Hoppa till innehållet

Användare:Chandra Varena/sandlåda

Från Wikipedia

Nedan har jag bearbetat ett omdiskuterat avsnitt i artikeln Tidöavtalet så att det som sägs presenteras efter ämnesområden i stället för "avsändare". Samtidigt har jag kortat en del mer utförliga presentationer av åsikter och analyser. Jag har inte kollat de källor som redan hade lagts in av andra. //Chandra Varena 2023-03-20

Reaktioner under avtalets första sex månader

[redigera | redigera wikitext]
 Det här avsnittet anses inte vara skrivet ur en neutral synvinkel. (2023-03)
Motivering: Detta avsnitt är avsett att inkludera relevanta synpunkter från en rad olika håll. Innan detta är sammanställt kan det finnas en obalans som ska åtgärdas genom att avsnittet kompletteras med ytterligare material.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts.


Som väntat möttes Tidöavtalet av kritik från den politiska oppositionen[1]. Avtalet väckte också starka reaktioner i civilsamhället.[2] Nedan sammanfattas uppmärksammade uttalanden om och analyser av avtalet som presenterats fram till 14 april 2023, alltså under de första sex månaderna efter att att det presenterats. Dess förslag hade då ännu inte hunnit verkställas i praktiken och diskussionen gällde avtalets utgångspunkter och intentioner, inte faktiskt tillämpad politik.

Regeringens samarbete med Sverigedemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Deltagandet av Liberalerna i ett regeringsavtal med Sverigedemokraterna orsakade en kontrovers inom partiet[3][4] och kritiserades av den europeiska partigrupp där partiet ingår (Alde, Alliansen liberaler och demokrater för Europa) och Renew Europe, Alde's grupp i Europaparlamentet.[5]

Migration och integration

[redigera | redigera wikitext]

En stor del av kommentarerna gällde avtalets avsnitt om migration och integration, som bemöttes med både stöd och kritik. Oppositionsledaren och tidigare statsministern Magdalena Andersson (S) sade i oktober 2022 att hon inte tog avstånd från Tidöavtalets skärpta rätts- eller migrationspolitik. Hon höll med om att Sverige behöver en restriktiv migrationspolitik, och menade att det paradigmskifte som Tidöavtalet talar om genomfördes redan 2015, av den socialdemokratiskt ledda regeringen.[6]

Flyktinggruppernas riksråd FARR och ett stort antal av dess medlemsföreningar protesterade mot det man såg som en främlingsfientlig flyktingpolitik som urholkar de mänskliga rättigheterna. Bland annat kritiserade man förslaget att uppehållstillstånd inte längre ska vara permanenta, att återvandring ska uppmuntras och att det ska krävas kvalificering för att ta del av rättigheter inom svensk välfärd.[7] I en rapport från den fackföreningsnära tankesmedjan Arena Idé hävdade statsvetaren Lisa Pelling att Tidöavtalet innebär en kraftig försämring av integrationen, något som kommer att påverka inte bara nyanlända och andra med migrationsbakgrund, utan alla som lever i Sverige.[8]

Förslaget om anmälningsplikt för kommuner och myndigheter som möter personer utan tillstånd att vistas i Sverige möttes av kritik från Lärarförbundet[9] samt SACO och dess 21 medlemsförbund[10]. Kritikerna ansåg att förslaget stred mot deras yrkesetik och FN:s barnkonvention, som är inskriven i svensk lag.

Förslaget om att begränsa rätten till offentligt finansierade tolkar kritiserades av Polisförbundet som menade att det kan negativt negativt påverkar deras förmåga att intervjua vittnen.[11] Läkarförbundet och sjuksköterskornas etiska råd kritiserade förslaget med hänsyn till patientsäkerheten och vårdpersonalens arbetsmiljö och möjlighet att göra korrekta bedömningar.[12][13] Svenska Dagbladet publicerade i oktober en uppmärksammad intervju med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), där hon enligt rubriken sade att det saknas lagliga möjligheter att genomföra förslaget.[14] Vid en senare utfrågning i riksdagen förnekade Ankarberg Johansson detta uttalande men såg svårigheter i förslaget utifrån patientsäkerheten.[15]

Brottsbekämpning, rättssäkerhet och internationella konventioner

[redigera | redigera wikitext]

Rikspolischef Anders Thornberg talade positivt om avtalets förslag om utökade befogenheter och nya verktyg för polisens brottsbekämpande arbete.[16]

