Diskussion:Våldtäkt

Uppgifter om etnicitet igen

Beträffande detta stycke vill jag poängtera att det inte är censur att en artikel inte innehåller information som inte är relevant i en artikel. Wikipedia är inte platsen att publicera statistisk rådata utan sammanhang. Jag anser därför att det ska tas bort, men inväntar andras synpunkter. Obelix 28 mars 2010 kl. 19.34 (CEST)

Om källan är verifierad och tillförlitlig (vilket man väl får anta), så är ju siffran i mina ögon relevant, givet att den presenteras med ett 100% neutralt språkbruk. Kanske finns det även andra grupper som är överrepresenterade? Allt gott, /Urbourbo 28 mars 2010 kl. 19.55 (CEST)

Män kanske? Och socialgrupp 3.Mange 28 mars 2010 kl. 20.07 (CEST)

Ja, det borde också redovisas. Etnicitetsstatistiken bör vara kvar. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 28 mars 2010 kl. 20.17 (CEST)

Finns ingen anledning att det ska tas bort. Varför skulle inte vem det är som begår våldtäkter vara relevant för en artikel om våltäkt? Det är inte statistisk rådata så det argumentet är helt gripet ur luften. /GregoryLund 28 mars 2010 kl. 19.56 (CEST)

Statistik är i sig inte intressant i en encyklopedisk artikel. Som det är nu står det ingenting om orsak, samband osv. Det står ingenting om att det beror på social- och ekonomisk bakgrund. Det encyklopediska skulle ju eventuellt ligga i att analysera orsakerna och samband och att statistiken enbart blir en deluppgift för att komplettera orsaksanalysen. Obelix 28 mars 2010 kl. 20.01 (CEST)

Det kan bli ett bättre avsnitt men om all information om etnicitet och våldtäktsfrekvens raderas kommer det aldrig att bli bra. Det borde vara ett helt avsnitt med etnicitet och våldtäkt där allting tas upp. Frågan är definitivt encyklopediskt intressant. Det är därför den återkommer gång på gång och det kommer den fortsätta att göra tills ett ordentlig och bra del om ämnet etnicitet och våldtäkt skrivs. /GregoryLund 28 mars 2010 kl. 20.05 (CEST)

Av princip tycker jag frågan om etnicitet är irrelevant. Det säger nämligen ingenting. Det är att beskriva varför våldtäkter begås och vad för orsaker det finns för det som är relevant. Inte att hänga ut invandrare utan sammanhang. Och varför skulle det vara mer relevant att skriva om invandrares brottslighet och orsaker kring det, än om våldtäktsmän i allmänhet? Jag vidhåller vid att det ska tas bort. Obelix 28 mars 2010 kl. 20.11 (CEST)

Vadå av princip? Det visar att du inte ser neutralt på frågan. Skriv du om våldtäktsmän i allmänhet om du vill. Det är också relevant. Det bästa är om alla kort läggs på bordet. Eventuella orsaker, statistik etc. /GregoryLund 28 mars 2010 kl. 21.04 (CEST)

Är det inte lite konstigt att artikeln skriver våldtäkter, men siffran i källan verkar refererar till gruppvåldtäkter? --Petter 28 mars 2010 kl. 20.07 (CEST)

Källan behandlar gruppvåldtäkter, men siffran 40 % nämns i förbigående för våldtäkter i allmänhet med hänvisning till "tidigare undersökningar". Den kan alltså vara korrekt. Däremot är det ytterst sannolikt att det gäller misstänkta eller fällda gärningsmän, som av olika orsaker kan skilja sig väsentligt från gruppen gärningsmän. Se diskussionen under #Etnicitetsstatistik, än en gång, där jag analyserade detta. Jag håller också fast vid mina formuleringar i första inlägget under den rubriken.

Jag tror inte vi kommer fram till något nytt. Om vi gör det bör det avspeglas genom att vi i artikeln skriver en mer analytisk text, och om vi redovisar för statistik bör det göras med goda källhänvisningar till undersökningar där felkällorna beaktats. Jag tar bort informationen.

--LPfi 28 mars 2010 kl. 20.59 (CEST)

Jag uppmanar alla att förbättra den del av etnicitet och våldtäkt som jag precis började skriva. /GregoryLund 28 mars 2010 kl. 21.16 (CEST)

Enligt BRÅ stod invandrare för 40 procent av våldtäkterna i Sverige år 2000 är inte enligt källan. Tidigare undersökningar borde rimligen innebära undersökningar före 2000 eftersom det var då rapporten skrevs. Dessutom saknar den uppgiften källa i rapporten så den svävar en del. //StefanB 28 mars 2010 kl. 21.22 (CEST)

Nytt förslag:
58% av gruppvåldtäkterna i Stocholm i slutet av 1990-talet utfärdes av personer födda i Sverige, 32% av svenskar födda utomlands (dvs invandrare) och 11 procent av personer som inte är folkbokförda i Sverige. Andra generationens invandrare (med minst en förälder född utomlands) var inte överrepresenterade. Gruppvåldtäkterna minskade med 30% under 1990-talet, medan antalet invandrare under samma period ökade. Krimonologen Jerzy Sarnecki jämför med soldatvåldtäkter under historien, som även de utfördes av en liten marginaliserad grupp som under längre tid svetsats samman genom att begå grova våldshandlingar tillsammans.

Mange 28 mars 2010 kl. 22.06 (CEST)

En liten kommentar: 58% + 32% + 11% = 101% /Hedning 28 mars 2010 kl. 22.29 (CEST)

Vanligt problem som kan inträffa när man summerar tre eller fler avrundade siffror. Vid tre siffror är risken 25% att summan blir fel. Vissa trixar med siffrorna för att lösa problemet, men det är dumt. Men vi skulle kunna skriva "ungefär" 60 + 30 + 10%.

Detta avsnitt kan man utveckla hur långt som helst, exempelvis med statistik från andra länder. Men blir det för omfattande känns det som att det får otillbörlig vikt. Mange 28 mars 2010 kl. 22.38 (CEST)

Då kan det skapas en ny enskild artikel 'etnicitet och våldtäkt' så att inte det blir otillbörlig vikt i den här artikeln. Var har du tagit metrocitatet ifrån förresten? /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 10.34 (CEST)

Om avsnittet blir för stort kan man göra det, men än så länge behövs det inte tycker jag. Metrocitatet är saxat ur en insändare skriven under pseudonym i tidningen Mediekritik.se. Citatet verkar trovärdigt, men insändare är inte pålitliga källor, så länken bör inte uppges i källförteckningen, utan man bör uppge originalkällan. Mange 29 mars 2010 kl. 11.06 (CEST)

Om du inte har läst originalkällan ska du inte ange den. Jag föreslår att du iaf lägger till den egentliga källan så det finns möjlighet till källkritik. /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 12.03 (CEST)

Den här artikeln handlar ju om begreppet våldtäkt. Det vore bättre om man utvecklar texten om det, än att gräva ner sig i vilka grupper som utför flest våldtäkter i ett specifikt land. Speciellt när det inte verkar vara lika intressant att formulera någon vettig analys av råstatistiken. Ren statistik är faktiskt rätt så irrelevant i oanalyserat skick. /Grillo 28 mars 2010 kl. 22.43 (CEST)

Håller med Grillo på den här punkten --FBQ 28 mars 2010 kl. 23.20 (CEST)

Ännu bättre att dela in artikeln i olika delar alternativt skapa fler artiklar./GregoryLund 28 mars 2010 kl. 23.23 (CEST)

Sarneckis trovärdighet

Bra kommentar Grillo. Sarneckis analys av ovanstående statistik bl.a. i källan ovan borde väl vara användbar isåfall. Och att översätta analys (inte rå statistik) från andra språkversioner, exempelvis en:Motivation for rape och en:Factors increasing men's risk of committing rape.Mange 28 mars 2010 kl. 23.27 (CEST)

Under förutsättning att man inte enbart tar med vad den där jävla Sarnecki häver ur sig, förstås. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 28 mars 2010 kl. 23.33 (CEST)

Ja, det vore ju hemskt att lyssna till vad någon som faktiskt är utbildad inom ämnet säger. Eller vänta, han är ju polack och därtill jude! Arkebusera! /Grillo 29 mars 2010 kl. 11.20 (CEST)

Pah, trams! Alla har en POV, inklusive Sarnecki. Det kan inte vara rimligt att upphöja en enda kriminolog till guds profet på jorden. Finns det fler väl underbyggda ståndpunkter från trovärdiga forskare så skall de givetvis redovisas. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 29 mars 2010 kl. 11.30 (CEST)

Vilka är dessa forskare då, Mörkerman? Jag tror nog att en professor i kriminologi har tung auktoritet på området. Jag misstänker att Leif GW Persson skulle instämma i det Sarnecki säger. Samma gäller framstående kriminologiska forskare som Ferrington med flera. Men jag är idel att höra vilka det är som säger något annat, som är trovärdiga källor, för uppenbarligen är inte våra mest framstående forskare nog trovärdiga. /Danieldnm

Sarnecki är en skitstövel. För min del får vi gärna ta med vad GW Persson säger, det kan förvisso vara av intresse. Jag är inte kriminolog och kan inte trolla fram namn rakt av såhär, men man bör inte förutsätta att Sarnecki är den enda kriminolog vars ståndpunkt är intressant. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 1 april 2010 kl. 15.35 (CEST)

Nej, men nu är i stort sett de två som du nämner de enda kända i Sverige. Jag skulle kunna nämna väldigt många fler Gottfredson, Hirschi, Farrington, Walklate, Garland, Merton, Durkheim, Sutherland och så vidare. Alla har de olika inriktningar i beskrivningen av brottens orsaker osv. Däremot har jag mycket svårt för att se att någon av dem skulle stå bakom det som står under etnicitet och våldtäkt i artikeln. Jag håller med dig att man inte skall hänvisa till bara en forskare, men att avfärda honom som en skitstövel är ju bara dumheter. Varför i hela friden är han en skitstövel? Vad har han gjort för att förtjäna denna antagonism? Danieldnm 1 april 2010 kl. 15.55 (CEST)

Sarnecki har bl.a. gjort det här ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 5 april 2010 kl. 20.54 (CEST)

Mörkerman, jag fortsätter här. Du använder en SD-källa som grund för kritik mot Sarnecki? Du måste skämta! Det är samma organisation vars medlemmar hävdar att muslimerna kommer ta över Sverige inom kort och införa Sharialagar osv. Det är samma organisation som hävdar sig ha start stöd bland HBT-personer och här visar man verkligen på en talang för statistisk tolkning. Nu får du faktiskt vara lite seriös här. Sedan att deras artikel i huvudsak bygger på och hämtar stöd hos Folkpartiet rasistiska talesman gör inte saken mer trovärdig. Sedan är inte bara kön, ålder, inkomst och utbildning som är relevanta faktorer att ta med. Är du invandrare så är risken större att du utsätts för s.k. stämpling, att man har svagare sociala band och drabbad av en social disorganisation (finns många fler saker), samtliga av dessa är märkbart närvarande vid ungdomars brottslighet generellt. Men det är inte vilka som helst som känner av detta. Folk i en ordnad medelklass är i betydligt mindre utsträckning påverkad än arbetarklass och när vi kommer till invandrare som många gånger har det allra sämst är detta högst närvarande. Men detta är ju bara förklaringsgrunder för varför invandrare eventuellt då begår mer brott, men samtidigt ifall man tar hänsyn till detta och jämför grupper som lever under liknande förhållanden kan man i forskning se att skillnaderna i princip försvinner. Eller menar du att det finns någon form av biologisk förklaringsgrund eller att man i andra länder än civiliserade Sverige rent kulturellt tillåter brottslighet? Vem som helst kan ju höra hur dumt det låter. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 5 april 2010 kl. 22.51 (CEST)

1. Tja, nu är ju jag sverigedemokrat själv, så att jag hänvisar till partitidningen är väl i och för sig inte konstigt. Dina inbillningar om SD och Folkpartiets rasistiska talesmän tänker jag låta dig ha ifred. Det här handlar inte om det. Om du hade läst artikeln så hade du förhoppningsvis förstått vad jag ogillar med Sarnecki.
2. Jag har inget alls emot att de där sakerna finns med i ett resonemang i artikeln, givetvis under förutsättning att det länkas till korrekta källor. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 6 april 2010 kl. 00.22 (CEST)

Att du är Svergiedemokrat är väl ingen större förvåning. Däremot har jag upplevt att det gått att för diskussion med dig, så heder åt det. Däremot vill jag å det hårdaste hävda att vi inte kan hänvisa till organ för politiska partier som källor, i synnerhet inte till SD i invandrarfrågor då vi vet SDs förflutna och att partiet fortfarande är rasister (om än kammade).

Jag läste artikeln och jag förstår varför du ogillar honom då du är Sverigedemokrat, men det han säger blir inte mindre sant för det. SDs förmåga att analysera saker har inte varit speciellt god, utan bara populistisk och enkelspårig. Detta betyder naturligtvis inte att du som enskild skulle funka på detta vis. Det finns hederliga Sverigedemokrater också men det är svårt att vara öppen och ärlig i alla lägen. Det är glädjande att du "kommit ut". Undra när GregoryLund tänker göra det?

Jag kommer givetvis hålla mitt artikelförslag så neutral som det går utifrån vetenskapliga resonemang (samt ta hänsyn till det som idag finns i artikeln), men den kritik som SD har av Sarnecki kommer tyvärr inte framgå alls då den är all frånvaro av vetenskap. För det kan du ändå hålla med om: SD är inget BRÅ eller objektiv källa när det kommer till kriminologi eller tolkning av statistiskt material. SD har en politisk agenda där en av metoderna är att hänga ut invandrare, måla upp en hetsk stämning mot muslimer, skrika efter hårdare straff (trots all forskning som visar på att det bara kostar utan att ge något) med mera. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 6 april 2010 kl. 00.47 (CEST)

Alltså, det här är inte ett politiskt diskussionsforum (tyvärr), så jag tänker inte prata SD med dig. Du kan dock eventuellt ha missförstått. Jag vill inte ha in en Sarneckidiskussion i artikeln. Du frågade mig vad jag ogillade med Sarnecki och jag svarade med en länk. Det är allt. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 6 april 2010 kl. 01.02 (CEST)

Nej, jag är inte egentligen så intresserad av att diskutera SD. SD är vad SD är och thats it, liksom. Du kommer inte få in en Sarnecki-diskussion i artikeln. Artikeln kommer förhålla sig vetenskaplig men "tyvärr" råkar ju Sarnecki vara en av företrädarna för denna vetenskap. :) dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 6 april 2010 kl. 01.19 (CEST)

Jag säger:

Jag vill inte ha in en Sarneckidiskussion i artikeln.

Du säger:

Du kommer inte få in en Sarnecki-diskussion i artikeln.

