Diskussion:Uraliska språk
|
Uraliska språk förekom, eller kommer att förekomma, på Wikipedias huvudsida som utvald artikel 5 oktober–8 oktober 2010. |
Jukagiriska bland de uraliska språken[redigera wikitext]
Det verkar som kartan räknar in jukagiriskan bland de uraliska språken, men artikeltexten gör inte det./Nicke L 8 februari 2006 kl.23.30 (CET)
- Texten är bristfällig, och jukagiriskans status omtvistad. Se en:Uralic languages.--sanna 8 februari 2006 kl.23.56 (CET)
Antal talar av mindre språk[redigera wikitext]
Hej Nicke L! Ännu en strålande översättning! Jag har bara en undran. I texten vimlar det av fakta i still med att en folkgrupp består av 230 personer eller att cirka 70% av befolkningen fortafarnade talar sitt ursprungliga spårk etc. Finns det möjligtvis årtal för dessa fakta någonstans i källmaterialet så vore det jättebra om de kunde läggas in som noter.--AHA 26 maj 2007 kl. 08.23 (CEST)
- Jag tycker att det finns en hel del man kan ifrågasätta i den här artikeln, men jag översatte i stort sett hela rasket när jag ändå var igång. Ett av problemen är frånvaron av fotnoter. Vi får väl försöka bättra på saken efter hand. Collinder-citatet på tyska har ingen angiven källa och den bok av Collinder som anges är på engelska, så jag undrar om jag har översatt en tysk översättning av en engelsk text i det fallet. Jag tycker också att det gås onödigt mycket in i detalj på finsk-ugriska språk, och särskilt finska språket, för en artikel som ska handla om uraliska språk som helhet. /Nicke L 26 maj 2007 kl. 13.55 (CEST)
- Jag har lånat lite litteratur och börjat avhjälpa en del av bristerna. Turligt nog har Björn Collinder skrivit en bok på svenska om uraliska språk, så jag kunde ta ett nästan likadant citat ur den istället för det med oklar källa. /Nicke L 1 juni 2007 kl. 01.22 (CEST)
Ethnologue 2005[redigera wikitext]
Enligt texten så bygger klassifikationen av de uraliska språken på "Ethnologue 2005", men om man tittar på deras hemsida så överensstämmer inte informationen. --AHA 26 maj 2007 kl. 08.35 (CEST)
- Det verkar som uppgifterna bygger på olika källor. Det kanske kan vara bra att göra om det så att det enbart bygger på Ethnologue, så att det blir tydligare vilken princip som har använts./Nicke L 26 maj 2007 kl. 13.55 (CEST)
- Kanske det är bättre att komplettera med andra källor än Ethnologue? Dess värde som referensverk är inte oomtvistat och ger inte en helt säker grund för artikeln. Något sent, men kanske det är någon som orkar ta itu med arbetet. Showman (disk) 29 november 2013 kl. 21.56 (CET)
Stamträdmodeller[redigera wikitext]
Jag vänder mig emot formuleringen "Man har också ställt frågan om uraliskan överhuvudtaget kan beskrivas genom en stamträdsmodell. Majoriteten av de uralistiska forskarna har dock uttalat sig mot dessa mycket långtgående teser."
Språks släktskaper kan oftast beskrivas genom en sk "stamträdsmodell". Det lär vara en tidsfråga tills de blir de. Om de inte kan det beror det normalt på avsaknad på data som kan stödja klara hypoteser. En "stamträdsmodell" har i andra sammanhang (tex http://ling.lsa.umich.edu/grp/cldg/garrett.pdf) visat sig långsiktigt hållbar. Det har flera gånger visat sig att "majoriteten" har haft fel, inte minst vad gäller språkforskningen.
Jag föreslår att man hänvisar till _vilka_ argument som "Majoriteten av de uralistiska forskarna" bygger sina påståenden på; dvs varför inte uraliskan skulle kunna beskrivas mha stamträdsmodellen. Nu låter det mest oväntat, utan argument.Sabriah Tot (diskussion) 3 januari 2008 kl. 00.29 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Enligt artikeln håller majoriteten av forskarna fast vid stamträdsmodellen. Formuleringen kanske är otydlig? Den minoritet av forskare som ifrågasätter om stamträdsmodellen kan användas för de uraliska språken menar, tror jag, att uraliska språk lämpligare kan beskrivas som ett Sprachbund än som en familj som har utgått från ett gemensamt urspråk. Detta framgår kanske inte av artikeln för tillfället och borde i så fall klargöras. /Nicke L 3 januari 2008 kl. 08.40 (CET)
"Ha"[redigera wikitext]
"Ha" uttrycks genom "vara" med lokativ.