Tidöavtalets skrivning om bristande vandel som grund för utvisning kommenterades i flera massmedia.[17] Regeringens jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) påpekade, i opposition mot sitt partis stöd för avtalet, att prostituerade är brottsoffer och tog avstånd från förslaget att prostituerade skulle kunna utvisas på grund av bristande vandel.[18] En rad nykterhetsorganisationer, samt forskare och debattörer verksamma inom alkohol- och narkotikafrågor, kritiserade att missbruk sågs som bristande vandel och uttryckte djup oro över att regeringen anser att beroendesjukdom kan vara möjlig grund för utvisning.[19]

Avtalet möttes med oro av flera organisationer för mänskliga rättigheter. Bland dem fanns Amnesty International som uttalade att flera punkter riskerar "att allvarligt hota såväl rättsstatens principer som andra grundläggande mänskliga rättigheter"[20] och Civil rights defenders som uppgav att avtalets kriminal- och migrationspolitik "innehåller flera åtgärder som tydligt bryter mot de mänskliga rättighetsnormerna som Sverige är bundna till".[21]

Energi, klimat och miljö

[redigera | redigera wikitext]

Naturvårdsverket menade att Sverige troligen missar sina klimatmål om förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå genomförs, eller tvingas att istället genomföra andra betydligt dyrare satsningar.[22]

Många av energibranschens aktörer välkomnade Tidöavtalets stora fokus på elektrifiering och mer planerbar energiproduktion men uttryckte också en oro för vad som händer med teknikneutraliteten om staten styr för mycket.[23]

Skatter och bidrag

[redigera | redigera wikitext]

Organisationen Svenskt Näringsliv såg avtalets skrivningar om skatter som positiva för tillväxt, jobb och investeringar. Man välkomnade avtalets ambition att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och att kompetensförsörjningen ska stärkas, liksom att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag. Man höll också med om att bidragsberoende behöver bytas mot egen försörjning och välkomnade en bidragsreform som skulle ge lägre skatt för framför allt låg- och medelinkomsttagare.[24]

Bearbetning Klimatalarmism

[redigera | redigera wikitext]

Klimatalarmism är en pejorativ term för det som användaren anser är grundlösa eller överdrivna farhågor för framtida klimatförändringar. Termen används för att markera avståndstagande till argumentation och språkbruk som överdriver framtida klimatförändringar och dess konsekvenser i förhållande till vetenskaplig konsensus. Klimatskeptiker kan även använda termen för att ifrågasätta argument med stöd i vetenskaplig konsensus, och menar då att även vetenskaplig konsensus är alarmistisk.

Påståenden om klimatförändringar som ett existentiellt hot mot mänskligheten har betecknats som alarmism. Mediernas rapportering har kritiserats för att vara alarmistisk. Klimatalarmism har även beskrivits som ett demokratihot och påståtts påverka ungdomars mentala hälsa negativt.

Användning av termen i pejorativt syfte

[redigera | redigera wikitext]

Termen alarmist har använts av personer som är kritiska mot klimatforskning för att i pejorativt syfte beskriva någon som stöder vetenskaplig konsensus utan att för den skull vara kompromisslös i sina åsikter.[25] Meteorologen Kerry Emanuel har sagt att stämpla någon som en alarmist är "ett synnerligen infantilt sätt att smutskasta någon med tanke på vad som står på spel" och "att använda en sådan provocerande terminologi har en tydligt Orwellsk prägel."[26]

Debatt om bedömd klimatalarmism och dess följder

[redigera | redigera wikitext]

Debatt om vad som är och inte är alarmism

[redigera | redigera wikitext]

När den globala uppvärmningen började uppmärksammas under 2000-talets första decennier möttes den med skepsis från en del forskare och debattörer som betecknade oron för negativ påverkan som alarmistisk och jämförde den med tidigare larm om global nedkylning.[27][28][29][30] Samtidigt förde andra fram att hotet om global uppvärmning till skillnad från tidigare befarade katastrofer inte var ett falsklarm utan byggde på faktiska bevis.[31]

Uppfattningar om massmedias rapportering och språkbruk

[redigera | redigera wikitext]

i en rapport från brittiska Institute for Public Policy Research år 2006 konstaterades att ett alarmistiskt språkbruk ofta används av tidningar, populärvetenskapliga tidskrifter och i kampanjlitteratur från regeringar och miljögrupper i samband med olika miljöfrågor.[32] Även senare har delar av medias rapportering om klimatförändringar kritiserats för alarmism.[33][34][35][36]