Captain Obvious is obvious! ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 7 april 2010 kl. 02.53 (CEST)

Gruppvåldtäkter

(avindenterar) Jag flyttade ner stycket till gruppvåldtäkter vilket det enligt källan gäller, dvs. 30-60st fall per år (enligt BRÅ) och skrev om det så det finns stöd i källan. Jag har inget emot om ex. Mange01s förslag till text används, men jag vänder mig starkt emot den text som fanns innan då den var direkt felaktig som jag ser det. GameOn 29 mars 2010 kl. 11.29 (CEST)

Nej, källan berör både våldtäkter och gruppvåldtäkter. "Tidigare undersökningar har visat att våldtäkt är det brott där invandrarandelen är högst, cirka 40 procent." (Rad 4 sidan 5) http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=0108074996.pdf&url=/dynamaster/file_archive/050126/d694c96c3768ea4ae796823a25b1b274/0108074996.pdf#search=%27gruppv%C3%A5ld%27/GregoryLund 29 mars 2010 kl. 11.47 (CEST)

Det är inte enligt BRÅs undersökning, det är enligt andra tidigare undersökningar som BRÅ nämner. Vi kan alltså inte verifiera att det står så i dessa ej namngivna undersökningar och det bryter alltså mot våra krav på verifierbarhet. GameOn 29 mars 2010 kl. 12.18 (CEST)

Källan är BRÅ, inte dessa undersökningar. BRÅ är en tillförlitlig källa. Med den åsikten bör du däremot ta bort Manges inlägg om gruppvåldtäkt eftersom insändare inte är det./GregoryLund 29 mars 2010 kl. 12.23 (CEST)

Men kom igen. Vad det handlar om är utan tvekan BRÅs egna undersökning om invandrarbrottslighet från 1996, "Invandrare och invandrares barns brottslighet" (BRÅ 1996:02). Dessutom hänvisar PK-Ahlberg på BRÅ till siffran om 40% också i den här texten, skriven tillsammans med Heléne Lööw. Mer intressant är dock detta: om du förutsätter att BRÅ är opålitliga när de talar om siffror som du inte gillar, varför ska man då tro på dem i något fall öht? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 29 mars 2010 kl. 12.29 (CEST)

(redigeringskonflikt)Det stämmer att insändare/debattartiklar rent generellt inte räcker som källa för att det skulle vara på ett visst sätt, men källan används för att visa att en viss person skrivit något inte att det denne skrivit är korrekt. Jättebra att Mörkerman hittade källa, då kan påståendet läggas in med de källorna som grund. GameOn 29 mars 2010 kl. 12.31 (CEST)

Sedan gillar jag självklart inte siffrorna precis som inte ni andra gör heller, det bästa vore ju om BRÅ kunde rapportera att inge brott alls begås i samhället, men det är ju tyvärr en utopi. Jag har inget emot BRÅs rapporter, utan anser att de kan användas, men de måste användas korrekt. Det var inte rapporten från 2000 som sa något om antalet misstänkta våldtäktsmän som var invandrare vilket vår artikel gav sken av och som gjorde att jag ändrade. GameOn 29 mars 2010 kl. 12.34 (CEST)

Som sagt, det finns en källa på det Sarnecki skrivit. Därmed kommer jag nu lämna denna artikel för stunden, och jag uppmanar andra som varit med och (precis som jag) ibland kanske varit lite för snabba med att ogöra eller ta bort text under tiden diskussionen gått att ta ett steg tillbaka och se om andra har synpunkter på saken och redigera andra artiklar istället ett litet tag, det finns ju så många andra artiklar som behöver förbättras och där vi inte behöver fastna i långa diskussioner. GameOn 29 mars 2010 kl. 12.46 (CEST)

Hur var det med verifierbarheten som du tidigare angav? Källan är en insädarare, inte metro. BRÅ duger tydligen inte som källa men en insändare är ok?/GregoryLund 29 mars 2010 kl. 12.57 (CEST)

Hur är det relevant? Skulle det isf inte vara mer intressant att hävda att 60% av våldtäkterna begåtts av svenskar (om fallet nu är så). Dessutom gör man ju en automatisk skillnad mellan olika svenska medborgare... det luktar illa det här Herr X ^(D) 29 mars 2010 kl. 13.18 (CEST)

Varför skulle det inte vara intressant? Bara det faktum att BRÅ tar upp det visar att det är av vikt och ämnet är vida omdebatterat så intresset för information är stort. Respektera att det finns många användare här som tycker att det ska stå kvar för att det gör artikeln bättre. /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 16.00 (CEST)

För att det är rasistiskt kanske. Skulle det inte vara det för att BRÅ tar upp det. Fattar inte? Herr X ^(D) 29 mars 2010 kl. 20.04 (CEST)

Det finns ingen sådan princip på Wiki som säger att information som separerar folkgrupper eller raser inte får finnas med. Jämför med t.e.x. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ras_och_intelligens som ur ett rent rasistiskt perspektiv i så fall måste anses vara 1000 ggr värre. Den artikeln tycker jag är rasistisk men det spelar ingen roll. Den här delen tycker du men inte jag är rasistisk men det spelar ingen roll. Informationen ska finnas kvar i båda dessa artiklar. /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 20.29 (CEST)

[avindenterar] Uppgiften om invandrarbrottslighet är intressant, och relevant här till den del det gäller våldtäkter. Problemet är att statistiken är missvisande. Minst två gånger har GregoryLund lagt in information om ”våldtäkter” när det som behandlas i källan är personer misstänkta för våldtäkt eller uppklarade våldtäkter. Det är känt att våldtäkter lättare anmäls då gärningsmannen uppfattas som främmande (och anmälningsbenägenheten är så låg att denna snedvridning kan komma att dominera siffrorna). Samma fel som GL gör (att jämställa de båda storheterna) kommer att göras av de flesta läsare. Det är just därför jag inte vill ha med siffrorna.

Jag använde nu den existerande källan för att istället visa storleksordningen på en av felkällorna (massiv!). Den andra källan tog jag bort, då den endast i förbigående nämnde siffrorna, utan att närmare specificera vad man räknat.

Kan jag förresten be att ni lägger in rubrik och sidnummer eller avsnitt för källorna: det första så att jag och andra lättare vet att det är samma källa som avses (jag har laddat ner samma pdf ett rätt stort antal gånger, tur nog har jag bra förbindelse här), det andra så att man slipper leta alltför länge efter den specifika uppgift som använts. Då en källa är felciterad är det ganska jobbigt att försäkra sig om att en viss uppgift inte finns i den angivna källan.

--LPfi 30 mars 2010 kl. 12.51 (CEST)

Ta bort rubriken om etnicitet helt!

Jag föreslår att hela rubriken om etnicitet tas bort. Det är uppenbart att GregoryLund har en annan agenda än saklig upplysning om våldtäkter och etnicitet. En problematisering av statistiken tycks han heller inte vilja ha då det inte spelar hans bild av invandrare som förövare i handen.

/Danieldnm

Stycket om etnicitet och motsvarande studie från BRÅ är problematisk. Framställt på detta sätt kan man få intryck av att det är en fråga som betingas av biologi eller kultur, dvs att de som är invandrare i Sverige pga av deras biologi eller kultur skulle vara mer benägna till våldtäkt procentuellt sett än svenskar med svanskars biologi eller kultur. Om denna studie ska återges bör den sättas i internationellt perspektiv. Är minoritetsgrupper överrepresenterade i brottsstatistiken i länder med annan kultur än den svenska, är den första frågan som borde studeras för att undvika den tolkning jag redogör för ovan. Man skulle också kunna jämföra med brottsstatistiken i länder varifrån en stor del av de svenska invandrarna kommer. Förekommer våldtäkter lika frekvent där? Är det samma etniska grupper där som står för våldet mot kvinnor? Naturligtvis finns mörkertal, men det borde ändå gå att sätta uppgiften i det sammanhanget. Grunden för dessa funderingar är dels att jag hört att Sverige procentuellt sett har ett stort antal våldtäkter (att det är vanligare att våldtäkterna sker här än i de länder där invandrarnas kulturer dominerar), dels att jag läst att minoritetsgrupper (som ju ofta är marginaliserade) är mer brottsbenägna generellt sett och att orsaken därför ska finnas i samhällsstrukturen än i kulturen eller biologin hos förövaren.--90.233.150.226 30 mars 2010 kl. 13.32 (CEST)

Stycket är problematiskt, men framförallt är det problematisk att en användare med agenda återställer alla försök att nyansera eller korrekt redovisa fakta. Det problemet måste lösas först.

Det är möjligt att benägenheten till våldtäkt förklaras tillfredsställande med socioekonomiska faktorer, utan att man behöver dra in etnicitet. Vi skulle behöva någon studie om det. Att redovisa för etnicitet, med en oklar koppling, utan att redovisa för de välkända andra förklarande variablerna är inte WP:NPOV.

--LPfi 30 mars 2010 kl. 13.49 (CEST)

Tabu

Det tog borts att frågan är tabu. Får man fråga varför? /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 13.33 (CEST)

Det fanns ingen rimlig källa. Att det är tabu och att en folkpartist skriver att han tycker det i en debattartikel är inte riktigt samma sak. Herr X ^(D) 29 mars 2010 kl. 13.40 (CEST)

Historiken för den här artikeln hade annars varit en bra källa för det påståendet. :) Nu har vi chansen att visa att det iaf i viss mån inte stämmer. /GregoryLund 29 mars 2010 kl. 13.47 (CEST)

Ja, för vi vill ju inte ha en diskussion om vad som är relevant eller inte... eller vaddå? Det föresekommer diskussioner på Wikipeida hela tiden... Herr X ^(D) 29 mars 2010 kl. 13.50 (CEST)

Jag har tagit bort källan igen. Om vi börjar lägga in vad enskilda politiker tycker som källor, får vi verkligen en politicering av artikeln! Då ger man var och en carte blanche att lägga in uttalanden efter den politiker som vederbörande tycker har "bäst" åsikter. Wikipedia är en encyklopedi, inte en diskussionsklubb. / Law_D 29 mars 2010 kl. 15.20 (CEST)

Ja, ni har rätt där./GregoryLund 29 mars 2010 kl. 15.50 (CEST)

Ett litet förtydligande: Det folkpartisten ifråga menar är tabu och kontroversiellt i Sverige är inte brottsstatistik för invandrarna som grupp - den har ju BRÅ publicerat - utan för särskilda invandrargrupper. Han påstår att BRÅ döljer statistik gällande särskilda ursprungsländer. Det är mycket möjligt att det är så, men herr Roccas själv är ju ett exempel på hur många reagerar när man ser denna typ av statistik. Man drar per automatik slutsatsen att det beror på kulturella skillnader, religion, kvinnosyn, etc, utan att reflektera över socioekonomiska skillnader och andra statistiska förklaringar. Statistik är nämligen inte lätt. Mange 29 mars 2010 kl. 21.50 (CEST)

(avindenterar) Ja, det gäller att komma ihåg att när man förbjuder inklusionen av viss statistik så är det absolut inte så att man förbjuder inklusionen av viss statistik. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 29 mars 2010 kl. 23.44 (CEST)

Viss statistik är olämplig för att den är behäftad med en mängd felkällor, som få läsare tänker på, och samtidigt är politiskt eldfängd. Om folk missuppfattar storleken på en stad eller kommun så är det deras skam, om folk misstolkar statistik om invandrare och därför tänder eld på pizzerior är det en helt annan sak. Kalla det tabu om du vill. Statistiken om invandrarbrottslighet kunde redovisas, om man samtidigt tillräckligt diskuterar felkällorna och deras inverkan. Också då föredrar jag att statistiken inkluderas i brödtexten, eftersom statistik i en tabell lätt läses eller citeras utan beaktande av den omgivande texten. --LPfi 30 mars 2010 kl. 12.22 (CEST)

Wikipedia ska inte ta något politiskt ansvar. I så fall kan vi stänga Wiki med en gång eftersom hela uppslagsverket är olämpligt då. Bättre att då bara ha statligt kontrollerad information som inte kan tänkas innehålla någon information som kan få någon att begå ett brott. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 12.52 (CEST)

Det där är inte ett särskilt konstruktivt resonemang tycker jag. En synpunkt på denna artikel är att den redan lägger en allför stor vikt vid svenska förhållanden, vad sägs om att diskutera frågan om uppdelning och överskådlighet först för att kunna få till en balanserad artikel istället för att ensidigt fokusera på detaljer i statistiken? Höstblomma 30 mars 2010 kl. 13.02 (CEST)

Kruxet är att enwp också lägger stor vikt vid statistik och gör en ganska grund analys. Jag skulle vilja se citat av fler kriminologer och forskare. Mange 30 mars 2010 kl. 13.35 (CEST)

Vi kan förstås ta timeout och separera den svenska artikeln och på så sätt låta den andra vara i hyggligt skick, men konflikten har inget med uppdelningen att göra, så jag tycker vi lika bra kan hantera den först och diskutera uppdelningen när det lugnat sig och vi vet vad vi har kvar. --LPfi 30 mars 2010 kl. 13.43 (CEST)

Om politiskt ansvar: nej, vi har inte egentligt politiskt ansvar. Det betyder inte att vi inte kan vara särskilt noggranna då det gäller politiskt känsliga frågor. Statistik skall alltid redovisas i ett sammanhang. Om sammanhanget ligger oformulerat ett tag ifråga om oskyldiga ämnen gör det inte så mycket. Här är det centralt.

Och att ljuga om vad statistiken beskriver är inte försvarbart. Du kan inte ha missat att du feltolkar källan, men du återställer ändringar med hänvisning till att uppgiften är "källbelagd". Inte ett ord om den saken vare sig på min eller din diskussionssida eller här ovan (sist under Uppgifter om etnicitet igen).

--LPfi 30 mars 2010 kl. 13.43 (CEST)

Konsensus?

Vilken konsensus hänvisar GregoryLund till då han tar bort mitt bidrag (diff):

I statistiken för bland annat våldtäkter är andelen invandrare högre än deras andel av befolkningen, men det är inte klart huruvida detta beror på skillnader mellan brott som begåtts och brott som rapporterats eller klarats upp, på att vissa riskfaktorer (såsom arbetslöshet och sociala problem) är vanligare i invandrargrupper, på kulturella skillnader eller på något annat. Till exempel är ”arbetare” i förhållande till ”tjänstemän” överrepresenterade med en faktor på tre i brottsstatistiken, medan invandrare är överrepresenterade med en faktor på två.

Jag tycker felkällorna är centrala för diskussionen och jag har inte sett någon ifrågasätta det. Att återinföra information som är felaktig (fel citerad) på basen av "konsensus" är också minst sagt märkligt: "Invandrare står för 40 procent av våldtäkterna i Sverige". Jämför min motivering ovan, som jag sparade innan jag strök informationen ifråga.

--LPfi 30 mars 2010 kl. 13.08 (CEST)

Anledningen till återställningen var att du raderade den källbelagda statistiken. Om du läser ovan ser du att att många anser att statistiken ska finnas kvar. Har du något du vill tillägga i artikeln så gör det men ha goda källor. Det är snarare så att du saknar konsenseus för att ta bort informationen så jag uttryckte mig inte helt rätt. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 13.13 (CEST)

Du tillåter ju inte att andra redigerar i artikeln. Du återställer ju allt. Vad är det för sätt? //StefanB 30 mars 2010 kl. 13.17 (CEST)

De som raderar källbelagd information eller lägger in kontroversiell text utan källa återställer jag, ja. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 13.20 (CEST)

Jag skulle nog vilja påstå att det är du själv som redigerar i strid med konsensus. //StefanB 30 mars 2010 kl. 13.34 (CEST)

Texten du hela tiden lägger till GregoryLund är tendentiös. Vad har du för agenda egentligen? Din text som du vill ha är sämre och mer missvisande och tar medvetet bort den svenska etniciteten för att få det att framstå på ett helt annat sätt. Sedan är problematiseringen i statistiken viktig. På vilket sätt anser du att källor inte är belagda. De använder EXAKT samma källor som dig, och det där om extensiv statistik där gruppvåldtäkter räknas som enskilda våldtäkter i lagföringsstatistiken är fakta och du kan läsa om det i vilken introduktionsbok till kriminologi som avhandlar just kriminalstatistik.

Varför vill du ha meningarna: "Frågan om etnicitet och olika brott är kontroversiell. Invandrare står för 40 procent av våldtäkterna i Sverige och våldtäkt är ett av de brott där invandrarandelen är högst. Invandrare utgör 11 procent av befolkningen."? När följande mening säger: "Under 1990-talet var ungefär 58 procent av de som misstänktes för gruppvåldtäkt svenskar, 32 procent hade invandrarbakgrund (Utrikesfödda men som är folkbokföra i Sverige, det vill säga kan vara allt från Norrmän till Turkar till Japaner till Amerikaner) och 10 procent var inte folkbokförda i Sverige. Invandrare utgör ungefär 11 procent av Sveriges befolkning och är därför överrepresenterade i statistiken." Det blir bara en upprepning där den första meningen är kvalitativt betydligt sämre och tendentiös.

/Danieldnm

Du angav statistik för gruppvåldtäkt. Den andra statistiken gäller våldtäkt och ska också finnas med. Vad gäller dina resonemang behövs källa. Invandrare är mindre överrepresenterade i gruppvåldtäktsstatistiken så jag får inte dina beräkningar att gå ihop. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 13.49 (CEST)

Jag skulle med emfas vilja be er som nu har svårt att komma överens om artikelns utformning att föra diskussionen helt och hållet här på diskussionssidan, och inte genom att ändra respektive återställa varandras redigeringar i själva artikeln. Risken är annars att artikeln måste skrivskyddas eller TÅG-regeln appliceras, och dit borde vi inte behöva komma eller hur? Jag ser fram emot en givande och lyhörd diskussion. MVH/--Idunius 30 mars 2010 kl. 13.51 (CEST)

Statistiken är hämtad från samma dokument som dig och avser gruppvåldtäkter men det finns inget som heter gruppvåldtäktsmän, du är våldtäktsman, sedan kan du ha gjort det i grupper eller ej. Det har skett en förtydligan. I Introduktion till Kriminologi av Jerzy skriver han om våldtäkter och inte gruppvåldtäkter bland invandrare, av just den anledningen som du väljer att blunda för.