Njaee, i det finska exemplet, isällä, rör det sig om adessiv.
- Det är så att adessiv är en form av lokativ. Lokativ kan översättas med rumskasus, varav det ibland finns flera för att representera olika rumsförhålladen (exempelvis finskans adessiv=på och inessiv=i - totalt har finskan sex lokativ kasus).
Protouraliska[redigera wikitext]
Brukar inte rekonstruerade språk som på engelska kallas för proto-, på svenska kallas för ur-, såsom urgermanska och urindoeuropeiska? Lundgren8 7 november 2010 kl. 14.20 (CET)
- Både ur- och proto- förekommer på svenska. Men ururaliska låter lite fånigt :) Lsj 7 november 2010 kl. 16.19 (CET)
- Ett "ur"-språk behöver väl per definition inte vara rekonstruerat, medan ett proto-språk per definition är rekonstruerat? Tanzania 7 november 2010 kl. 16.21 (CET)
- Det alldeles riktigt. Vissa "urspråk" har man tillgång till (som urnordiska via runtexter). Därför kan man inte kalla urnordiska för proto-språk. När det gäller rekonstruerade språk är nog ur- det vanligaste, men proto- kan förekomma även på svenska. Stiwed 7 november 2010 kl. 17.21 (CET)
Huvudsida[redigera wikitext]
Artikeln Uraliska språk planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 5 november. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.
Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 till olika grad besläktade språk, som talas av knappt 25 miljoner människor i huvudsak i Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien. De mest kända språken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. Här kan nämnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom tillhör den samojediska språkgruppen de uraliska språken. Den uraliska språkfamiljen är en gles och splittrad kedja av språk som sträcker sig från Östersjöns stränder till Jenisejfloden och Tajmyrhalvön i Sibirien. Dessutom utgör ungerskan en utlöpare åt väster.
Typologiskt har de uraliska språken stor bredd, men vissa egenskaper är förhärskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, särskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjälpverb och vokalharmoni har stor utbredning. Benämningen uraliska språk har använts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig på att flertalet av dessa språk talas i närheten av Uralbergen, i gränsområdena mellan Asien och Europa.
Området för de uraliska språkens gemensamma ursprung, alltså protouraliskan, fanns sannolikt i centrala eller södra Uralområdet. Detta antagna urhem var bestämmande för språkfamiljens namn. Processen att enskilda uraliska grupper avskildes och invandrade i sina senare bosättningsområden började för minst 6000 år sedan. ► Läs merBoivieBot 25 oktober 2011 kl. 02.46 (CEST)
Huvudsida[redigera wikitext]
Artikeln Uraliska språk planeras visas i rutan "Utmärkt artikel" på huvudsidan 5 november. Kolla gärna upp sammanfattningen, så att den ser seriös och inbjudande ut.
Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 till olika grad besläktade språk, som talas av knappt 25 miljoner människor i huvudsak i Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien. De mest kända språken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. Här kan nämnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom tillhör den samojediska språkgruppen de uraliska språken. Den uraliska språkfamiljen är en gles och splittrad kedja av språk som sträcker sig från Östersjöns stränder till Jenisejfloden och Tajmyrhalvön i Sibirien. Dessutom utgör ungerskan en utlöpare åt väster.
Typologiskt har de uraliska språken stor bredd, men vissa egenskaper är förhärskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, särskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjälpverb och vokalharmoni har stor utbredning. Benämningen uraliska språk har använts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig på att flertalet av dessa språk talas i närheten av Uralbergen, i gränsområdena mellan Asien och Europa.