, men det har också framförts Klimatjournalisten Dana Nuccitelli menar att ett alarmistiskt språkbruk kan, när det tillämpas på klimatförändringar, skapa en större känsla av att läget är akut och att det är ont om tid. Han menar också att klimatalarmister existerar men att de saknar inflytande i debatten, samt att klimatförnekare är ett mycket större hot.[37] En del forskare menar att om man använder sig av sensationella och alarmistiska argument, framkallar detta ofta "förnekelse, förlamning eller apati", snarare än att motivera enskilda till handling eller att uppmana till engagemang i frågan om klimatförändringar. De menar att budskap som vädjar till vardagliga känslor och bekymmer kopplade till klimatet tenderar att vara mest engagerande.[38][39]

Viss rapportering i media anses ha givits en alarmistisk ton för att utmana forskningen kring global uppvärmning, detta genom att jämföra den med begreppet global nedkylning. Under 1970-talet rapporterade media kring frågan om global nedkylning, ett påstående med begränsat vetenskapligt stöd (även om mediebevakningen kring fenomenet var intensiv var det ändå frågan om global uppvärmning som dominerade den vetenskapliga litteraturen).[40]

Schematisk karta över områden som riskerar naturkatastrofer orsakade av klimatförandringar. När kartan publicerades 2005 av FN:s miljöprograms partnerorganisation, sa den anslutande texten att 50 miljoner klimatflyktingar förväntades fly från områdena innan 2010. Detta inträffade inte eftersom människor ofta stannade i närområdet som internflyktingar. Kartan raderades då av organisationen, med hänvisning till att FN inte hade tagit fram den, trots att kartan i sig inte visade några felaktiga siffror.[41] Rosa: orkaner. Gul: ökenspridning och torka. Blå: översvämningar.

I diskussionen kring klimatflyktingar har det hävdats att ett alarmistiskt språkbruk ofta använts av säkerhetsföretag och tankesmedjor.[42]

Hot mot demokratin

[redigera | redigera wikitext]

I en essä publicerad av finska YLE beskriver historikern Nicolas von Kraemer klimatalarmism som ett demokratiproblem. Han argumenterar för att när domedagsretorik får stå oemotsagd uppstår allvarliga risker för ekonomisk och politisk manipulation av befolkningen.[43] Även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppgav i en intervju 2019 att alarmism kan landa i att avskaffa demokratin för miljöns skull, vilket han menade var livsfarligt.[44]

Negativ påverkan på framtidshopp och mental hälsa hos ungdomar

[redigera | redigera wikitext]

Flera kritiker menar att klimatalarmism orsakar bristande framtidshopp hos den yngre generationen. Vissa går så långt som att påstå att klimatalarmism påverkar ungdomars mentala hälsa negativt.[45][46][47][48][49][50]

Opinionsbildare som anses ha gett uttryck för klimatalarmism

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska politikern Alexandra Ocasio-Cortez sade i en intervju att världen kommer att ta slut om 12 år om vi inte tar itu med klimatförändringen, vilket av flera kritiker betecknades som ett klimatalarmistiskt uttalande. Även den brittiska miljögruppen Extinction Rebellion har påståtts ägna sig åt klimatalarmism.[51][52][53] Greta Thunbergs budskap att runt 2030 riskerar en okontrollerbar oåterkallelig kedjereaktion att sättas igång som kan leda till slutet för vår civilisation såsom vi känner till den, menade kritiker var ett utslag av klimatalarmism.[54][55][56][57]

Michael Shellenberger, långvarig miljöförespråkare och klimataktivist samt grundare av miljöorganisationen Environmental Progress, bad i juni 2020 offentligt om ursäkt för att han bidragit till alarmism i klimatfrågan.[51][58][59]

Påstådd alarmism hos IPCC

[redigera | redigera wikitext]
 Den här artikeln eller avsnittet anses ge otillbörlig vikt åt vissa frågeställningar. Artikeln bör redovisa alla relevanta och verifierbara synpunkter i proportion till deras relevans. (2023-04)
Motivering: Texten uppger inte hur stor andel av alla forskare knutna till IPCC som hävdat att IPCC är alarmistiska. Det torde vara en minimal andel....Det saknas också uppgifter om vad övriga forskare tyckte om de avhoppades åsikter
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

En holländsk ekonomiprofessor som ingick i den 70-mannaredaktion som fått uppdraget att skriva sammanfattningen till IPCC:s rapport inför COP 21 hoppade av sitt uppdrag 2014. Han motiverade sitt avhopp med att han upplevde rapportutkasten som alarmistiska. Han menade att IPCC lade för stor vikt vid skrivningar om riskerna till följd av klimatförändringar i förhållande till möjligheter för anpassning till förändringarna. Senast en vetenskapsman hade dragit sig ur ett uppdrag för IPCC på detta vis var 2007, då en amerikansk meteorolog lämnade sitt uppdrag med motiveringen att IPCC överdrev påverkan av klimatförändringar på orkaner över Atlanten.[60]


Guadalquivir

[redigera | redigera wikitext]
Guadalquivirs sträckning i Andalusien

Guadalquivir är Spaniens femte längsta flod. Namnet kommer från arabiskan Wadi al-Kabir (الوادي الكبير) vilket betyder stora floden. Under antiken hade floden namnet Baetis eller Betis.[61] Den är omkring 657 kilometer lång med ett avrinningsområde på ungefär 57 000 km². Befolkningen inom detta område var år 2013 nästan 4,4 miljoner.[62] Medelvattenföringen vid mynningen är 164 m³/s

Montoro öster om Córdoba vid en stor krök av Guadalquivir.

