggelse huvudsakligen samlad i den stora kyrkbyn Valleberga. I socknens norra del ligger byn Fröslöv och längst i söder ligger fiskeläget Kåseberga. I samband med enskiftet 1818–1819 flyttades de flesta av kyrkbyns gårdar. Gatehusbebyggelsen flyttades söderut till Peppinge. I samband med järnvägens dragning genom socknen växte ett stationssamhälle, Hedvigsdal, upp strax norr om kyrkbyn.[7].

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 40 boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns cirka 20 gravhögar. Från järnåldern finns flatmarksgravfält och skeppssättningar, mest känd är Ale stenar.[5][8][9][6] En runsten, den så kallade Vallebergastenen, vilken sedermera kom att flyttas till Universitetsplatsen i Lund namnger några av traktens män som stupat under ett vikingatåg till England.

Namnet skrevs i slutet av 1200-talet Walläbiarghä och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller vall, slät, gräsbevuxen mark' och berg.[10].

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Valleberga socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Valleberga socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Wikborg Jonas, red (2002). Kåseberga: historia och historier kring ett fiskeläge. Löderup: Kåseberga byalag. Libris 8525904 
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Valleberga socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Valleberga socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]