Området för de uraliska språkens gemensamma ursprung, alltså protouraliskan, fanns sannolikt i centrala eller södra Uralområdet. Detta antagna urhem var bestämmande för språkfamiljens namn. Processen att enskilda uraliska grupper avskildes och invandrade i sina senare bosättningsområden började för minst 6000 år sedan. ► Läs merBoivieBot 25 oktober 2011 kl. 02.46 (CEST)
Om Marcantonios teorier[redigera wikitext]
Här är några länkar:
I den sistnämnda skriver Juha Janhunen så här:
On the other hand, it has been claimed, notably by Angela Marcantonio (2002), that the entire Uralic comparative corpus is simply not valid and thus requires neither a divergence nor a convergence explanation. According to this view, the conventional Uralic comparisons and reconstruc- tions are statistically unlikely to be true. This would be especially so since the comparative corpus shared by Finno-Ugric and Samoyedic is very small, com- prising hardly more than 200 lexical items. One might think that such new points of view have ‘endangered’ the exist- ence of Proto-Uralic as a valid diachronic entity. This is not the case, however, for the principles and methods of comparative linguistics, created during the 19th century, are solid enough to make any major ‘revolution’ in the discipline impossible. As is well known, the comparative method has effective tools for dis- tinguishing between divergence and con vergence, as well as between cognates and accidental lookalikes. Moreover, although the ‘revolutionaries’ have raised doubts about the comparative method in the field of Uralic studies, this method continues to be actively used by specialists on virtually all of the other language families in the world. There is, consequently, no serious reason to question the existence of the Uralic language family, nor the validity of Proto-Uralic as the reconstructed proto-form of the Uralic languages. A more relevant question is how much effort should be devoted to arguing against paradigms that are based on an insufficient understanding of the discipline. The situation is analogous to that in the natural sciences, where the theory of evolution is being challenged by religious fundamentalists propagating unscientific ‘alternative’ ‘models’, such as ‘creationism’ and ‘intelligent design’.
--Urjanhai (disk) 14 mars 2013 kl. 20.57 (CET)
Problemen kvarstår 2016[redigera wikitext]
De problem som anförts här sen 2007 kvarstår orubbade. Artikeln innehåller en stor blandning av "egen forskning", försök att reda ut vad som finns skrivet men är ändå dåligt källbelagt, trots att många påståenden hänvisar till, får man gissa, olika forskare och etablerad forskning inom ämnesområdet. Det hela är mycket vällovligt som språkforskning betraktat, men meningen med WP-artikeln är väl att att sammanfatta aktuellt forskningsstatus? Det framgår dåligt när författaren uttrycker egna värderingar och åsikter, vad som inom ämnesområdet är omstritt eller bara ifrågasatt, vem som ifrågasätter vad och i så fall på vilka grunder. Jag reagera med ?-tecken inför påståendet att finska och samiska (som bägge hör till den finsk-urgiska språkfamiljen) är lika nära besläktade som svenska (indoeruopeiskt-germanskt språk) med ryska. Artikeln är omfattande och innehållsrik, men det betyder inte att den är invändningsfri varken i detaljer eller övergripande. Jag ställer mig t.ex. väldigt tvivlande till att cirka 30 000 samiska människor talar 11 väl avgränsade samiska "språk" som liksom uppstått genetiskt eller geografiskt men helt självständigt och inte besläktat med t.ex. finska språket, som talas av flera miljoner människor och bara är ett språk inom "finsk-urgiska" språkfamiljen. --IP7869 (diskussion) 30 november 2016 kl. 00.58 (CET)
- "De båda huvudgrenarna
- Uraliskan uppdelas i två klart definierade huvudgrenar, som bör ha skilts åt för minst 6 000 år sedan:
- Den större västliga grenen finsk-ugriska språk, som idag består av sammanlagt 24 språk med över 99 procent talarna av uraliska språk."