Guadalquivir är den största floden i den sydspanska regionen Andalusien. Dess källa ligger i Sierra de Cazorla i provinsen Jaén cirka 120 km nordost om Granada. Floden rinner genom städerna Jaén, Córdoba och Sevilla och möter Atlanten i Cádizbukten vid Sanlúcar de Barrameda 70 km söder om Sevilla. Den är seglingsbar upp till Sevilla, men under medeltiden var den det ända upp till Córdoba.

Córdoba, romersk bro över Guadalquivir

Våtmarkerna nära flodens mynning kallas Las Marismas. En del av området utgör en nationalpark med ett rikt fågelliv, bland annat övervintrande flyttfåglar som änder och gäss. Där finns också den enda återstående vilda stammen av sydeuropeisk lo. Delar av området används för odling av bland annat ris.[63]

Jean-Philippe Lenclos

[redigera | redigera wikitext]

Jean-Philippe Lenclos, född 1938 i Beuvry, är en fransk färgdesigner. Han har haft mycket stor betydelse för synen på färgen som ett avgörande element i arkitektonisk design och introducerat viktiga begrepp och metoder för förståelsen av arkitekturens färger i förhållande till landskapet och dess naturliga och kulturella särprägel.[64][65]

Utbildning och designarbete

[redigera | redigera wikitext]

Jean-Philippe Lenclos studerade vid konst- och arkitekturskolor i Paris och Kyoto och var under 1960-talet konstnärlig ledare (art director) vid Societé des Peintures Gauthier som producerade färgmaterial för industrier.[66] År 1978 grundade han färgdesignföretaget företaget Atelier 3D Couleur som han ledde fram till 2020.[64][67] Under åren 1969-2004 undervisade han designstudenter vid École Nationale Supérieure des Arts Décoratifs, Paris i färglära och färgdesign.[68]

Lenclos har arbetat med färgdesign av produkter och med färg i arkitektur och stadsplanering. 170 av hans arbeten finns i samlingarna hos Centre Pompidou i Paris.[65] Hans viktigaste insatser inom arkitekturfärgsättningen och stadsplaneringen utgår från landskapets förutsättningar.[66] Han har också skapat uppmärksammade verk med supergrafik, vilket kan beskrivas som att fasaden behandlas som en målarduk för former och färger.[69]

Forskning och publikationer

[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med sin hustru Dominique Lanclos (1942-2012) har Jean-Philippe Lenclos genomfört omfattande studier av färger hos landskap, vegetation, ljusförhållanden och traditionell bebyggelse och publicerat dem under den övergripande rubriken Géographie de la Couleur. Den första av dessa böcker var Couleurs de la France, Maisons et Paysages (1982) och bland de övriga kan nämnas Colours of the world (2004).[70] Böckerna har översatts till ett antal språk och erhållit en mängd priser.[65]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Bland de många utmärkelser som tilldelats Jean-Philippe Lenclos kan nämnas den internationella färgorganisationen AIC:s Award for Color in Art, Design and Environment (CADE) som han fick 2021.[65]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Chandra Varena/sandlåda.



Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Andersson: "Slottsavtalet leder Sverige fel"”. TT/Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4oozXe. Läst 15 oktober 2022. 
  2. ^ ”Tidöavtalet väcker starka reaktioner i civilsamhället ”. FORUM Idéburna organisationer med social inriktning. 20 oktober 2022. https://socialforum.se/tidoavtalet-vacker-starka-reaktioner-i-civilsamhallet%E2%80%AF/. Läst 18 mars 2023. 
  3. ^ Lyrheden, Filip (26 november 2022). ”Johan Pehrson vald till partiledare för Liberalerna”. gp.se. https://www.gp.se/1.86569541. Läst 17 mars 2023. 
  4. ^ ”Oenighet bland Liberalerna om Tidö-avtalet – L i Västerbotten stöttar samarbetet”. SVT. 17 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/oenighet-bland-liberaler-om-tido-avtalet. Läst 20 mars 2023. 
  5. ^ Szumski, Charles (28 oktober 2022). ”Swedish Liberals leader bitter over Renew Europe cold shoulder” (på brittisk engelska). www.euractiv.com. https://www.euractiv.com/section/all/short_news/swedish-liberals-leader-bitter-over-renew-europe-cold-shoulder/. Läst 17 mars 2023. 
  6. ^ ”Andersson tar inte avstånd från nya flyktingpolitiken”. Expressen. 25 oktober 2022. https://www.expressen.se/nyheter/andersson-tar-inte-avstand--fran-nya-flyktingpolitiken/. Läst 14 mars 2023. 
  7. ^ ”Vi protesterar mot Tidöavtalet och en främlingsfientlig flyktingpolitik”. FARR. 26 oktober 2022. https://farr.se/vi-protesterar-mot-tidoavtalet-och-en-framlingsfientlig-flyktingpolitik/. Läst 14 mars 2023. 
  8. ^ Lisa Pelling (Mars 2023). ”Integrationens slut - en analys av Tidöavtalet” (PDF). Arena idé. https://arenaide.se/rapporter/integrationens-slut/. Läst 14 mars 2023. 
  9. ^ Sivberg, Anna-Karin (28 november 2022). ”Lärarförbundets uppmaning: Anmäl inte barn – även om det bryter mot lagen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lararforbundets-uppmaning-anmal-inte-barn-aven-om-det-bryter-mot-lagen. Läst 14 mars 2023. 
  10. ^ Göran Arrius m.fl. (12 mars 2023). ””Att ange papperslösa strider mot yrkesetiken””. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/8JX9jw/saco-att-ange-papperslosa-strider-mot-yrkesetiken. Läst 14 mars 2023. 
  11. ^ Sweden, Radio (2 november 2022). ”Proposed limits on the right to publicly funded interpreters criticised by police, lawyers” (på engelska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/proposed-limits-on-the-right-to-publicly-funded-interpreters-criticised-by-police-lawyers. Läst 17 mars 2023. 
  12. ^ ””Idén om att patienter ska betala vårdtolk bör hamna i soporna””. Dagens Medicin. 19 oktober 2022. https://www.dagensmedicin.se/opinion/ledare/iden-om-att-patienter-ska-betala-vardtolk-bor-hamna-i-soporna/. Läst 24 mars 2023. 
  13. ^ ”Tidöavtalet strider mot vårdetiken”. Svensk sjuksköterskeförening. 7 december 2022. https://beta.swenurse.se/nyheter-och-opinion/aktuellt/etiska-radet/2022-12-07-tidoavtalet-strider-mot-vardetiken. Läst 24 mars 2023. 
  14. ^ Mellberg, Fredrik (23 oktober 2022). ”https://www.svd.se/a/KnnXG4/nya-sjukvardsministern-acko-ankarberg-svart-att-ta-bort-tolkar”. SvD. https://www.svd.se/a/KnnXG4/nya-sjukvardsministern-acko-ankarberg-svart-att-ta-bort-tolkar. Läst 20 mars 2023. 
  15. ^ Torkelsson, Anna-Cajsa (15 november 2022). ”Hetsig debatt om tolkar: Har inte sagt att det strider mot någon lag”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/11/hetsig-debatt-om-tolkar-har-inte-sagt-att-det-strider-mot-nagon-lag/. Läst 20 mars 2023. 
  16. ^ ”Rikspolischefen: Läget är allvarligt – allt är värt att prova”. DN.SE. 26 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/rikspolischefen-laget-ar-allvarligt-allt-ar-vart-att-prova/. Läst 17 mars 2023. 
  17. ^ ”Ledare: En politik för att disciplinera de fattiga”. DN. 23 oktober 2022. https://www.dn.se/ledare/en-politik-for-att-disciplinera-de-fattiga/. Läst 14 mars 2023. 
  18. ^ ”Ännu en minister kritiserar Tidöavtalet”. DN. 10 november 2022. https://www.dn.se/sverige/annu-en-minister-kritiserar-tidoavtalet/. Läst 14 mars 2023. 
  19. ^ ”Inhumant att kalla ”missbruk” för bristande vandel”. Altinget. 11 november 2022. https://www.altinget.se/artikel/inhumant-att-kalla-missbruk-for-bristande-vandel. Läst 2023-13-14. 