/Danieldnm

Det var därför jag såg till att senare ändra det till misstänkt för gruppvåldtäkt. Du måste däremot göra skillnad på gruppvåldtäkt och våldtäkt. Vad skulle jag blunda för menar du? /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 14.03 (CEST)

Lagföringsstatistiken gör ingen sådan skillnad. Varför skall vi göra det här så det blir missvisande? Man pratar om våldtäkter där gruppvåldtäkter är en form av våldtäkt bara.

/Danieldnm

Kopierar ner inlägg riktat till mig, så att jag kan svara direkt:

Anledningen till återställningen var att du raderade den källbelagda statistiken. Om du läser ovan ser du att att många anser att statistiken ska finnas kvar. Har du något du vill tillägga i artikeln så gör det men ha goda källor. Det är snarare så att du saknar konsenseus för att ta bort informationen så jag uttryckte mig inte helt rätt. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 13.13 (CEST)

Jag raderade feltolkade siffror, vilket jag påpekade redan igår (efter att du återställt förra gången). Om siffrorna skall finnas i artikeln bör man redovisa dem ärligt. Svara ovan, där jag skriver något längre om saken. De uppgifter jag införde torde inte vara kontroversiella och stöds av källan (som redan fanns med från tidigare). Då du försvarar dig med att du raderar kontroversiella och icke-källbelagda uppgifter får du vänligen berätta vad som är kontroversiellt och varför källan inte duger. --LPfi 30 mars 2010 kl. 14.01 (CEST)

Jag frågar alla här, ser den nuvarande skrivningen bra ut?

Frågan om etnicitet och olika brott är kontroversiell. Invandrare står för 40 procent av våldtäkterna i Sverige och våldtäkt är ett av de brott där invandrarandelen är högst. Invandrare utgör 11 procent av befolkningen.[37][38] Under 1990-talet var ungefär 58 procent av de som misstänktes för gruppvåldtäkt svenskar, 32 procent hade invandrarbakgrund (Utrikesfödda men som är folkbokföra i Sverige, det vill säga kan vara allt från Norrmän till Turkar till Japaner till Amerikaner) och 10 procent var inte folkbokförda i Sverige. Invandrare utgör ungefär 11 procent av Sveriges befolkning och är därför överrepresenterade i statistiken.[39][40]

Jag föreslår att: "Frågan om etnicitet och olika brott är kontroversiell. Invandrare står för 40 procent av våldtäkterna i Sverige och våldtäkt är ett av de brott där invandrarandelen är högst." Tas bort från stycket. Det är en odetaljerad och missvisande upplysning, dessutom förekommer statistiken dubbelt.

/Danieldnm

Vi har redan diskuterat det och det ska finnas kvar. Statistik om våldtäkt är mer relevant än statistik om gruppvåldtäkt. Att det förekommer dubbelt ger bara statistiken mer styrka./GregoryLund 30 mars 2010 kl. 14.11 (CEST)

Det ger inte mer styrka, det bara förvirrar och rör till. Statistiken för våldtäkt och gruppvåldtäkt är inte åtskild i lagföringsstatistiken. Varför skall vi göra en antydan om det? Det är missvisande, för att inte säga vilseleande. Vilka har fattat beslut om konsensus på det området? Hur kan man ens fatta saker i konsensus och försöka framställa det som fakta när det är fel? Fruktansvärt märkligt!

Förresten, varför vill du, GregoryLund, ge mer "styrka" åt statistiken? Och ifall du menar att de förstärker varandra så erkänner du ju att det bara är dubbel återgivning av fakta, där ditt dock är tendentiöst och farligt.

/Danieldnm

En fråga till GregoryLund: Hur kan du utläsa av diskussionen ovan att det ska vara kvar? det är ju bara du som anser det, vad jag kan se. //StefanB 30 mars 2010 kl. 14.18 (CEST)

Så är det inte alls. Jag, mörkerman och gameon för att nämna 3 men det finns fler. /GregoryLund 30 mars 2010 kl. 14.22 (CEST)

Så som det var skrivet innan jag gav mig in i detta var felaktigt anser jag, men att detta sedan fixades till, även om jag och GregoryLund inte riktigt kom fram till något innan Mörkerman kunde ge oss bättre källor. Jag är dock inte insatt i huruvida lagföringsstatistiken inte skiljer dessa två åt, jag har ingen anledning att misstro Danieldnm ovan om detta då juridik inte är mitt starka område, och kan alltså ha uttalat mig för tidigt om att texten var ok. GameOn 30 mars 2010 kl. 14.28 (CEST)

Finns det någon moderator? Jag hoppas det finns någon moderator som kan ordna till detta. Jag förstår inte varför GregoryLund tar bort "med flera sakkunniga" då detta är sant och går att utläsa i länken. Sedan förstår jag inte heller varför du envisas med att utmåla invandrare i sämre dager än nödvändigt. Är du främlingsfientlig månne? /Danieldnm

På wikipedia finns inga "moderatorer", bara adminstratörer som styr upp när det behövs. Det är hela poängen med en fri encyklopedi, den underhålls av sina användare! Med risk att göra Gregory arg kan jag svara på din andra fråga med den här redigeringen som kan vara av intresse. Han förnekar naturligtvis det med "Jag råkade skriva fel. Skulle stå "neutral". Jag gillar invandrare. ". Ta det lugnt, så kommer det lösa sig till slut. MVH [/dev/rtap0^{(disk|bidrag)}] 30 mars 2010 kl. 20.49 (CEST)

Ja då framgår det ju med all önskvärd tydlighet vilken typ GregoryLund är. En främlingsfientlig person som inte drar sig för att ljuga, förtala och fara som värsta demagogen mot redan utsatta människor. Danieldnm (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Han är inte vidare omtyckt här på wikipedia, hans diskussionssida säger ett och annat om det. Jag tror dock att han kan lära sig och bidra med något positivt ändå, även om det inte ser ut så nu... [/dev/rtap0^{(disk|bidrag)}] 30 mars 2010 kl. 21.02 (CEST)

Ja det finns hopp om alla människor, därom råder inget tvivel, men just nu är han bara ett problem som vilseleder och visar upp falskhetens fula tryne. Har någon försökt stoppa honom och vilka mer trådar busar han runt i? /Danieldnm

Jag ursäktar ifall det ovanstående framstår som ett personangrepp per se, men var inte menat som ett sådant. "fula tryne" har inget med utseende att göra, utan mer av typen åsikter och syften som lyser igenom. Däremot är det inget personangrepp att påpeka ifall någon är demagogisk. Hur som helst, om du känner dig påhoppad GregoryLund ber jag om ursäkt för det. /Danieldnm

Globalt perspektiv

Den här artikeln handlar väldigt lite om våldtäkt generellt, utan är mest en massa statistik om hur det förhåller sig i ett litet land. Flytta det till Våldtäkter i Sverige och låt denna artikel handla om ämnet i stort, utan att gå in på diverse detaljstatistik för enskilda länder. Detta har diskuterats tidigare, men det ligger nu arkiverat. Att ha en massa rubriker med vad som ser ut som slumpvis valda länder, gör inte att perspektivet blir globalt. Hela den här artikeln skulle behövas skrivas om rejält. / Elinnea 30 mars 2010 kl. 13.54 (CEST)

Jag håller med om att artikeln bör skrivas om, men jag är inte säker på att det lönar sig att ta diskussionen om uppspjälkning samtidigt som den nu pågående. Hellre lever vi med en usel artikel ett tag, gärna med alla städmallar vi hittar på. Mycket av informationen om Sverige gäller mer eller mindre också globalt och tvärtom, så det är inte bara att knoppa av, utan det gäller att städa upp båda artiklarna och hitta en god arbetsfördelning. --LPfi 30 mars 2010 kl. 14.05 (CEST)

Mallen bör inte tas bort så länge inte artikeln har ett globalt perspektiv, det är oerhört stor vikt på ett litet land i norra Europa. Det sker våldtäkter på andra platser också, så Sverige får ett otillbörligt utrymme i den här artikeln. Den här artikeln bör inte vara uppstyckad i olika landsrubriker utan beskriva våldtäkt i stort och sedan kan man gå in på rätthistoria, lagar, statistik i olika länder i separata artiklar. Artikeln handlar inte särskilt mycket om våldtäkt, utan fokuserar mer på paragrafer och statistik./ Elinnea 3 april 2010 kl. 17.45 (CEST)

Globalmallen togs inte bort, jag flyttade ner den till det avsnitt som definitivt har för snävt Sverigeperspektiv.Yger 3 april 2010 kl. 17.50 (CEST)

Fast det är inte bara det stycket. I stycket "Historik" så står det bara lite svepande "Historiskt kan våldtäkt beläggas i Toran, Bibeln, Koranen och i litteraturen." och sen handlar alltihop om Sverige. I stycke "Rättsbedömingen av våldtäkt" så är det en lista över några få (slumpvis valda?) länder, där fem av länderna beskrivs med några få meningar medan det sjätte beskrivs väldigt omfattande och ingående. Sedan är det liknande i det stycket dit mallen flyttades. Problemet är alltså inte bara det stycket, utan hela artikeln, hur den är skriven, den beskriver inte våldtäkt i stort utan detaljfokuserar främst på ett land. Det som bara handlar om Sverige bör flyttas till Våldtäkt i Sverige. / Elinnea 3 april 2010 kl. 18.00 (CEST)

Jag med några andra har påbörjat ett arbete just med syfte att göra den global. Jag tog dock bort mallen för hela artikeln lite tidigt. Jag anser inte allt om Sverige skall brytas ut, bara mycket eventuellt det som har med förekomst av våldtäkt att göra.Yger 3 april 2010 kl. 18.06 (CEST)

Det finns ingenting som säger att artikelinnehåll inte skulle få handla om Sverige. Ser man till artikeln i stort berör den faktiskt flera världsdelars länder och bör anses åtminstone inte ha ett nationellt perspektiv. Vid ytterliggare globalt perspektiv kan man lämpligen lägga till information men vi behöver inte ha en förfulande åtgärdsmall som talar om det. Obelix 3 april 2010 kl. 19.03 (CEST)

Jag tror att allmänt städande hjälper också för det globala perspektivet: diskussionen i Sverige kan anknytas till motsvarande problematik globalt. "Brottsbalkens skrivning" och "Våldtäkt mot barn" är definitivt för detaljerade för denna allmänna artikel, men om allmänt material flyttas till en Sverige-artikel (t.ex. alla studier gjorda i Sverige) så förlorar den allmänna artikeln. Det finns också en risk att stora allmänna stycken läggs till i Sverige-artikeln medan stora Sverige-avsnitt läggs till den allmänna. Arbetsfördelningen måste vara så klar att sådana misstag är lätta att reda ut. --LPfi 3 april 2010 kl. 19.18 (CEST)

Jag betvivlar att det är en slump att Sydafrika är ett av väldigt få länder som lyfts fram under globalt. Sydafrika är ju ett av favorithatländerna för främlingsfientliga, oc används ofta som skräckexempel på vad som kan hända när de stackars vita blev ifråntagna makten (alltså när apartheid upphörde). Jag säger inte att det är fel att nämna Sydafrika, men utan perspektiv blir det onyanserat. Många länder (de flesta faktiskt) har en vidrig situation vad gäller kvinnors kroppsliga intgritet. Stycket globalt behöver göras om så att det speglar kvinnors situation i hela världen istället för att bli en ursäkt för främlingsfientliga att hänga ut vissa länder för att gynna deras intressen.

Statistiken ser säkert lika illa eller värre ut längre norr ut. Att de inte nämns i artikeln beror nog på att det inte finns någon tillförlitlig statistik att tillgå. /ℇsquilo 2 januari 2012 kl. 06.51 (CET)

Källa för disk om gruppvåldtäkt vs våldtäkt

"I Sverige använder vi en extensiv lagföringstatistik vilket innebär att vid en gruppvåldtäkt kommer varje enskild gärningsmans deltagande räknas som en separat våldtäkt av offret. Det vill säga fyra gärningsmän ger således fyra våldtäkter. Enligt BRÅ-statistik finns en överrepresentation av invandrare i gruppvåldtäktsstatistiken, vilket kommer ge utslag i etnicitetsfördelningen av den totala våldtäktsstatistiken. Statistiken kan därför bli missvisande. Frågan som bör ställas är hur antalet våldtäktstillfällen är fördelade mellan svenskar och svenskar med invandrarbakgrund" Källa behövs annars kan det inte stå kvar. Jag förstår inte hur det skulle kunna öka antalet invandrare i våldtäktsstatistiken eftersom det är färre invandrare i gruppvåkttäktsstatistiken än i våldtäktsstatistiken./GregoryLund 30 mars 2010 kl. 14.20 (CEST)

Jag skall fixa fram källorna du efterfrågar. Var inte orolig för det. Jag är tillskillnad från dig i alla fall uppriktig.

Vart är det du inte förstår att gruppvåldtäkterna kan öka lagföringsstatistiken hos gruppen invandrare i kategorin våldtäkter? Gruppvåldtäkter är inte fasta till sitt antal, en grupp är allt från två och uppåt. Exempelvis ifall det sker EN gruppvåldtäkt med 8 killar inblandade. De våldtar en tjej. Det kommer lagföras som 8 våldtäkter, inte som en gruppvåldtäkt. /Danieldnm

Att våldta=belöning för seger i krig

I inledingen står att våldtäkt begås av segrare i krig, och framställer det som segrarens belöning, "vi har vunnit kriget, nu tar vi fiendens kvinnor med våld och får roa oss med sex". Jag ifrågasätter inte att våldtäkter är vanligare i krig än i fred. Jag ifrågasätter att våldtäkterna begås av dessa orsaker i denna fas av kriget. Våldtäkter i krig brukar sedan ett tag åtminstone i vissa fall definieras som folkmord, inte som en belöning för krigsherrar.

Brottet folkmord har en specifik definition, genom att de gärningar med vilka brottet genomförs (t.ex. mord, våldtäkt) måste vara genomförda med föresatsen att helt eller delvis utplåna en specifik grupp[1] "Folkmord", regeringens webbplats om mänskliga rättigheter

FN har antagit en resolution om att betrakta våldtäkter i krig som detta.[2] jag blir mycket upprörd över hur det för närvarande är skrivet i inledningen.--90.233.150.226 30 mars 2010 kl. 14.43 (CEST)

Historiskt sett har det nog varit vanligare än idag. De folk som besegrades i krig blev ju både plundrade och tagna som slavar så att kvinnfolket även blev våldtagna är knappast förvånande. /ℇsquilo 20 maj 2023 kl. 23.17 (CEST)

2.7.9 Etnicitet och våldtäkt

Nu har jag varit i kontakt med en handfull personer som sysslar med kriminologisk och sociologisk forskning. Jag har låtit dem läsa vad som står och vad som tidigare stått på Wikipedia under rubriken 2.7.9 Etnicitet och våldtäkt. Jag har även låtit dem läsa hur diskussionerna gått på diskussionssidan. Samtliga uttrycker att Wikipedias uppgifter är missvisande, i synnerhet de äldre versionerna, som de menade var närmare lögner än sanningar alternativt okunskap av lathet. Deras invändningar var i huvudsak:

• Folk blandar ihop anmälda, misstänkta och lagförda. Och att invandrare förekommer mer i anmälningsstatistiken beror mer på fördomar än på att några faktiska brott har begåtts.
• Statistik är svårt, kriminalstatistik än knepigare, men våldtäktsstatistiken är än svårare ändå eftersom den lagförs på ett helt annat sätt än exempelvis statistik vid tillgreppsbrott och mord med mera. Det är här den extensiva räkningen kommer in.
• Begreppet etnicitet i samband med våldtäkt blir problematiskt vid en jämförelse rent generellt då data inte är jämförbart. Här hänvisar de till BRÅ som de menar just problematiserar kring detta i en rad skrifter och rapporter.
• Nyansering och problematisering saknas helt i detta komplicerade ämne. De menar dessutom att statistiken som sådan är mindre intressant i sammanhanget än problematiseringen. Ifall statistiken är det enda som får tala kommer det ges en falsk bild av vad som det egentligen är frågan om.
• De undrar också varför etnicitet skulle vara intressant i sammanhanget om man inte på något sätt vill hävda något kring kultur och "ras" som orsak till våldtäkt.
• De säger att invandrare förekommer i större omfattning inom den allmänna brottsligheten, men att detta beror på helt andra saker än att de är invandrare. Tittar man på andra generationens invandrare så förekommer de i samma utsträckning som övrig befolkning.