- Det är tydliga sakuppgifter och ger ett trovärdigt intryck. Men blott något stycke ned så står "Samiskan bildar en grupp om elva språk (varav ett är utdött och ett är nästan utdött) med mellan 23 000 och 35 000 talare" Är det verkligen sant att 23-35 tusen människor, samer, boendes i fyra nationer (Norge, Sverige, Finland och Ryssland) talar 11 av de 24 finsk-urgiska språken ? Så väl avskilda att de alltså inte förstår varandra eller i vart fall inte bättre än svenskar förstår ryssar. WP-Läsare drabbas av sådana tvärsäkra påståenden, som framstår som så orimliga att man inte kan tilldela artikeln stjärnstatus. Språken ska ha skilts åt för minst 6000 år sen för att bli självständiga 'språk', som t.ex. ungerska och finska, som talas av flera miljoner människor och fått ställning som nationalspråk. Vän av ordning må fråga sig om vilket av de 9-10 samiska språken som skulle få en liknande ställning i ett sameland? Vilket av de tio språken ska skolböcker och annan litteratur ges ut på? Eller på alla tio samiska språken? --IP7869 (diskussion) 23 december 2016 kl. 22.55 (CET)
- Vad är det egentligen du vänder dig mot? Det är fullständigt okontroversiellt att det finns olika samiska språk. Hur många talare de har eller vad skolböckerna i "Sameland" skulle skrivas på för språk är fullständigt orelevant. Se även artikeln Samiska. Det sägs aldrig att finskan och samiskan är lika nära besläktade som svenskan och ryskan, däremot att finskan och ungerskan är besläktade på detta sätt (och det är nog väldigt konservativt uttryckt, för skillnaderna mellan finskan och ungerskan är enorma och upptäcktes sent inom språkvetenskapen, såsom också kommer fram i artikeln). Släktskapet mellan östersjöfinska och samiska språk täcks noggrannt i artikeln under kapitlet "Klassificeringens historia och den nutida diskussionen", med stöd av tunga auktoriteter inom uralistiken. Uraliska språk är helt enkelt inte speciellt nära släkt med varandra, en källa ifrågasätter till och med att familjen existerar. Cöskyd (diskussion) 27 februari 2017 kl. 21.02 (CET)
Förlorad status[redigera wikitext]
Externa länkar ändrade[redigera wikitext]
Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på Uraliska språk. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110806165845/http://home.arcor.de/urdeutsche/ till http://home.arcor.de/urdeutsche/
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juni 2018 kl. 04.01 (CEST)
Externa länkar ändrade[redigera wikitext]
Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 2 externa länkar på Uraliska språk. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080611194957/http://www.univie.ac.at/urtypol/batori.html till http://www.univie.ac.at/urtypol/batori.html
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080509052349/http://www.univie.ac.at/urtypol/index.html till http://www.univie.ac.at/urtypol/index.html
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2018 kl. 23.57 (CEST)
Externa länkar ändrade[redigera wikitext]
Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på Uraliska språk. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070715045816/http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=mtm till http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=mtm
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 oktober 2018 kl. 21.39 (CEST)
Fel färg[redigera wikitext]
Hej! Det står ”uraliska språk jämte de andra språkfamiljerna i världen” vid kartan. Men färgen är ”green”. Jag vet inte vilken färg jag skall ändra till. Jan Arvid Götesson (diskussion) 23 mars 2020 kl. 10.05 (CET)
Nostratiska och ural‑altaiska bort från faktarutan[redigera wikitext]
Förslagen om nostratiska och ural‑altaiska borde inte stå i faktarutan ens som ”hypoteser”. De förslagen är för osäkra för att ges så stor uppmärksamhet i artikelns början. Jan Arvid Götesson (diskussion) 28 mars 2020 kl. 04.06 (CET)
- Okej jag ändrade på wikidata till "Orekommenderad rang". Då döljs det i mallen men finns i Wikidata.Tomastvivlaren (diskussion) 30 mars 2020 kl. 03.34 (CEST)
- Tack. Jag skall försöka lära mig mer om Wikidata. Det är tydligen en viktig del av seriöst artikelskrivande. Jan Arvid Götesson (diskussion) 30 mars 2020 kl. 04.41 (CEST)
Rekommenderad[redigera wikitext]
En rekommenderad artikel …
- … saknar åtgärdsmallar.
- … ger sammanhang, se Wikipedia:Skriv ut det självklara.
- … täcker in det viktigaste inom området.
- … har ett korrekt språk utan stav- eller grammatikfel.
- … ingår i wikistrukturen med wikilänkar, kategorier och eventuella interwikilänkar.
- … har en källförteckning och källbelägger helst de olika avsnitten genom noter.
- … har klarlagd upphovsrättsstatus för alla bilder som finns. En artikel helt utan bilder kan väljas till rekommenderad eller bra.
- … har ett objekt på Wikidata med länk till artikeln.
Jag anser att artikeln uppfyller kriterierna för Rekommenderad artikel enligt ovan. Sjunnesson (diskussion) 31 juli 2020 kl. 07.07 (CEST)