  20. ^ ”Amnesty International Sverige kommenterar Tidöavtalet”. www.amnesty.se. 20 oktober 2022. https://www.amnesty.se/aktuellt/amnesty-international-sverige-kommenterar-tidoavtalet/. Läst 17 mars 2023. 
  21. ^ ”Vi har granskat Tidöavtalet”. Civil Rights Defenders. 24 oktober 2022. https://crd.org/sv/2022/10/24/vi-har-granskat-tidoavtalet/. Läst 17 mars 2023. 
  22. ^ Nyheter, S. V. T.; Zachrisson Winberg, Johan (16 oktober 2022). ”Naturvårdsverkets kritik: Missar troligen klimatmålen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sankt-reduktionsplikt-okar-utslappen-med-tio-procent-ar-du-saker-pa-det. 
  23. ^ ”Så tycker energibranschen om den nya energipolitiken”. Tidningen Energi. 19 oktober 2022. https://www.energi.se/artiklar/2022/oktober-2022/sa-tycker-energibranschen-om-den-nya-energipolitiken/. Läst 19 mars 2023. 
  24. ^ Johan Fall (18 oktober 2022). ”Skatter i Tidöavtalet och regeringsförklaringen”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/blogg/fokus-pa-skatterna/skatter-i-tidoavtalet-och-regeringsforklaringen_1191471.html. Läst 19 mars 2023. 
  25. ^ ”Hur klimatalarmister faktiskt skadar planeten” (på amerikansk engelska). Hur klimatalarmister faktiskt skadar planeten. 2020-07- 11. https://nypost.com/2020/07/11/how-climate-change-alarmists-are-actually-damaging-the-planet/. 
  26. ^ Emanuel, Kerry (19 juli 2010). ”"Climategate": A Different Perspective”. "Climategate": A Different Perspective. https://www.nas.org/blogs/article/climategate_a_different_perspective. 
  27. ^ Andrej Kapitsa and Vladimir Basjkirtsev, "Challenging the basis of Kyoto Protocol", The Hindu, 10 juli 2008
  28. ^ Irish Independent, "Don't believe doomsayers that insist the world's end is nigh", 16 March 2007, p. 1.
  29. ^ David Schmidt, "Ridån ned för global uppvärmning", Jerusalem Post, 28 juni 2002, sid. 16B. "Om det finns något mer anmärkningsvärt än oron för global uppvärmning skulle det i så fall vara den bräckliga empiriska grund på vilken prognosen vilar. Genom hela 1970-talet rådde vetenskaplig konsensus kring att världen var på väg in i en period av global nedkylning, med följder lika katastrofala som det resultat som nu förutspås komma från global uppvärmning"
  30. ^ National Post, "Himlen var tänkt att falla ned över våra huvuden: Under 1970-talet uppstod miljörelaterade små kycklingar i alla former som ett sätt att motivera offentliga utgifter", 5 april 2000, sid. B1. "En av det moderna livets märkliga tendenser har dock varit institutionaliseringen av skrämselpropaganda samt massmedias och regeringens beredskap att gissa om framtiden. Det avgörande årtiondet för denna udda utveckling var 1970-talet. Schneiders bok skapade frenetisk glaciärhysteri. Den mest citerade istidsalarmisten på 1970-talet blev, genom ett snyggt PR-trick, en av de mest citerade globala uppvärmningsalarmisterna på 1990-talet."
  31. ^ Francis Wilson:"The rise of the extreme killers", Sunday Times, 19 april 2009, sid. 32: "Genom historien har det förekommit falsklarm: "bombens skugga", "atomvinter", "istiden kommer" och så vidare. Det är alltså ingen överraskning att många idag är skeptiska till klimatförändringarna. Skillnaden är att vi har faktiska bevis för att stigande temperaturer kommer att leda till en betydande risk för farliga effekter."
  32. ^ Ereaut, Gill; Segrit, Nat (2006). Warm Words: How are we Telling the Climate Story and can we Tell it Better?. London: Institute for Public Policy Research. https://www.ippr.org/files/images/media/files/publication/2011/05/warm_words_1529.pdf. Läst 10 augusti 2021. 
  33. ^ ”Scientists explain what New York Magazine article on "The Uninhabitable Earth" gets wrong” (på amerikansk engelska). Climate Feedback. 12 juli 2017. https://climatefeedback.org/evaluation/scientists-explain-what-new-york-magazine-article-on-the-uninhabitable-earth-gets-wrong-david-wallace-wells/. Läst 24 februari 2023. 