Och många fler saker som jag inte minns nu.

Överlag anser de att texterna som varit tidigare haft en, precis som jag påpekat, tendentiös inriktning där misstanken finns om politisk agenda. De menar helt enkelt att skriften inte är saklig, objektiv och neutralt hållen. De menar även att de nuvarande måste kompletteras, nyanseras, problematiseras; det vill säga helt enkelt skrivas om. Två av personerna tittade lite snabbt även över det andra som stod i artikeln som helhet och tyckte den var för omfattande med "mycket statistiskt dravvel" som folk inte hade en susning om hur man skulle tolka.

Jag står fast vid vad jag tidigare sagt, att stycket borde lyftas bort helt, åtminstone tills vi har en skrivning som inte sågas så brutalt av forskare som håller på med sådana här frågor. Vad tror ni alla andra? Vi tycks vara hyfsat överens om att vi vill ha en bra skrivning som är saklig och att nuvarande skrivningar är problematiska.

Danieldnm 1 april 2010 kl. 14.41 (CEST)

Det är inte ett argument att påstå sig ha talat med några anonyma "experter". Det är källor som gäller. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 1 april 2010 kl. 15.30 (CEST)

Anonyma experter? Så ifall jag börjar med name-droping så blir det mer trovärdigt för dig? Du kanske vill ha deras hemadresser också? Vad för källor vill du exakt ha? Danieldnm 1 april 2010 kl. 15.58 (CEST)

Det Danieldnm framför stämmer överens med vad jag skrivit ovan, så det är kanske inte överraskande att jag tror på det. Hur som helst är detta en diskussion för att förbättra artikeln, för vilket vi inte behöver källhänvisningar och vare sig anonyma (eventuellt påhittade) experter eller namngivna sådana har någon röst i sammanhanget.

Det värdefulla är att experter kan sätta fingret på problemen och formulera dem klarare än vi andra, som kanske bara har en känsla av att något är fel. Jag tycker de flesta poängerna är obestridliga, när någon väl framför dem. Den som vill avfärda kritiken kan gärna förklara varför den är felriktad eller icke-relevant, oberoende av vem som framfört dem.

--LPfi 1 april 2010 kl. 18.40 (CEST)

Om en kritik gäller framställningssätt går kritiken inte att källbelägga bara att argumentera för.--90.233.134.131 1 april 2010 kl. 15.59 (CEST)

Jag vet inte riktigt vad du menar? Kritiken handlar om vad man får ut av det man läser. I dagsläget får du inte ut något substantiellt. Det är bara siffror utan sammanhang, som med 100 procent sannolikhet kommer missförstås. Det är allvarligt. Danieldnm 1 april 2010 kl. 16.43 (CEST)

Jag menade att om du försöker källbelägga din kritik så går den förlorad på grund av kritikens natur. Kritiken gäller sådant som inte går att styrka på det sättet. Kritik av framställningssätt grundas på en mer eller mindre kvalificerad bedömning, inte på förekomsten av enskilda faktauppgifter. Med detta menar jag inte att du har fel, bara att tillvägagångssättet och Mörkermans krav inte är rimliga i just detta sammanhang.--90.233.134.131 1 april 2010 kl. 16.52 (CEST)

Kritiken gäller att ifall det står hos BRÅ "40 procent av alla anmälningar om våldtäkt rör anmälningar mot invandrare". Så står det i på wikipedia "Invandrare står för 40 procent av alla våldtäkter" eller "Invandrare förekommer i 40 procent av fallen rörande våldtäkter". Båda sätten att framställa det är djupt felaktiga, för att inte säga att ljuga. Jag vill därför hävda att det inte bara handlar om framställning, och det är just detta som pågår i våldtäktsartikeln. Fakta förvrängs och framställs på felaktigt sätt så den egentligen inte säger mer än att vi saknar kompetens eller vill svartmåla invandrare. Detta är inget kontroversiellt ämne, men det är en mycket invecklat och svårt ämne, i synnerhet när data inte kan jämföras och när data måste problematiseras. Vi problematiserar inte data och vi framställer den datan som finns på ett galet sätt. Danieldnm 1 april 2010 kl. 17.29 (CEST)

Jag tycker att du bekräftar det jag påstår och att din kritik snarare är en kvalificerad bedömning av texten och dess framställning än ett ifrågasättande av själva rapportens uppgifter.--90.233.169.163 1 april 2010 kl. 17.37 (CEST)

Du läser inte vad jag skriver? Även uppgifter är är felaktiga då de framställs i en kontext som de inte är avsedda för. Man vilseleder av misstag i bästa fall om vi skall gå på linjen att uppgifterna som framförs är korrekta. Som sagt, BRÅs rapporter måste läsas med öppet men noggrant sinne. Vi kan inte bara ta en siffra ur en sammanfattning och skita i beskrivningarna runt siffran. Gör vi det så är inte ens en direkt kopierad siffra med hänvisad källa korrekt. Faktum är, skulle jag gå fram med den där texten på universitetet skulle nog studierektorn personligen se till att riva upp alla mina betyg i kriminologi trots att lagrum för sådant förfarande saknas. Danieldnm 1 april 2010 kl. 20.15 (CEST)

Om det står såhär i artikeln. "40 procent av alla anmälningar om våldtäkt rör anmälningar mot invandrare" så är jag ganska nöjd. Förmodligen är det väl fler ändå, men sådana slutsatser kan överlämnas till läsaren. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 1 april 2010 kl. 22.34 (CEST)

Om det inte framgick så var det bara ett exempel på hur felen framträder, inte exakta citat eller att det specifikt handlade om just det där med 40 procenten. Hur som helst, det är totalt onödigt att ha med hur många anmälningar det är mot invandrare, om något skall vara av intresse så är det antalet fällande domar. För det är först då det blir intressant, det är då det finns en utredd skuldfråga. Men den diskussionen hör inte direkt hit. Danieldnm 2 april 2010 kl. 13.56 (CEST)

Det är inte ointressant. Om inte annat så kan ju du och dina kompisar använda det som ett exempel på hur anmälningsbenägenheten är större visavi utlänningar. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 11.55 (CEST)

Nej, Wikipedia skall inte vara ett slagfält varken för eller emot en främlingsfientlig framställning av texter. Texten skall vara saklig och tillföra ett värde. Detta tillför inget värde förutom en rad missförstånd och förutfattade meningar, som Sverigedemokrater, eller andra med dubiösa framställningar av saker och ting, kan hänvisa till. Det vill väl varken du eller jag att Wikipedia ska användas till hoppas jag? Dessutom anser jag inte att man är utlänning om man är född i Sverige, men även dessa hamnar bland kategorin "invandrare" ifall de har invandrande föräldrar. Så det kommer bli en oerhört konstig ansamling text, politiskt laddad och tendentiöst från båda håll. Det håller inte. Ni får helt enkelt vika er gällande att invandrare skall framställas som onda förövare. Danieldnm 2 april 2010 kl. 13.56 (CEST)

Försök inte låtsas som att du inte står för en POV - det gör alla. Jag skiter rätt hårt i vem du anser vara utlänning eller ej, det är inte poängen. BRÅ har ansett det tillräckligt relevant att utreda hur våldtäktsstatistiken är fördelad på svenskar och utlänningar. Statistiken över detta kan gott publiceras. Sen kan ju du och andra plocka fram en massa bortförklaringar som kommentarer till texten, det bryr jag mig inte om. Så fan heller att du ska få komma undan med att förmedla den gamla vanliga lögnaktiga bilden av att utlänningarna inte är överrepresenterade i statistiken. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 14.43 (CEST)

Tack för detta svar. Nu har du just bekräftat det jag hela tiden försökt säga. Du har en agenda precis som GregoryLund har en agenda. Ni vill brännmärka invandrare genom att framhäva statistik på felaktiga grunder. BRÅ har mycket riktigt som du säger belyst detta med statistiken men de har också PROBLEMATISERAT statistiken i en rad utredningar/rapporter; en problematisering som ni skiter i då detta inte spelar er i handen. Jag tycker det är oerhört lågt och Wikipedia skall inte vara ett verktyg för främlingsfientlighet och det vidhåller jag å det starkaste. Sedan kan du svära åt mig och skrika om POV med mera men till saken hör att jag försöker undvika att färga mina inlägg. Du utgår från att alla har en agenda och därför driver du din. Detta skapar problemen som just nu är här. Jag vidhåller: Ni får helt enkelt vika er gällande att invandrare skall framställas som onda förövare. Statistiken måste bort eller så får vi bygga ut hela sidan oerhört och citera BRÅs rapporter och problematiseringar av sin egen statistik där deras text är det enda som framställs i sin helhet, det vill säga varken du eller jag gör någon sammanfattning. Danieldnm 2 april 2010 kl. 15.42 (CEST)

I och med det inlägget du, Mörkerman, gjort precis ovan, förutom skäl för ditt namn, så saknar du total trovärdighet när det kommer till objektiviteten i detta ämne. Jag hoppas även övriga noterar detta och har det i åtanke så fort du yttrar din mening. Danieldnm 2 april 2010 kl. 15.38 (CEST)

Jag ber att få påminna att på Wikipedia diskuterar vi sakfrågorna och undviker personangrepp.Yger 2 april 2010 kl. 15.47 (CEST)

Det håller jag med om, men vari ligger personangreppet? Jag måste få framföra kritik mot en debattör utifrån det han själv säger. Det är inte personangrepp att säga att en person saknar trovärdighet i ämnet utifrån var som visas. Det är däremot personangrepp om jag skulle börja säga att han är dum i huvudet osv, (men det tycker jag å andra sidan inte att han är). Att påtala en brist på kompetens eller att påtala en agenda är inte personangrepp. Däremot är "förutom skäl för ditt namn" ett gränsfall. Danieldnm 2 april 2010 kl. 16.01 (CEST)

Kritik mot person är inte OK, bara kritik mot sakinlägg. Att uttala sig om en annan person och än mer i ordalag har en agenda saknar trovärdighet mi skiter i etc är inte OK.Yger 2 april 2010 kl. 16.10 (CEST)

Ok, jag tar åt mig av kritiken. Jag får vara mer subtil i framtiden. Danieldnm 2 april 2010 kl. 16.25 (CEST)

Behov av omstrukturering/omskrivning

Ju mer jag tittar på denna artikel och också följer den senaste debatten, som oberoende av sakfrågan, ger artikeln fel balans och rytm, så upplever jag behov av en större omstrukturering och omskrivning av hela artikeln. Jag skulle vilja skärpa inledningen till en stringent första mening med definition av våldtäkt och ha ett andra stycke som kort beskriver olika varianter på våldtäkt. Sedan ett kort tredje stycke som berör rättsläget för våldtäkt allmänt och historisk. Sedan skulle jag vilja ha ett första avsnitt om historien, ett andra med en utökad skrivning om de olka varianterna på våldtäkt och ett tredje om rättläget globalt för våldtäkt. Och jag skulle vilja se att var och en av dessa avsnitt fick rimlig och balanserad volym för sina respektive underavsnitt och också i volym mellan de tre avsnitten. Och om någon av dessa underavsnitt inte låter dig skrivas i lämplig begränsad textvolym, att en utbrytning sker, så den här artikeln ändå kan ge rätt balans i volym och skrivningar. Om detta mitt synsätt delas av flera, så skulle jag vilja föreslå vi använder några veckor för att åstadkomma en sådan artikel, och att vi under denna omskrivningstid "fryser" den senaste kontroversen om statistikuppgifter och underunderunderavsnitt om etnicitet.Yger 1 april 2010 kl. 21.41 (CEST)

Nu börjar det låta som något! :) Danieldnm 1 april 2010 kl. 22.32 (CEST)

Jag har nu gjort en omstrukturering av texten där jag mest flyttat om text, dvs varken förändrat (mer än marginellt för klarhet) eller tagit bort text. Om denna förändring kan accepteras så skulle jag som nästa steg vilja förbättra texten här och där, föra in lite material från andra språkversioner och börja skära i texten om rättsläget, speciellt den del som avser läget i Sverige. Jag avvaktar dock en dag eller två med detta för att invänta ev synpunkter.Yger 2 april 2010 kl. 08.57 (CEST)

Inledningens deifnition är helt och hållet en skandinavisk sådan, där sexuella handlingar utom samlag också döms som våldtäkt. Dessutom missförstod jag andra styckets andra mening och trodde först att detta avsågs manlig homosexuell våldtäkt. Snälla skriv inte utifrån vad du tror eller en god allmänbildning utan utgå från källor. Ska det vara globalt perspektiv som efterlyses så måste definitionen vara så vid att också saudier skriver under på den vilka dömer en kvinna till döden om hon vistats på tu man hand med våldtäktsmannen. Det finns samtidigt en överhängande risk att en sådan global definition skulle relativisera den svenska uppfattningen på ett sätt som förmodligen ingen som deltar i diskussionen vill.--90.233.154.36 2 april 2010 kl. 12.25 (CEST)

Jag skrev ingenting själv där, utan tog det som stod. Min tanke är just i nästa version rätta denna typ av saker, där du också är välkomne göra det.Yger 2 april 2010 kl. 12.27 (CEST)

Jag har nu slutfört omstruktureringen, där jag i slutändrat bara gjort marginella textändringar och borttag. Enligt min mening är nu texten i slutavsnittet riktigt problematisk men före den bara dålig och i behov av förbättringar. Jag har flyttat ner mallarna till slutavsnittet och hoppas nu texten i avsnitten före kan förbättras med samma energi, som diskussionen förs om en enstaka detalj i artikelns problematiska avsnitt.Yger 3 april 2010 kl. 07.52 (CEST)

Förekomst av våldtäkt

När jag ser igenom den text som jag överfört till under rubriken Rättsbedömningar, så märker jag en hel del handlar om Förekomsten av våltäkter. För att genomföra tvättningen av artikeln kan jag eventuellt skapa denna nya rubrik och lägga in tillämplig textavsnitt där för ett genom detta renodla texten Rättsbedömningar. Samtidigt uppfattar jag ett sådant avsnitt omöjlig kan bli encyklopediskt, balanserat eller korrekt, och lutar åt att all text av denna karaktär borde tas bort ur artikeln. Jag kan som alternativ ändå skapa ett sådant avsnitt tillfälligt med olika mallar för att göra tydligt vilket mischmasch detta då blir (jag tror här kärnan i problemet med artikeln ligger).Yger 2 april 2010 kl. 10.36 (CEST)

Uppfattar jag dig rätt om du alltså vill ta bort all våldtäktsstatistik ur artikeln? Kunde just tro det i så fall. Jag är helt emot det. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 12.00 (CEST)

OK, då lägger jag det i ett avsnitt Förekomst av våldtäkt tv. Yger 2 april 2010 kl. 12.09 (CEST)

Jag tror, Yger, att du borde se till den generella bilden som ges här. Det är ett par få människor som har ett intresse av att ha statistiken kvar i texten, medan vi är bra många fler som ser en nästan obegränsad problematik. Problemet med statistiken är så oerhört stor när det kommer till våldtäkter att det kommer ALLTID bli missvisande ifall man inte ägnar oerhörd textmängd åt statistikanalys. Det torde inte vara uppslagsverkets uppgift. Ett argument att han är "helt emot" håller inte, för då skulle jag lika gärna kunna säga att jag är helt emot att det skall finnas med. Jag tror fokus måste ligga på just det du pratar om, att få en fungerande text och inte tillgodose några få individer som verkar ha andra agendor än att just belysa fenomenet våldtäkter, dess eventuella orsaker m.m. på ett objektivt sätt. Danieldnm 2 april 2010 kl. 13.50 (CEST)