  34. ^ ”Analysis of "Ocean acidification: yet another wobbly pillar of climate alarmism"” (på amerikansk engelska). Climate Feedback. 10 januari 2017. https://climatefeedback.org/evaluation/ocean-acidification-yet-another-wobbly-pillar-climate-alarmism-james-delingpole-the-spectator/. Läst 24 februari 2023. 
  35. ^ ”Är klimatjournalistiken aktivistisk?”. Näringslivets medieinstitut. 16 december 2020. https://naringslivets-medieinstitut.se/ar-klimatjournalsitiken-aktivistisk/. Läst 24 februari 2023. 
  36. ^ Media meets climate : the global challenge for journalism. 2012. ISBN 978-91-86523-51-0. OCLC 826657792. https://www.worldcat.org/oclc/826657792. Läst 24 februari 2023 
  37. ^ Nuccitelli, Dana (July 9, 2018). ”There are genuine climate alarmists, but they're not in the same league as deniers”. The Guardian. http://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2018/jul/09/there-are-genuine-climate-alarmists-but-theyre-not-in-the-same-league-as-deniers. 
  38. ^ Lisa Dilling; Susanne C. Moser (2007). ”Introduction”. Creating a climate for change: communicating climate change and facilitating social change. Cambridge, UK: Cambridge University Press. sid. 1–27. ISBN 978-0-521-86923-2 
  39. ^ O'Neill, S.; Nicholson-Cole, S. (2009). ”"Fear Won't Do It": Promoting Positive Engagement with Climate Change Through Visual and Iconic Representations”. Science Communication 30 (3): sid. 355–379. doi:10.1177/1075547008329201. 
  40. ^ Peterson, Thomas; Connolley, William; Fleck, John (September 2008). ”The Myth of the 1970s Global Cooling Scientific Consensus”. Bulletin of the American Meteorological Society 89 (9): sid. 1325–1337. doi:10.1175/2008BAMS2370.1. Bibcode: 2008BAMS...89.1325P. http://scienceblogs.com/stoat/Myth-1970-Global-Cooling-BAMS-2008.pdf.  Arkiverad 14 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  41. ^ ”Photo Gallery: Is Environmental Migration Really Rising?” (på engelska). Der Spiegel. 18 april 2011. ISSN 2195-1349. https://www.spiegel.de/fotostrecke/photo-gallery-is-environmental-migration-really-rising-fotostrecke-66982.html. Läst 9 februari 2023.  Kartan i sig visade inte migrations- eller flyktinguppskattningarna; den visade bara de områden där naturkatastrofer sannolikt kommer att inträffa och kartan förblev därför korrekt
  42. ^ Hartmann, Betsy (2010). ”Rethinking climate refugees and climate conflict: Rhetoric, reality and the politics of policy discourse”. Journal of International Development 22 (2): sid. 233–246. doi:10.1002/jid.1676. ISSN 0954-1748. 
  43. ^ ”Essä: Klimatförändringen har blivit ett ideologiskt verktyg - vad betyder det här för demokratin?”. svenska.yle.fi. 17 november 2019. https://svenska.yle.fi/a/7-1426831. Läst 23 februari 2023. 
  44. ^ ”Ulf Kristersson ställs till svars om klimatet: Jag är rädd för alarmisterna”. www.expressen.se. Expressen. 17 november 2019. https://www.expressen.se/nyheter/qs/klimat/alarmisterna-sager-at-oss-att-sluta-leva/. Läst 23 februari 2023. 
  45. ^ May 10; 2021 - 10:27pm (10 maj 2021). ”Politicians pushing climate ‘alarmism’ have to be held accountable” (på engelska). Sky News. https://www.skynews.com.au/australia-news/politicians-pushing-climate-alarmism-have-to-be-held-accountable/video/d8eab788cca7a3f04d87f7f883ef0136. Läst 23 februari 2023. 
  46. ^ Sahakian, Teny (6 februari 2023). ”Climate alarmism is 'robbing' students of hope, ambition, earth science professor says” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/science/climate-alarmism-robbing-students-hope-ambition-earth-science-professor-says. Läst 23 februari 2023. 
  47. ^ Shellenberger, Michael (4 december 2019). ”Why Climate Alarmism Hurts Us All” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/michaelshellenberger/2019/12/04/why-climate-alarmism-hurts-us-all/. Läst 23 februari 2023. 
  48. ^ Plautz, Jason (3 februari 2020). ”The Environmental Burden of Generation Z”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/magazine/2020/02/03/eco-anxiety-is-overwhelming-kids-wheres-line-between-education-alarmism/. Läst 23 februari 2023. 
  49. ^ Piper, Kelsey (8 juni 2022). ”Stop telling kids that climate change will destroy their world” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/23158406/climate-change-tell-kids-wont-destroy-world. Läst 23 februari 2023. 