Det är ju svårt, ur mitt perspektiv, att se det på något annat sätt en det Danieldnm förmedlar. Man kan vrida och vända på det mesta, även "objektiv" statistik. Herr X ^(D) 2 april 2010 kl. 16.01 (CEST)

D. har sagt att han inte ser statistiken som ett problem om det kommer en problematisering och diskussion efteråt. Detta kan jag ställa upp på. In other news: Jag tycker förbannat illa om att få diskussionsinlägg borttagna. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 16.03 (CEST)

Det stämmer, men det förutsätter att statistiken presenteras i sammanhanget problematiserande text och inte fristående från varandra, för då halkar vi fel igen. Det enklaste är dock att lyfta bort 99 procent av all statistik rörande detta och tala generellt om våldtäker, dess omfattning och utveckling, troliga orsaker, samhället reaktion (hur man arbetat med den typen av brottslighet) och så vidare. Det känns ändå som att det är där vi borde vara och inte gnäbba om statistik. Det finns nämligen ett annat ställe i Artikeln där det finns två stora problem. Det första är att utvecklingen i antalet våldtäkter problematiseras inte nog mycket, utan man får en känsla av att det går utför för Sverige. Det andra är att man anger att Sverige skulle ligga över EU-snittet vilket är helt fel. Vi ligger i EU-snittet trots att vi har en extensiv lagföring och hårdare lagstiftning än de länderna i Europa som man jämfört med. Danieldnm 2 april 2010 kl. 16.40 (CEST)

Ugh! Mörkerman tala i enkla ord så pratig man förstå! Inte ta bort siffror! Prata siffror bra - ta bort siffror nej! ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 16.47 (CEST)

Statistik är kanske bra som debattunderlag för politisk agitation men för en encyklopedi är det bakomliggande orsaker som är relevant. Jag tycker att du ska ta åt dig av det som Danieldnm skriver, som ändå är kunnig och utbildad inom området. Obelix 2 april 2010 kl. 16.50 (CEST)

Nu är du väl ändå ute och cyklar? Så kallade bakomliggande orsaker till vilket socialt fenomen som helst går alltid att ifrågasätta och teoretisera kring, men att ha en hundraprocentig förklaring (eller 90- eller 80- eller 70-, osv) låter sig helt enkelt inte göras utan att personlig bedömning och alltså någon form av POV kommer in. En encyklopedi ska väl snarare just redovisa statistik och sedan för all del ta fram några alternativa sätt att se på den. D ovan verkar t.ex. helt bortse från möjligheten att kulturella traditioner kan påverka brottsbenägenhet. Det är liksom inte ens en hypotes i hans värld. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 16.56 (CEST)

Någon hundraprocentig förklaring går aldrig att finna, men en encyklopedis uppgift är att lyfta fram etablerad forskning och studier inom området. Det är inte pov att göra det. Däremot skulle det vara det att lyfta fram minoritetsperspektiv och lyfta fram dem som om de vore i majoritet och skulle vara etablerad forskning. Obelix 2 april 2010 kl. 17.00 (CEST)

När skulle jag ha varit mot att lyfta fram forskning och för att lyfta fram obskyra minoriteter? Att göra så är lika mycket lögn som att gömma statistik. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

Det finns inga kulturella uttryck eller traditioner som sanktionerar våldtäkter (som vi känner det). Det snarare fördöms rätt konsekvent genom historien (med reservation för något undantag som eventuellt kan finnas någonstans). Det finns ingen kriminolog jag känner till som skulle hävda kultur och tradition som orsak, inte ens de mest reaktionära kriminologerna. Däremot använder ofta politiken statistik i olika syften, och i regel förstår inte politikerna vad de pratar om, i synnerhet när det kommer till kriminalstatistik.

Problemet med statistik utan förklaring är att den inte säger något i bästa fall. I värsta fall skadar vi bara grupper av människor och skapar missförstånd hos många människor, en förståelse som senare kan vara svår att reparera. Danieldnm 2 april 2010 kl. 17.05 (CEST)

Det finns feministiska teorier som utgår från att allt våld mot kvinnor, däribland våldtäkter, bäst eller enbart förklaras av patriarkala maktstrukturer, vilket alltså är att fullständigt anse fenomenet för kulturellt betingat. Jag är ingen tillskyndare av dessa teorier men tycker att det är förvånande att de inte tas upp i artikeln.--90.233.194.167 2 april 2010 kl. 17.13 (CEST)

(redigeringskonflikt) [Rape Culture]. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 17.14 (CEST)

Ovan verkar det påstås att våldtäkterna inte ökar. Från BRÅ:s statistik över anmälda brott i Sverige sedan 1950.[3] 350 anmälda fall av grov våldtäkt 1950, 1035 fall grov våldtäkt år 1985, och 5937 grov våldtäkt år 2009. Detta kan inte förklaras enbart med att fler anmäler eller att befolkningen ökat i storlek. Våldtäkter ökar i Sverige. (Trots att vi blivit mer "feministiska"). Att andra EU-länder ser samma utveckling är ju faktiskt inte någon tröst direkt.--90.233.145.73 2 april 2010 kl. 19.00 (CEST)

Har du läst något om varför de har ökat? Det där är som du själv skriver ANMÄLDA våldtäkter. Ifall något tidigare inte klassades som våldtäkt utan ansågs som naturligt inom äktenskapet och så vidare, så är det inte svårt att utgå ifrån att det heller inte anmäldes. Sedan i takt med att tryggheten ökat har även acceptansen för våldtäkter minskat vilket också föranleder en ökning. Ökad uppmärksamhet kring fenomenet ökar även det antalet anmälningar. Gruppvåldtäkter kan ha blivit vanligare vilket också skulle föranleda fler gärningsmän, en gruppvåldtäkt kommer räknas som minst två och uppåt i antalet våldtäkter. Omdefiniering av våldtäktsbegreppet i lagen till att omfatta fler områden (exempelvis det som tidigare ansågs vara sexuellt utnyttjande) som våldtäkt föranleder också att statistiken ser ut sådär och gjort att det under 1990-talet fram tills idag ökat dramatiskt. BRÅ kommer själv fram till en slutsats om att man kan inte säga att antalet våldtäkter ökat, utan att det finns anledning att tro att det faktiskt inte är så. Danieldnm 2 april 2010 kl. 19.42 (CEST)

Ja, jag har läst om orsaken. Inte förklaring har hävdat att det inte är en faktiskt ökning, utan bara att ökningen till en del kan bero på på dittan och dattan.--90.233.147.166 2 april 2010 kl. 19.51 (CEST)

BRÅ 2005:7 :

Det går inte att med kartläggningen som grund utesluta att den kraftiga ökningen av den anmälda våldtäktsbrottsligheten i alla fall delvis beror på en ökad anmälningsbenägenhet. Men på det hela taget finns det inte något stöd i kartläggningen för tolkningar som innebär att denna faktor, ens i kombination med lagändringen, skulle kunna förklara hela eller ens merparten av ökningen av antalet anmälda våldtäkter. Det är alltså inte klarlagt, men alls inte osannolikt, att det faktiska antalet våldtäkter har ökat.

Låter knappast som ett stöd för att det är anmälningsbenägenheten som ökat tycker jag. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 19.55 (CEST)

Jag ser inget i det där citatet om att de tagit med om att lagarna skärps och definitionen förändrats, eller att uppmärksamheten ökat, tryggheten ökat, toleransen minskat osv. Vi har under utbildningen fått läsa många olika rapporter från BRÅ och vissa kan till synes säga emot varandra, men detta beror på att det är olika personer som skriver olika rapporter och har olika frågeställningar de arbetar utefter. En annan forskare på BRÅ skulle säkert kunna komma fram till att våldtäkterna har relativt sett minskat och så vidare. Det är alltså inte klarlagt, men alls inte osannolikt, att det faktiska antalet våldtäkter har ökat. Jag ser inte att detta på något sätt i sin huvudsak strider mot det jag skrev. Jag skulle kunna skrivit precis just sådär också, för faktum är att vi vet inte om det ökat, stått still eller minska. Sedan påverkar även för när man börjar sin mätperiod. Exempelvis om vi tar Mord, drop och misshandel med dödlig utgång. Börjar jag min mätning i 1840 talet skulle jag kunna säga att antalet mord per 100.000 invånare minskat, men börjar jag mätperioden på 1930-talet skulle jag kunna säga att det ökat dramatiskt. Skulle jag börja min mätperiod 1980-talet till idag skulle jag kunna säga att det minskat. Så lustig är statistiken och vilken av dessa är det korrekta sättet? Danieldnm 2 april 2010 kl. 20.20 (CEST)

Ser att jag skrev fel, jag menar definitionen i lagen skärpts. Detta påverkar ju även det övriga arbetet med våldtäkter som inte bara rör anmälningsbenägenheten ger detta utslag. Danieldnm 2 april 2010 kl. 20.26 (CEST)

Vad fan har mord med det här att göra? Menar du att brottsutvecklingen för mord bevisar att brottsutvecklingen för våldtäkt har varit sjunkande? Om du nu envisas med att sätta dig på höga hästar och vifta med dina påstådda credentia inom kriminologi, så kan det väl inte vara så förbannat jävla svårt att faktiskt gå in på BRÅs sida och ladda ner den där rapporten och läsa den själv? Ska jag vara tvungen att kopiera in hela rapporten åt dig? Ta t.ex. det här, som är det närmast föregående stycket till citatet ovan:

"De enkla analyser som görs av kriminalstatistiken och av det särskilt insamlade materialet tyder inte på att det skulle ha skett någon avgörande ökning av anmälningsbenägenheten. Ett resultat som talar för detta är att det inte finns några betydande skillnader i fördelningarna mellan de två urvalsåren för de uppgifter som studeras i kartläggningen. Den anmälda våldtäktsbrottsligheten har inte förändrats annat än marginellt, till exempel när det gäller fördelningen mellan olika kategorier av våldtäkter eller med avseende på när och var våldtäkterna begås, när de anmäls etc. Det kan dock konstateras att den förändring av lagstiftningen som genomfördes år 1998 tycks ha lett till att en del brott som tidigare rubricerades som sexuellt tvång eller försök till våldtäkt efter detta år rubriceras som fullbordade brott. Denna förändring kan sannolikt förklara en del av de senare årens kraftiga ökning av antalet anmälda våldtäkter."

ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 2 april 2010 kl. 23.15 (CEST)

Jag fortsätter tråden på nytt från roten. Blir mycket text. Danieldnm 3 april 2010 kl. 03.46 (CEST)

Fortsättning på tråden + en bild. Jag vill redan nu ursäkta för textmängden

Angående mordstatistiken, Mörkerman, var det bara för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan vrida och vända statistik beroende på vart i tid man väljer att illustrera sin mätning och vad för syften man har bakom sin framställning. Det hade inget specifikt med våldtäkter som sådana att göra utan mer att statistik kan användas galet och det även över en längre mätserie. Så lugna ner dig.

Diskussionen kring våldtäkten har halkat en aning men fortsätter ändå belysa problemet med statistiken. Här följer en rad citat

Jag får väl också inleda med ett citat som står precis innan Mörkermans citat i BRÅ 2005:7:

BRÅ 2005:7: "Resultaten av denna kartläggning ger inte något säkert underlag för att ange i vilken utsträckning den kraftiga ökningen speglar en faktisk ökning. För att med större säkerhet kunna klarlägga hur den faktiska våldtäktsbrottsligheten utvecklas krävs det kompletterande underlag, till exempel från omfattande och återkommande frågeundersökningar som är utformade för ett sådant ändamål." (egna fetmarkeringar)

När jag läser hela texten i BRÅ 2005 så ser jag en massa förbehåll, osäkerheter och några antaganden utifrån sannolikheter. Alltså: De vet inte. En offerundersökning som skulle kunna belysa en dimension som här saknas, men som i sin slutsats mycket skulle väl kunna visa på motsatsen (en relativ inte absolut minskning) och att orsaken till ökningen står att finna i något helt annat än vad man hittills har undersökts.

BRÅ 2008: "Brå:s slutsats är att den stora ökningen i anmälningarna beror på tre olika omständigheter. För det första handlar det om effekten av den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft april 2005 och som vidgar våldtäktsdefinitionen till att omfatta händelser som tidigare inte rubricerades som våldtäkt utan som sexuellt utnyttjande. För det andra ser vi att toleransen mot sexualbrott har minskat och fler väljer att synliggöra sin utsatthet genom en polisanmälan. Debatten kring våld mot kvinnor och inte minst sexualbrott har varit intensiv och den ändrade synen på sexualbrott återspeglas även i att andra än offret, inte minst anställda inom skola och socialtjänst, läkare eller polisen själva, allt oftare reagerar och gör en anmälan. Ökningen gäller dessutom framför allt fall som rimligen är lättast att anmäla – våldtäkter av en gärningsperson som inte har en närmare relation till offret. Förklaringarna ovan utesluter dock inte att en faktisk ökning av våldtäkter också ägt rum, vilket kan vara den tredje omständigheten bakom ökade anmälningar."

BRÅ 2008:13: "Tack vare den intensiva kvinnovåldsdebatten och upprepade ändringar i sexualbrottslagstiftningen kan man förvänta sig att attityden till sexuella övergrepp har förändrats mot lägre tolerans och högre anmälningsbenägenhet. Även den nya lagstiftningen har haft inverkan på antalet våldtäktsanmälningar. Det är inte sannolikt att den dryga fördubblingen i polisanmälda våldtäkter mellan 1995 och 2006 enbart speglar en faktisk förändring i våldtäktsbrottsligheten. En sådan ökning går dock inte att utesluta." (egna fetmarkeringar)

BRÅ 2008:23: Figur 4. Se text under figuren

BRÅ 2008:23: "Det totala antalet polisanmälda våldtäkter ökade från knappt 800 år 1975 till över 2 100 år 1993. Därefter minskade antalet anmälda brott under ett par år för att sedan öka igen. År 2003 var antalet anmälda brott för första gången högre än 2 500. Men efter att den nya sexualbrottslagen trädde i kraft i april 2005 ökade antalet från ungefär 3 800 till drygt 4 700 brott år 2007 (se figur 3). Mest ökade antalet våldtäkter mot barn under 15 år från drygt 700 anmälda brott till cirka 1 200 brott.

Den långsiktiga utvecklingen av våldtäktsbrotten bestäms främst av hur anmälningarna av fullbordade våldtäkter inomhus utvecklats. Detta är den klart dominerande våldtäktskategorin. Antalet anmälda våldtäkter inomhus har ökat med nästan 650 procent sedan år 1975. Ökningen är relativt kontinuerlig till och med år 1988. Den fortsätter därefter men då med vissa svängningar i antal med markanta toppar för åren 1989, 1993 och 1999. Efter år 2004 sker nästan en fördubbling av antalet anmälda våldtäkter fram till år 2007 (se figur 4). Anmälda våldtäkter utomhus ökade med lite mer än 300 procent under perioden 1975–2007. Mellan åren 1999 och 2007 mer än fördubblades antalet anmälda brott, från 500 till nästan 1 100 brott.

Utvecklingen under denna period är en konsekvens såväl av ändringarna i våldtäktsbestämmelsen som trädde i kraft den 1 juli 1998 som av den nya sexualbrottslagstiftningen som gäller från den 1 april 2005. Båda ändringarna innebar en vidare definition av våldtäktsbegreppet."

I övrigt en rapport på BRÅs hemsida: Bl.a. samlas data in om våldtäkter. Utfallet, korrigerat för befolkningstalen i de olika länderna, visar att Sverige uppger det högsta antalet våldtäkter (inkl. försök) bland 29 länder. En stor del av skillnaden hänger samman med att Sverige upprättar brottsstatistik vid anmälningstillfället (s.k. input-statistik) och inte senare när brottet har utretts (s.k. output-statistik), att Sverige tillämpar en mycket extensiv antalsräkning (vilket har stor betydelse i samband med upprepade våldtäkter i parförhållanden, vilka är straffbara i Sverige) och att försöksbrotten inräknas (dessa utgjorde 28 procent av samtliga registrerade våldtäktsbrott i Sverige år 1995). En fingervisning om att det svenska sättet att redovisa brottstatistik genererar stora antal är att Sveriges särposition försvinner när antalet för våldtäkt misstänkta och för våldtäkt lagförda personer jämförs med motsvarande uppgifter i andra länder. Där är Sveriges placering inte uppseendeväckande. – Det kan även nämnas att Sverige tillsammans med Norge redovisar de högsta sannolikheterna att misstanke om våldtäkt också leder till lagföring för våldtäkt. (egna fetmarkeringar)

Min undran är nu då: Har vi fått någon klarhet i om mörkertalet ökat eller minskat relativt den anmälda våldtäktsbrottsligheten? Det är endast i den jämförelsen vi kan säga ifall antalet våldtäkter ökat eller minskat.