  50. ^ ”DN Debatt. ”Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet””. DN.SE. 18 oktober 2021. https://www.dn.se/debatt/sprid-inte-bilden-av-att-det-ar-for-sent-att-radda-klimatet/. Läst 23 februari 2023. 
  51. ^ [a b] ”Miljöaktivst ber om ursäkt för vilseledande ”klimatalarmism””. www.epochtimes.se. 2 juli 2020. http://www.epochtimes.se/Miljoaktivst-ber-om-ursakt-for-vilseledande-klimatalarmism. Läst 23 februari 2023. 
  52. ^ Cummings, William (22 januari 2019). ”'The world is going to end in 12 years if we don't address climate change,' Ocasio-Cortez says” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2019/01/22/ocasio-cortez-climate-change-alarm/2642481002/. Läst 23 februari 2023. 
  53. ^ ”Alarmism och optimism inom klimatkommunikation | Karlstads universitet”. www.kau.se. 27 juni 2022. https://www.kau.se/nyheter/alarmism-och-optimism-inom-klimatkommunikation. Läst 23 februari 2023. 
  54. ^ Shellenberger, Michael (25 november 2019). ”Why Apocalyptic Claims About Climate Change Are Wrong” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/michaelshellenberger/2019/11/25/why-everything-they-say-about-climate-change-is-wrong/. Läst 23 februari 2023. 
  55. ^ ”Faktakoll: Förutspår Greta Thunberg jordens undergång om 10 år?”. nyheter24.se. 2 oktober 2019. https://nyheter24.se/nyheter/933524-forutspar-greta-thunberg-att-varlden-gar-under-om-10-ar. Läst 23 februari 2023. 
  56. ^ Heberlein, Ann (28 oktober 2021). ”SMEDJAN | Heberlein: Ångest räddar inte klimatet”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/angest-raddar-inte-klimatet/. Läst 23 februari 2023. 
  57. ^ ”Långlyssning: Vad säger forskarna om Greta?”. Sveriges Radio. 2 november 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7336155. Läst 24 februari 2023. 
  58. ^ ”On Behalf Of Environmentalists, I Apologize For The Climate Scare” (på engelska). Quillette. 30 juni 2020. https://quillette.com/2020/06/30/on-behalf-of-environmentalists-i-apologize-for-the-climate-scare/. Läst 23 februari 2023. 
  59. ^ Shellenberger, Michael (11 november 2021). ”SMEDJAN | Klimatalarmismen har blivit ett större hot än klimatförändringarna”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/klimatalarmismen-har-blivit-ett-storre-hot-an-klimatforandringarna/. Läst 23 februari 2023. 
  60. ^ ”UN author says draft climate report alarmist, pulls out of team” (på engelska). Reuters. 27 mars 2014. https://www.reuters.com/article/climatechange-idUSL5N0MO2CZ20140327. Läst 23 februari 2023. 
  61. ^ ”Latin place names”. Cactus 2000. https://latin.cactus2000.de/local/showloc_en.php?n=baetis. Läst 11 maj 2024. 
  62. ^ ”Plan Hidrológico de la demarcación hidrográfica del Guadalquivir (2015 – 2021)”. Confederación Hidrográfica del Guadalquivir. https://www.chguadalquivir.es/descargas/PlanHidrologico2015-2021/Planes_2DO_Ciclo/Guadalquivir/ANEJO_N2_DESCRIPCION_GENERAL_DE_LA_DEMARCACION.pdf. Läst 11 maj 2024. 
  63. ^ ”Las Marismas,”. Britannica. https://www.britannica.com/place/Las-Marismas. Läst 11 maj 2024. 
  64. ^ [a b] ”Jean-Philippe Lenclos”. Triennale Art Industrie, Dunqerque. https://triennale.fr/en/artistes/jean-philippe-lenclos. Läst 26 juni 2024. 
  65. ^ [a b c d] ”CADE AWARD recipients”. AIC - International Colour Association. https://aic-color.org/awards-cade. Läst 26 juni 2024. 
  66. ^ [a b] Linton, Harold (1999). Color in Architecture. McGraw-Hill. sid. 18-23, 135-143 
  67. ^ ”Atelier 3D couleur”. https://www.a3dc.paris/en/history/. Läst 26 juni 2024. 
  68. ^ ”About Jean-Philippe Lenclos”. https://www.jeanphilippelenclos.uk/en/about. Läst 26 juni 2024. 
  69. ^ ”Supergraphics: Jean Philippe Lenclos”. Unit Editions. 26 maj 2011. http://www.uniteditions.com/blog/supergraphics-jean-philippe-lenclos/. Läst 26 juni 2024. 
  70. ^ ”Sökning: Jean-Philippe Lenclos”. Libris. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Jean-Philippe+Lenclos&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 26 juni 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Chandra_Varena/sandlåda&oldid=55039255”