Danieldnm 3 april 2010 kl. 03.46 (CEST)

Du har redan bestämt dig innan du läser texten, vilket inte minst märks när du fetmartkerar "inte sannolikt" och glömmer den följande "enbart". BRÅ är på det klara med att det delvis beror på den svenska lagen, delvis på några andra faktorer, men att det också förmodligen delvis är en faktisk ökning av antalet brott.

De förklarar själva orsaken till varför de inte fastslår att det är en ökning utan bara föreslår detta:

Förklaringarna ovan utesluter dock inte att en faktisk ökning av våldtäkter också ägt rum, vilket kan vara den tredje omständigheten bakom ökade anmälningar. Att studera faktisk utveckling när det gäller något så känsligt och dolt som våldtäkt är naturligtvis en vetenskaplig utmaning och några tvärsäkra svar lär vi aldrig få. För att tolka trender i anmälningsstatistiken behöver man, förutom att granska eventuella förändringar i brottsstrukturen, gå ett steg utanför själva empirin och titta närmare på vilka samhälleliga omständigheter som kunnat bidra till en faktisk ökning. Har det på senare tid skett strukturella förändringar i Sverige som möjliggör att vissa typer av våldtäkter har blivit fler? Brå:s svar är – ja, det har det. [4]

Det beror på metodologiska svårigheter att de inte fastslår en faktisk ökning. Däremot föreslår BRÅ i samma dokument några samhällsförändringar som de menar kan ha lett till en ökning av våldtäkterna, nämligen ökad alkoholkonsumtion, möten med främlingar på internet för snabba sexuella kontakter, och backlasheffekt av den socioekonomiska jämställdeheten mellan könen.

Det Danieldnm gör just nu är att läsa BRÅ selektivt. De är på det klara med att det förmodligen är en faktisk ökning. Men de förtydligar att det kan vara svårt att förklara en faktisk utveckling.--90.233.131.201 3 april 2010 kl. 07.10 (CEST)

Jag har med det du själv citerat "Förklaringarna ovan utesluter dock inte att en faktisk ökning av våldtäkter också ägt rum, vilket kan vara den tredje omständigheten bakom ökade anmälningar." Utifrån detta kan vi läsa att det inte är uteslutet att en faktisk ökning har ägt rum men att vi faktiskt inte vet, att det lika gärna skulle kunna vara så att den faktorn är försumbar. Det övriga ansåg jag inte var relevant för framställningen av just osäkerheten i just denna fråga.

Fetmarkeringarna beror av att jag vill markera mot Mörkerman just det han själv hävdat är "bevis" för en ökning, att de skrev "Det är alltså inte klarlagt, men alls inte osannolikt, att det faktiska antalet våldtäkter har ökat." men de skriver i en 3 år senare rapport: Det är inte sannolikt att den dryga fördubblingen i polisanmälda våldtäkter mellan 1995 och 2006 enbart speglar en faktisk förändring i våldtäktsbrottsligheten. En sådan ökning går dock inte att utesluta."

Med andra ord: Du missförstår mitt syfte helt 90.233.131.201 med det jag klistrat in. Jag har inte läst selektivt. Det du klistrade in har jag också läst. Jag valde att inte ta med det. Tycker du att jag borde ha klistrat in hela rapporterna? Jag ville helt enkelt visa på det Mörkerman själv inte klistrar in. Min poäng har hela tiden varit att man INTE vet om det skett en faktisk ökning, utan man tror att det eventuellt kan vara så i vissa rapporter, men det skulle lika gärna kunna vara att anmälningsbenägenheten ökat och lagförändringar i andra rapporter. Det vi däremot kan vara rätt säker på att det skett en nummerär ökning men det vi inte kan säga något om är ifall den är aboslut. Det är långt ifrån säkert. Låt mig upprepa: Min undran är nu då: Har vi fått någon klarhet i om mörkertalet ökat eller minskat relativt den anmälda våldtäktsbrottsligheten? Det är endast i den jämförelsen vi kan säga ifall antalet våldtäkter ökat eller minskat.

Just på grund av denna osäkerhet så kan vi här på Wikipedia varken säga bu eller bä om ökning, utan bara att vi inte vet om det skett någon ökning av antalet våldtäkter. Det vi däremot kan säga är att anmälningsbenägenheten ökat och att lagförändringen 2005 påverkat antalet våldtäkter som kommer upp i dager.

dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 3 april 2010 kl. 15.30 (CEST)

Skriv då något enligt följande linjer: "de anmälda våldtäkterna har ökat så och så mycket sedan det och det datumet. Detta beror till viss del på en ny lagdefinition och eventuellt på en ökad anmälningsbenägenhet. Eventuellt kan också fler våldtäkter ha ägt rum." Detta notas till någon lämplig BRÅ-skrift. Vad är problemet? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 3 april 2010 kl. 23.12 (CEST)

Omstrukturering genomförd

Efter den omstrukturering jag gjort så uppfattar jag alla artikelns problem centreras runt detta avsnitt. Behövs avsnittet, går det att få ihop en rimlig text, bör delar bryts ut till egen artikel, som förekomsten av våldtäkter i Sverige? Och om den skall vara kvar vad bör då avsnittet innehålla. Skall vi diskutera tolkningsproblemen med statistiken i alla länder (för problemet gäller generellt) lika intensivt som för Sverige? En allmän diskussion om avsnittets relevans och principiella innehåll rekommenderas innan enstaka detaljer diskuteras.Yger 3 april 2010 kl. 07.58 (CEST)

Gärna utbrytning för min del. Utrymme är knappast ett problem om saken behöver diskuteras närmre. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 3 april 2010 kl. 23.13 (CEST)

Jag tycker nog du kan bryta ut en artikel som heter "Förekomsten av våldtäkter i Sverige", alternativt att det blir en egen huvudunderrubrik till artikeln. För det som står under 4.4 Sverige måste omarbetas i sin helhet. Den är missvisande å det grövsta. Kapitlet bör innehålla en rätt generell tematiskt hållen beskrivning av dels hur utvecklingen i fråga om tolerans, lagar och samhällsdebatt sett ut och på vilket sätt detta kan ha påverkat anmälningsbenägenhet, lagföring och så vidare. Det bör även finnas med om att forskarna diskuterar hur våldtäktsbrottsligheten utvecklats och vad det kan bero på, att det enda vi vet är att lagförändringar påverkat och anmälningsbenägenheten ökat och därför fler våldtäkter kommit till kännedom. Hur mörkertalet kring våldtäkter förändrats vet vi inte (då kan det iofs behövas en kort förklaring om vad mörkertal är). I denna text bör vi undvika statistik så långt det är möjligt, som du kan se krävs det rätt mycket text för att beskriva olika tolkningar av vad som faktiskt är orsaken. Däremot tycker jag att vi i texten kan rekommendera läsning av en rad BRÅ-rapporter, exempelvis 2008:23 som är väldigt lättbegriplig.

I ett internationellt perspektiv är det också svårt med våldtäkter, i synnerhet om vi skall jämföra länder. Trots att råstatistiken ser ut om att Sverige är ett otäckt land så är detta felaktigt när man börjar tolka datan. Då visar det sig att Sverige ligger på EU-snittet trots hårdare lagstiftning och extensiv räkning. Detta gäller rätt generellt då många länder skiljer sig åt i hur man uppfattar våldtäkt, vad begreppet innehåller, staffskalor osv. Jag tror inte vi kan skriva så mycket om enskilda länder faktiskt. Jag tror vi får klumpa ihop det hela och skriva allmänt om svårigheter i jämförelser där vi preciserar utifrån vilka orsaker detta försvåras. Även på detta område finns BRÅ-texter som kan hjälpa för att beskriva detta problem. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 3 april 2010 kl. 16.11 (CEST)

Jag uppfattar att du, liksom jag, ser hela detta avsnitt som oseriöst just nu och att det för artikeln våldtäkt (som är svår i sig) är önskvärt hela avsnittet tas bort (jag kan heller inte för egen del se hur det skulle arbetas om för att bli acceptabelt, hur skall det gå att jämföra våldtäkter i olika länder när definitionen skiljer, anmälningskultur och synen skiljer sig så pass). Jag vill stryka hela stycket och om någon vill spara det som har med Sverige att göra anser jag denne person kan göra det, jag tror själv även i en egen artikel det inte blir bra (möjligtvis kan snuttar passa i Brottslighet i Sverige).Yger 3 april 2010 kl. 16.39 (CEST)

Det stämmer mycket bra och jag håller med dig helt. Om det finns en artikel om brottsutveckling så skulle man kunna ha något där om våldtäkter, men det skulle även fungera i denna artikeln ifall man håller det väldigt allmänt på ett liknande problematiserande sätt som BRÅ. Fast som jag ser det får man nog hålla nere texten. Det skulle vara lite märkligt om vi inte hade något som nämner den generella omfattningen av våldtäkter i samhället, dess utveckling samt förklaringar på detta såsom lagförändringar, minskad tolerans, samhälldebatten och så vidare.

Jag skulle vidare vilja se att artikeln primärt har Sverige som referenspunkt i relationen till övrig beskrivning, i de fall vi jämför med andra länder. Eftersom det är människor som lever i Sverige som främst läser detta blir det då lättare för dem att relatera till materialet.

Jag föreslår:

• att nuvarande rubrik 3 Rättsbedömingen av våldtäkt omarbetas och förkortas. Att visa på skillnader i bedömning och defintioner mellan länder är mycket intressant, men det känns som det avsnittet tillmäts för stort utrymme.
• att nuvarande rubrik 4 Förekomst av våldtäkt (med sina underrubriker) stryks i sin helhet. En rimlig framställning är omöjlig.
• att eventuellt en ny rubrik Brottsutveckling läggs till med ett allmänt hållet fokus utifrån tidigare argumenterat innehåll.

dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 3 april 2010 kl. 17.40 (CEST)

Sverige som referenspunkt är inte OK, men att det står något mer om Sverige är OK. Jag är också tveksam om det går att skapa ett avsnitt Brottsutveckling som måste ha globalt utgångspunkt korrekt. I övrigt delar jag dina synpunkter.Yger 3 april 2010 kl. 17.48 (CEST)

Det kan jag ställa upp på. Det tillför inte allt för mycket. Jag har uppmärksammat att våldtäkteskriget tycks flytta till en annan artikel nu: Våldtäkt i Sverige. Där finns nu allt det vi ville undvika här med statistik och tjafs samlat. Exempel saker som säger att Sverige är jättedrabbat av våldtäkter m.m. när det egentligen handlar om grava feltolkningar av det statistiska materialet av skribenten till materialet. Tyvärr tycks även etnicitetstexterna ha hittat dit. Nåja, denna artikeln blir iaf lättare att arbeta med. :) dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 4 april 2010 kl. 03.58 (CEST)

Stycket våldtäkt i krig

Under stycket våldtäkt i krig finns några krig nämnda med egna rubriker. Jag tycker inte att det hör dit utan till artiklarna om dessa krig eftersom detta bara är slumpvis valda exempel på fenomenet. Det vore bättre om stycket enkom handlade om våldtäkter i krig på ett allmänt och generellt plan.

(Överfallsvåldtäkter borde däremot behandlas under en egen rubrik under typer av våldtäkter)--90.233.131.201 3 april 2010 kl. 07.23 (CEST)

Instämmer till fullo, genomför gärna dessa ändringar.Yger 3 april 2010 kl. 07.31 (CEST)

Jag lade in styckena där jag tyckte att de hörde hemma, men några gånger såg jag att uppgifterna redan redovisades och då strök jag bara här utan att införa det någon annanstans.

Jag lade till en ny rubrik om överfallsvåldtäkter vs våldtäkter i relationer som jag hämtade från BRÅ. Här saknas det en viktig sak, nämligen våldtäkter som övergår i grov kvinnofridskränkning och stalkning, samt överfalls- och andra våldtäkter som övergår i mord eller mordförsök (som har eller får drag av nekrofili, sexualmord). Eftersom jag har problem med mitt bredband vet jag inte om jag kan skriva någon rad om detta. Vi får se.--90.239.75.92 3 april 2010 kl. 08.38 (CEST)

Falsk våldtäkt borde flyttas till frågan om lagföring eller anmälda brott, eftersom detta ju inte är en typ av våldtäkt.--90.239.75.92 3 april 2010 kl. 08.43 (CEST)

Styckesindelningen

Jag tycker inte att det är en bra styckesindelning under typer av våldtäkt, bland annat för att det är så korta stycken, men inte bara därför.

Diskussioner om två centrala begrepp borde brytas ut och behandlas var för sig. Våldet i våldtäkten - vilka olika synsätt finns (misshandel, hot, kvinnans nej, subtilare psykiskt våld etc)? Sexet i våldtäkten - vad innefattas i det (samlag, penetrering etc).

Man borde också kunna renodla styckenas innehåll och slå ihop dem, att hitta en gemensam nämnare för till exempel grupp- och serievåldtäkter så att det inte blir så fragmentariskt.--90.233.158.205 3 april 2010 kl. 09.05 (CEST)

En utveckling~/utökning av detta avsnitt vore bra. För läsaren att få en bra inblick över de olika situationer etc där våldtäkt förekommer ser jag som mycket önskvärt - barn - vuxna, personer som känner varandra - ej känner varandra, mer eller mindre våld, detaljer om vilka sexuella ageranden som kan bedömas som del i en våldtäkt etc. Exakta utformningen har jag själv ingen åsikt om bara avsnittet är täckande.Yger 3 april 2010 kl. 09.38 (CEST)

Jag kanske inte riktigt hade tänkt klart, men jag lutar åt att det som finns att läsa under rubriken om vuxna borde tas upp under en ny rubrik som handlar om begreppet våldtäkt i sig. Detta stycke borde utgå från de två ingående begreppen nämligen "våld" och "sex". Vad menas med våld, och vad menas med sex.

Till våld räknas inte bara misshandel, utan också om offret är försatt i hjälplöst tillstånd, med mera. Typen av våld gör det inte enligt BRÅ:s klassifikation till olika typer av våldtäkter. Man verkar se det mer som en annan "metod" huruvida offret blivit neddrogad eller nedslagen eller hur det går till. Det är ju också detta som gör att sex med minderåriga alltid klassas som våldtäkt, att de såsom barn inte fattar innebörden.

När det gäller till exempel överfallsvåldtäkter är det "metodiskt" ingen skillnad på offrets ålder, åldern är ingen parameter för en typ av våldtäkt.

Jag tycker å andra sidan att våldtäkt av barn (som inte säger nej eller som säger ja) är en särskild typ av våldtäkt, trots att det beror på typen av våld. Det som står om våldtäkter i äktenskapet borde föras in under rubriken om överfallsvåldtäkt vs våldtäkt i nära relationer, där dessa frågor nuddas vid.--90.233.158.205 3 april 2010 kl. 09.54 (CEST)

Jag var djärv och lyfte ut den tidigare skrivningen om våldtäkt i krig och det långa avsnittet om våldtäkt i Sverige till egna artiklar. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 4 april 2010 kl. 01.43 (CEST)

Etnicitetsavsnittet

Jag flyttade om styckena i etnicitetsavsnittet. Jag tror det måste finnas kvar i någon form, då de åsikter som ventilerats här också ventileras ute i samhället. För min del får det gärna flyttas till en skild artikel, men jag tycker det är viktigt att man inte börjar med siffrorna, som ändå är behäftade med stora fel. I sak ändrade jag ingenting annat än att jag tog bort politikern (det verkade som om han vore auktoritet; om vi vill presentera politikers syn behöver vi ytterligare ett avsnitt) och återinförde att problematiken är kontroversiell. (Jag har problem med diff-funktionen vid ommöblering, jag hoppas jag inte gjorde något annat än det jag avsåg.)

Varför har vi statistik om det ovanliga brottet gruppvåldtäkt, istället för siffrorna för alla våldtäkter? Det bästa vore om siffrorna kunde justeras för kända förklarande variabler, men det kanske inte har gjorts?

--LPfi 3 april 2010 kl. 19.06 (CEST)

Överraskande nog är jag inte lika övertygad om att etnicitetaspekten behövs vara med, i sådana fall skulle man kunna skriva hur många kvinnor som våldtar män, hur många dvärgar som våldtar ickedvärgar osv. Ok, jag raljerar en smula, men poängen är att det inte tillför något ifall man inte anser att etnicitet på något sätt utgör en grund för våldtäkter.

Ja, det finns en diskussion i samhället om detta, men den har ofta en smygrasistisk underton. Frågan är väl om vi skall erkänna den och presentera material som mest absolut sannolikhet är felpresenterad? Och som tidigare skrivet är detta med statistiken svårt och kräver jättemycket diskussion i texten. Det som finns idag räcker inte långa vägar. Ärligt talat när jag läser själv det som står så har jag svårt att förstå vad materialet säger och jag pysslar ju på med kriminologi. Jag kan bara föreställa mig hur någon som inte läst kriminologi skulle uppleva, och dessutom tolka det som. När en forskare skriver om detta kommer flera hundra sidor i en bok. Jag tror vi skall vara försiktiga med att ha med det alls faktiskt, i synnerhet så vi inte lämnar informationen till godtycke. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 3 april 2010 kl. 20.33 (CEST)

Kultur/etnicitet kan mycket väl påverka. Redovisa statistiken och diskutera sedan, precis som jag har sagt hela tiden. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 3 april 2010 kl. 23.15 (CEST)

Jag har ingen stark åsikt om huruvida avsnittet skall vara med. Men skall det vara med måste det vara välskrivet och handla om en analys av situationen, inte statistik som sådan, som tolkas fel både av skribenten (som vi sett i veckans diskussion) och av läsarna. Och om felkällorna är så stora att de dränker vad vi egentligen vill visa så är det faktiskt ingen idé att presentera siffror. (Jag blir alltid lika irriterad på undersökningar om partiers stöd: "Socialdemokraterna har ökat sitt stöd med 0,5 procentenheter och är nu största parti. Felmarginal 3 procentenheter.") --LPfi 4 april 2010 kl. 00.27 (CEST)

Nu blev jag nyfiken. Vad är det "vi egentligen vill visa"? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 4 april 2010 kl. 01.14 (CEST)

Hur det förhåller sig. Ledsen att jag inte orkade (och inte heller nu orkar) formulera mig ordentligt. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, men något antar jag vi vill ha sagt med allt vi vill ha med. --LPfi 4 april 2010 kl. 15.48 (CEST)

Hur förhåller det sig då? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 4 april 2010 kl. 16.02 (CEST)

Bergslagskultur verkar vara sämst vad gäller våldtäkt, sett till andelen dömda.[5] --90.233.179.18 31 augusti 2010 kl. 11.16 (CEST)

Visst kan det vara så. För min del får man gärna ta med en regional fördelning i Sverige också. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 31 augusti 2010 kl. 12.09 (CEST)

Efter utbrytningar

Efter de utbrytningar Morkerman gjort har jag ytterligare "tvättat" texten under Förekomsten av Våldtäkter och därefter tagit bort alla mallar i artikeln. Det finns mycket kvar att göra för att förbättra denna artikel som att utöka historikavsnittet, minska avsnittet om rättsbenägenhet och kanske tillföra fler exempel.Yger 4 april 2010 kl. 07.21 (CEST)

Den har stora fel, inte minst avsnittet "Under spansk och engelsk lag", som av någon anledning består av oöversatt engelsk text. Jag är inte tillräckligt kunnig teknisk för att lyckas åtgärda detta! Fernbom2 4 april 2010 kl. 10.24 (CEST)

Jag har nu slu~tfört det avsnittet, ber om ursäkt jag mellanlagrade. Yger 4 april 2010 kl. 10.30 (CEST)

Jag hãr nu också utökad avsnittet historik, och minskat avsnittet om lagar.Yger 4 april 2010 kl. 11.59 (CEST)

Det är nog jag som borde be om ursäkt för att jag var så otålig! Fernbom2 4 april 2010 kl. 14.53 (CEST)

Jag lyfte ut lagavsnittet till egen artikel. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 4 april 2010 kl. 12.04 (CEST)

Känslig Statstik

missade er diskussion, då ska sådan statistik ej finnas med om ni kommit fram till det tidigare mvh Presariosales 10 november 2011 kl. 14.27 (CET)

såg dock amerikas artikel om samma ämne: http://en.wikipedia.org/wiki/Rape_in_the_United_States#Rape_statistics som hade gjort en annan bedömning. Tycker själv att det kan vara relevant i vissa fall (utan att kasta skit på en viss grupp naturligtvis). "Etniska" svenskar begår fortfarande flest våldtäkter så man borde kunna belysa även andra delar av statistiken även i Sverige kan man tycka. Presariosales 10 november 2011 kl. 14.36 (CET)

Vi sa att utveckla detta med olika statistiker görs bäst i Sexualbrott i Sverige och/eller Brottslighet i Sverige. Att börja diskutera och utveckla dessa komplicerade siffror och samband i huvudartikeln skapar obalanser WP:OVIKT. Och just denna typ av obalans var skälet vi strukturerade om den.Yger 10 november 2011 kl. 15.49 (CET)

Dessutom gäller Mark Twains "lögn, förbannad lögn, statistik". Statistiken visar att unga män är överrepresenterade i statistiken, både i statistiken över olika våldsbrott och i statistiken över invandrare. Dessutom är det inte klart hur anmälningsbenägenheten och benägenheten att undersöka och döma påverkas av gärningsmannens antagna bakgrund. De och motsvarande andra felkällor måste diskuteras om statistiken skall införas (det gäller också artiklarna om Sverige). --LPfi 10 november 2011 kl. 21.06 (CET)

Bra synpunkter. Då kan man först presentera statistiken och sedan eventuellt tillägga de saker du beskriver. Just i denna artikel skrev jag just så, att brott som begås av invandrare har (kan ha) större sannolikhet att bli anmälda t ex. För övrigt kan man göra vad som helst med statistik så det gäller att vara på sin vakt när man utgår från statistik Presariosales 10 november 2011 kl. 23.24 (CET)

Om du ska lägga till våldtäktsstatistik så föreslår jag att du först tar en titt på Sexualbrott i Sverige och/eller Brottslighet i Sverige och gör eventuella förändringar där. Med källor, förstås. Sånt är viktigt. MÖRKERMAN 10 november 2011 kl. 23.41 (CET)

Statistiken som specifikt presentera invandringen är irrelevant i sammanhanget. Den förklaras också i artikeln Yger hänvisar till. Något tillägg här behövs inte och bör heller inte presenteras av flera orsaker där den främsta är att det blir OVIKT. dnm ^{(d | b)} 10 november 2011 kl. 23.31 (CET)

Gärningsmän etnicitet

Hur kan det inte vara relevant att nämna statistiken över gärningsmännens etnicitet när man anser att offrens etnicitet är relevant? Självklart väger båda lika tungt. Får en olustig känsla av de användare som bedriver censur här inne.

Det är inte faktiska gärningsmän som statistiken anger utan hur många som "hittats". I det glappet mellan faktiska gärningsmän och Hittade gärningsmän ligger en felkälla, som gör att siffran inte alls är så rak som offret där inte någon sådan felkälla finns. Och som vi också visat i tidigare diskussioner är andra parametrar egentligen signifikantare, utbildningsnivå och arbetslöshet. Och det finns en stor korrelation mellan dessa två ting och etnicitet som vid en kriminologisk korrekt analys pekar på de som viktigare i gärningsmanskarakteristiken än den rena etnicitet. Detta diskuteras i artikeln Brottslighet i Sverige och vi kan inte ha en sådan utvikning över denna siffra i varje artikel runt detta.Yger (disk) 25 januari 2013 kl. 18.33 (CET)

Är det verkligen självklart att det inte finns någon skillnad i antal rapporterade fall mellan olika grupper? Jag tycker inte att statistik om brottsoffer bör presenteras okritiskt lika lite som den över förövare.

andejons (disk) 25 januari 2013 kl. 19.53 (CET)

Vi är inne på en farlig väg om vi ska rapportera om minsta gemensamma nämnare om saker och ting utan att ta hänsyn till sociala skillnader som Yger skriver. Ska vi hårddra det blir ju faktiskt nästa steg att det är en majoritet av män som våldtar. Etniciteten är bara steget innan något så löjligt absurt. Det räcker med att veta invandrare är överrepresenterade när det gäller denna brottslighet. Att börja peka ut etniska grupper går inte, eftersom det ju inte har med dessa grupperingar att göra de begår våldtäkt. Problemet ligger inte där helt enkelt. El Gurka Rapido (disk) 25 januari 2013 kl. 20.10 (CET)

Varför skall man veta att invandrare är överrepresenterade? Det är väl lågutbildade arbetslösa som är överrepresenterade, oberoende av etnicitet (och invandrare råkar vara överrepresenterade i dessa grupper). Om man vill ha med det bör man använda forskning som verkligen analyserar problemet och inte bara presenterar siffror.

--LPfi (disk) 26 januari 2013 kl. 08.44 (CET)

Det var ungefär det som LPfi skriver jag försökte skriva, men meningen kanske inte var så tydlig. Det jag menade var ju alltså att det inte har med att göra att de är invandrare, utan den sociala situationen. Det är minst sagt lite snårigt att tala om sånt här, eftersom vissa saker som jag i princip tas som axiomer är inte lika grundläggande för andra. El Gurka Rapido (disk) 26 januari 2013 kl. 09.16 (CET)

Reaktioner på våldtäkt

Artikeln tar överhuvudtaget inte upp reaktioner på våldtäkt, hur offer och dess anhöriga kan reagera psykiskt. Ämnet är ju förstås mycket komplext och inget man skriver i hast, men frågan är om detta borde finnas i artikeln eller om man bara ska hänvisa till någon övergripande artikel.Klementin (diskussion) 5 april 2014 kl. 15.42 (CEST)

Det vore utan vidare en relevant utvidgning, i själva verket något som borde vara centralt material i artikeln. Den som har kunskap och källor på området (eller har lust att läsa in sig) är välkommen att skriva! --LPfi (diskussion) 7 april 2014 kl. 09.39 (CEST)

Jag har skrivit på ett förslag i min sandlåda. Förslaget är bara ett utkast och bör förstås arbetas på ytterligare, men jag undrar över stilen och "angreppssättet" till ämnet.Klementin (diskussion) 10 april 2014 kl. 17.59 (CEST)

Graf och felkällor

En kommentar om brister i statistiken, "Notera att siffrorna inte är jämförbara, på grund skillnader i polisrapportering i olika länder, exempelvis i synen på våldtäkt inom äktenskap och om upprepade brott ska ge en eller flera polisrapporter", ogjordes med motiveringen att "FN tar det i beaktning i statistiken". Bilden anger sig redovisa "police-recorded offences" enligt ett räkneblad. Själva bildtexten, där kommentaren lades in, anger ingen källa.

På vilken grund antar vi att skillnaderna i polisrapportering beaktats? Finns sådana förklaringar i xls-filen? Har vi tillgång till en mer utförlig rapport? Och hur beaktar man att våldtäkt inom äktenskapet inte är kriminellt i alla länder, och i dem där den inte är det knappast kommer i polisens statistik?

Man kan säkert tycka att skillnader mellan statistikförda och inträffade våldtäkter, och skillnaden mellan länder, är självklar, men jag tror det är att överskatta våra läsare. Kommentaren är kanske onödigt lång för en bildtext, och en mer allmän kommentar om statistikens otillförlitlighet finns bredvid bilden (men i ett annat avsnitt av layout-skäl, vilket jag tycker är olämpligt).

Vid närmare eftertanke tror jag att illustrationen är olämplig: den avbildar vad jag förstår inte det relativa antalet våldtäkter, utan någon helt annan, i det här sammanhanget svårtolkad storhet. Om vi skall ha en graf borde den illustrera vad man tror om det verkliga antalet våldtäkter, och länder för vilka ingen jämförbar uppskattning gjorts borde utelämnas.

--LPfi (diskussion) 25 november 2015 kl. 14.51 (CET)

Jag har letat sedanigår kväll efter artikeln jag läste att FN faktiskt tar i beaktning olika lagomfång, men jag har inte hittat den. DEt var en ganska utförlig redogörelse. Jag ska se senare om jag hittar den på någon statitisksida på FN:s hemsida. Kvinnor i västvärlden lever mera oskyddade, och de flesta våldtäkter sker i anslutning till nöjeslivet, vilket jag också har för mig kommer från den stattistiksidan, annars var det BRÅ.Klementin (diskussion) 26 november 2015 kl. 06.39 (CET)

Nej, FN tar det inte i beaktande. Att statistiken för Sverige är missvisande finns en ganska tydlig redogörelse för på annat ställe i artikeln (från BRÅ): [6]. IP-numret upprepade egentligen mest information som faktiskt redan står i artikeln på annat ställe, och som nog tål att upprepas i närheten av grafiken. //Romulus74 (diskussion) 26 november 2015 kl. 08.40 (CET)

Varför

VArför är lagstiftning som gäller alla typer av brott relevanta för just artikeln om våldtäkt? Det som står i källan handlar inte alls om våldtäkter utan om åldrar på gärningsmän även om brottet i just det nämnda fallet var en våldtäkt. Vi kan inte nämna all lagstiftning som finns kring hur domar döms i alla artiklar om alla brott. Det skulle bli helt orimligt. Däremot vore det kanske rimligt att nämna om artikeln resning? --افيراتير (diskussion) 6 november 2016 kl. 10.22 (CET)

Det är dom inte. Den ursprungliga källan hänvisade däremot till ett våldtäktsmål där förövaren ljög om sin ålder och därför dömdes till sluten ungdomsvård. När lögnen uppdagades visade det sig att det inte gick att ändra straffet enligt reglerna för resning. Därför låter artikeln "resning" som en bättre plats, särskilt med källor till det målet: [7]. Dessvärre står det väldigt lite i vår artikel om vilka regler som gäller för resning som gäller till den dömdes nackdel. Hoppas det kan utökas först så att det inte blir rumphugget.--LittleGun (diskussion) 6 november 2016 kl. 12.24 (CET)

Jag har nu uppdaterat artikeln resning med det aktuella fallet och förtydligat om sluten ungdomsvård i artikeln fängelse. Så nu tycker jag både det specifika fallet och den generella aspekten redovisas där de hör hemma.--LittleGun (diskussion) 6 november 2016 kl. 19.39 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 4 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Korrigerade formatering/användning för http://web.archive.org/20010822121154/members.aol.com/peterow/p5meso1.htm
• Korrigerade formatering/användning för http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=3&id=173
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090205150917/http://www.scottish.parliament.uk/s3/bills/11-sexualOffences/b11s3-intro.pdf till http://www.scottish.parliament.uk/s3/bills/11-sexualOffences/b11s3-intro.pdf
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20111209203938/http://www.aegis.com/news/suntimes/1999/ST990401.html till http://www.aegis.com/news/suntimes/1999/ST990401.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 9 maj 2017 kl. 03.25 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Korrigerade formatering/användning för http://members.aol.com/peterow/p5meso1.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140517134059/https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html till https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 30 maj 2017 kl. 09.13 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 5 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140517055229/http://discoverhaiti.com/ till http://www.discoverhaiti.com/
• Lade till arkiv https://archive.is/20120524214850/http://jrsm.rsmjournals.com/cgi/content/citation/100/7/321 till http://jrsm.rsmjournals.com/cgi/content/citation/100/7/321
• Lade {{död länk}} till http://www.kuriren.nu/%5CGEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=1191618&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140413144236/http://www.sodersjukhuset.se/Avdelningar--mottagningar/Mottagningar/Akutmottagning-for-valdtagna-kvinnor/Vanliga-reaktioner-efter-en-valdtakt-eller-ett-valdtaktsforsok/ till http://www.sodersjukhuset.se/Avdelningar--mottagningar/Mottagningar/Akutmottagning-for-valdtagna-kvinnor/Vanliga-reaktioner-efter-en-valdtakt-eller-ett-valdtaktsforsok/
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140517205640/http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Sexuellt_vald/Medicinska_och_psykosociala_konsekvenser/ till http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/sexuellt_vald/medicinska_och_psykosociala_konsekvenser/
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081228010609/http://www.homeoffice.gov.uk/documents/adults-safe-fr-sex-harm-leaflet?view=Binary till http://www.homeoffice.gov.uk/documents/adults-safe-fr-sex-harm-leaflet?view=Binary
• Lade {{död länk}} till https://www.politi.no/vedlegg/lokale_vedlegg/oslo/Vedlegg_104.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 september 2017 kl. 14.12 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20060626005502/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,712839,00.html till http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,712839,00.html
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20060626005446/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,455271,00.html till http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,455271,00.html
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070809004427/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,822906,00.html till http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,822906,00.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 10 oktober 2017 kl. 15.23 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100527135822/http://mdcourts.gov/opinions/coa/2008/14a07.pdf till http://mdcourts.gov/opinions/coa/2008/14a07.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 5 mars 2018 kl. 09.07 (CET)

Begäran av förtydligande formulering om upphetsning

En mening lyder "Det är vanligare att förövare reagerar med sexuell upphetsning av att titta på våld." Den formuleringen kan förstås på olika sätt. Avses

1. Det är vanligare att förövare reagerar med sexuell upphetsning av att titta på våld. (Att förövare i högre frekvens än en kontrollgrupp blir sexuellt upphetsade när de tittar på våld.)
2. Det är vanligare att förövare reagerar med sexuell upphetsning av att titta på våld. (Att förövare oftare blir sexuellt upphetsade när de tittar på våld än när de våldtar.)

Kan någon med tillgång till källan "Malamuth, Neil M 1986" kontrollera och omformulera meningen och så att det blir tydligt vad som avses. Inkludera gärna ett citat från källan. --Bensin (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 20.34 (CEST)

@Bensin: Intressant frågeställning. Jag skriver mycket i den här typen av artiklar, och jag kanske har tillgång till källan (namnet Malamuth klingar i alla fall bekant). Underhållningsvåld, våldtäktsfantasi, sexuell fantasi, dödsdrift och liknande fenomen kan eventuellt vara användbara pusselbitar. Jag återkommer. Paracel63 (diskussion) 26 april 2023 kl. 10.28 (CEST)

@Paracel63: Tack! Det ska bli spännande att se vad du hittar. -Bensin (diskussion) 2 maj 2023 kl. 00.11 (CEST)

@Bensin: Tack för "hejaropen"! Jag har inte hittat något konkret ännu, men bland annat Elizabeth Cowie har varit inne på området. Jag läser just nu den här texten, där hon resonerar omkring ett antal relaterade idéer. Hon anlägger ett tydligt psykoanalytiskt perspektiv i sitt tänkande, vilket både är en styrka och en svaghet. Men jag tycker ändå att jag blir klokare av att läsa det hon skriver. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2023 kl. 16.11 (CEST)

Förresten finns det nog fler användbara texter länkade i min hyfsat nya text erotisk förnedring. Kopplingen mellan upphetsning, rädsla och adrenalin är psykologiskt intressant, som ytterligare exempel på hur komplicerad den mänskliga sexualiteten är. Paracel63 (diskussion) 2 maj 2023 kl. 16.15 (CEST)

@Paracel63: Det vore intressant med ett stycke "Förövarens reaktioner efter våldtäkt". I en 7 minuter lång kortfilm av Ewa Cederstam (Helion film, 2017) berättar dömda förövare om sin egen bakgrund, om händelsen samt hur de tänker efteråt. --Bensin (diskussion) 13 maj 2023 kl. 00.45 (CEST)

@Bensin:  Gillar Tack för den ingång och tipset! Den vinkeln är klart användbar, eftersom man annars saknar minst ett perspektiv. Filmen finns inte längre tillgänglig på SVT Play. Finns det något sätt att få tillgång till den?--Paracel63 (diskussion) 13 maj 2023 kl. 13.30 (CEST)

Filmen verkar inte finnas i Helion Films Vimeo-butik.--Paracel63 (diskussion) 13 maj 2023 kl. 13.33 (CEST)

@Paracel63: Om man uppfyller vissa villkor kan man få tillgång till Svensk mediedatabas samlingar. Prova https://smdb.kb.se/ som länkar till https://smdb.kb.se/smdb/login där det står att "Ditt resultat ska även andra kunna ta del av. Du kan titta och lyssna på samlingarna om du [...] är författare eller journalist". Efter ditt arbete med att sammanställa information och publicera den i en artikel på Wikipedia kommer andra att kunna ta del av ditt resultat. I din ansökan bör du kanske framhålla att informationen du skriver blir fritt tillgänglig och att Wikipedia inte har betalväggar. Man kan med fog säg att du är artikelförfattare och att ditt skrivande tangerar journalistik. --Bensin (diskussion) 13 maj 2023 kl. 14.10 (CEST)

 Gillar Tack för tipset! Det ska jag titta på endera dagen. Paracel63 (diskussion) 16 maj 2023 kl. 11.01 (CEST)

@Bensin: Nu har jag fått abonnemang hos SMDb. Det löper ett år framåt. Vad jag kan se handlar det dock om att kunna ta del av deras material hos KB eller på något liknande regionalt huvudbibliotek (i mitt fall UB i Göteborg). Det verkar inte finnas någon strömmande tjänst för materialet. Är det så du också har tolkat reglerna? Paracel63 (diskussion) 20 maj 2023 kl. 12.45 (CEST)

@Paracel63: Ja, så förstår jag det också. --Bensin (diskussion) 20 maj 2023 kl. 16.06 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Våldtäkt. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081202234519/http://www.bridge.ids.ac.uk/reports/re10c.pdf till http://www.bridge.ids.ac.uk/reports/re10c.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 3 november 2018 kl. 23.07 (CET)

Ändrar topologi till typologi

Användandet av ordet topologi i denna artikel, och länkningen till det abstrakta matematiska begreppet topologi, måste vara felaktigt. Utgående från att det engelska ordet "typology" nämns i sammanhanget har jag ändrat till typologi. Eftersom en:Typology (psychology) på enwp omdirigerar till en:Personality type har jag länkat typologi till personlighetstyp. Plumbum208 (diskussion) 21 januari 2021 kl. 11.44 (CET)

Referensfel

@Tomastvivlaren: Hejsan, den här redigeringen gjorde att sidan hamnade i åtgärdskategorin Kategori:Sidor med referensfel eftersom två av referenserna saknar deklaration. Kan du komplettera med de saknade deklarationerna. -- Larske (diskussion) 28 oktober 2022 kl. 07.50 (CEST)

Fixat - tack! Tomastvivlaren (diskussion) 28 oktober 2022 kl. 23.27 (CEST)

Ingress och globalt perspektiv

Jag har nu lyft ner detaljer från en övertung och svårnavigerad ingress till befintliga sektioner. Dessutom har jag gjort Effekter och skador till en egen sektion (pga. många detaljer). Den kvarvarande ingressen är nu rätt juridiskt inriktad, vilket nog kan förklaras ytterligare. Här finns i ingressen dessutom en del meningar som inte känns riktigt globaliserade (hela världen har väl inte anammat svensk samtyckeslagstiftning än?). Allt gott. Paracel63 (diskussion) 19 mars 2023 kl. 14.13 (CET)

Felaktiga och sammanblandade utsagor bort; källa behövs tillförd.

@Yger: När du för halvtannat decennium sedan lade in översatt text från enwpsysterartikeln, så följde vissa felaktigheter med. (Jag håller dig givetvis inte alls ansvarig för detta; EMÅ är det inte rimligt att kräva att man vid översättning alltid kollar att precis alla källor i förlageartikeln är riktigt uppfattade och styrker det som referensen används till. Jag ser det dock som naturligt att informera dig när jag tar bort något du bidragit med.) Utsagan är sedan länge borttagen från en:Rape; och i en:History of rape finns i stället en betydligt mer nyanserad diskussion om vad den mesopotamiska lagstiftningen egentligen säger.

Sakligt sett var det ett dubbelfel: Dels angavs Hammurabis lag som källa till rättsuppfattningen under antiken (vilket är jämförbart med att diskutera vilken rättslig ställning artister i Sverige har i dag genom att hänvisa till bestämmelsen om lekares rätt i Äldre Västgötalagen); dels är innebörden av lagbudet snarast motsatt vad som påstods i artikeln. (Paragraferna 155 och 156 i Hammurabis lag visar att det sågs som ett betydligt grövre brott att en man lägrade sin sons trolovade om sonen haft sexuellt umgänge med henne, än om hon var jungfru.)

Jag stryker nu följande meningar:

Förlusten av oskuld innebar att kvinnans utsikter att hitta en man begränsades och hennes brudpris minimerades. Detta gällde särskilt i fråga om trolovade. I sådana fall ogiltigförklarades förlovningen och ekonomisk ersättning från våldtäktsmannen krävdes, som skulle betalas till kvinnans hushåll, vars "egendom" "skadats".

samt lägger på en {{kb}} på det jag lämnat kvar av inledningen till avsnittet Våldtäkt#Under antiken. Jag har tyvärr egentligen inte tid för detta nu; den som är hågad kan antagligen hitta vettiga källor just i en:History of rape, och kan då också ta bort min kbmall och kanske lägga tillbaka en del av det jag strukit. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 24 juni 2024 kl. 18.12 (CEST)

Bör stycket om manlig våldtäkt i USA utgå?

Stycket i fråga lades in här år 2019, av et engångsredigeringsIP. Det var tendensiöst, och försett med en del tveksamma källhänvisningar; så småningom togs dessa bort, och texten mildrades något. Det handlar i hög grad om angrepp mot en namngiven forskare, Mary P. Koss, och innehöll också vaga hänvisningar till två av hennes artiklar. Observera dock att IP:t inte alls verkade att ha läst källorna; varken då eller senare har riktiga referenser med sidnummer o. d. funnits. Jag har skummat igenom artiklarna, och inte hittat något som väsentligen styrker påståendena i stycket. Det var litet jobb att hitta dem; de var

Leslie I. Risin, Mary P. Koss: The sexual abuse of boys: Prevalence and descriptive characteristics of childhood victimizations, Journal of interpersonal violence 2, Issue 3 (1987), s. 309–323 (pdf)

respektive

Mary P. Koss: Detecting the scope of rape, A review of prevalence research methods, Journal of interpersonal violence 8, Issue 3 (1994), s. 198–222 (pdf);

jag vet inte om pdferna är fritt tillgängliga eller kräver exempelvis universitetsanknytning. Om vi vill behålla något alls av detta, så bör naturligtvis källorna i texten förbättras med denna information.

Den tidigaste källan skulle enligt IP:t styrka följande:

Koss är också av åsikten att pojkar som är över tolv år gamla, aldrig kan våldtas, utan att akten alltid sker i samtycke då de bör kunna vara starka nog till att kunna avvärja även en vuxen.

Jag hittar ingenting alls som jag kan tolka åt det hållet. Koss redogör för dels hennes och en doktorands (Risin) undersökning av övergrepp av pojkar, i form av formulär där man frågat studenter om tidiga sexuella upplevelser, och sedan via tre rätt objektiva kriterier urskiljt de fall som Koss och Risin klassade som "sexual abuse", och intervjuat ynglingarna vidare (om jag förstod detta rätt). De tre kriterierna (varav minst ett skulle vara uppfyllt för att klassifikationen sexuellt övergrepp skulle gälla) handlade om pojkens beroendeställning till den/de övriga inblandade, att den senare varit påtagligt (minst 5 eller 10 år, beroende på pojkens ålder) äldre än pojken, och/eller att pojken tvingats eller tubbats (t. ex. genom att lockas med godis) till deltagande. Något resonemang om att äldre pojkar måste ha varit med på det för att de är så starka finns inte alls. Däremot konstaterar Koss och Risin att en del av ynglingarna inte uppfattade det skedda som att de utsattes för övergrepp. Bland de kvinnliga förövarna (vilket om jag minns rätt utgjorde en stor minoritet av samtliga) fanns en hel del tonåriga barnvakter. Pojkarna rapporterade emellanåt att de snarast känt stolthet över att ha lyckats genomföra penetration. Författarna resonerar litet om orsakerna till att det här inte alltid uppfattats som övergrepp, och resonerar om att statistik faktiskt visar att pojkar med tidigare sexuella erfarenheter löper större risker att som vuxna själva bli sexualbrottsförövare; underförstått så att det kan finnas bestående skador från sådana händelser, även om ynglingen inte inser eller vill kännas vid detta.

Det närmaste jag kan komma något av det IP:t påstod (och styrkte med opålitliga webbkällor) att Koss skulle ha sagt jag hittade i den första artikeln var att författarna föreslog att man i framtida undersökningar skulle skilja på de fall där pojken pressats/tubbats/lockats till att själv genomföra penetration, och de fall där han själv penetrerades.

Den andra källan skille styrka följande påstående:

Hon anser att män och pojkar inte kan våldtas för att de inte besitter samma emotionella kapacitet, kapacitet till skam, eller till att ta emotionell skada, en ståndpunkt hon publicerat i vetenskapliga artiklar.

Inte i den angivna artikeln, i alla fall. Artikeln berör både kvinnor och män; och diskuterar bland annat problemen med fabulerande respektive underrapportering av våldtäkt (och andra sexuella övergrepp). Hon konstaterar att det finns goda skäl att tro att antalet ihopdiktade berättelser är rätt litet, medan däremot underrapportering kan vara ett stort problem. Hon diskuterar bland annat skillnaderna mellan två i övrigt rätt likartade undersökningar (bland kvinnor), där den ena genomfördes med telefonintervjuer och gav resultatet 14% (för andelen som någon gång utsatts för övergrepp); medan den andra arbetade med enkäter o. d. och gav andelen 20%. Koss föreslår (och nämner stöd för) att de telefonintervjuvade ibland var obenägna att medge att de utsatts föer övergrepp, därför att andra (inklusive inte alltför sällan förövaren) kunde höra vad de sade. Något om att rapporteringen skulle skilja sig åt mellan könen såg jag inte; och ingenting alls om någons emotionella kapacitet.

Jag kan givetvis inte utesluta att hon skrivit eller sagt något av det som tillvitats henne i dessa två fall någon annanstans, men har svårt att tro det från det jag nu läst av vad hon skrivit. Däremot finns det en annan punkt i utfallen mot Koss, där åtminstone något misstolkat skulle kunna ligga bakom påståendena. I den andra artikeln, där hon övergripande diskuterar forskningsteknik, skriver hon att man bör undvika att ha olika kriterier för vad som i undersökningarna kallas för våldtäkt vad gäller män och kvinnor; och att eftersom lagstiftningen (då, tydligen) fortfarande inte definierar det som våldtäkt ("rape") av en kvinna, om hon inte dels varit vuxen och dels penetrerats (om än kanske i mycket ringa grad), så bör detsamma också gälla män. Detta betyder att hon utesluter de övergrepp där mannen (på ett eller annat sätt) "bara" tvingats eller tubbats till att själv penetrera från övergreppen med rubriceringen "rape". (Att samtliga fall av övergrepp mot minderåriga (pojkar eller flickor) också utesluts förvånar mig litet; det är dock tydligt att hon uppfattar dessa som allvarliga övergrepp, men under en annan rubricering.)

Mina slutsatser:

• IPt har knappast läst Koss; vederbörande har i stället läst eller lyssnat på andra som påstått saker om vad Koss påstått. Jag är i första hand benägen att helt enkelt ta bort hela detta stycke.
• Å andra sidan kan det ha funnits en seriös diskussion om vad som borde klassas som "rape" eller som övergrepp under annan rubrik, när det gäller manliga offer. Det är ju tänkbart att någon annan av de källor IP:t angav faktiskt diskuterar detta. För att eventuellt göra något vettigt av detta behöver man dock gå igenom även de återstående av de seriösa av IP:s källor. Jag tänker inte göra detta (nu, i alla fall). Vill någon annan ta sig an detta, så var så god! (Möjligen bör dock det omarbetade stycket i så fall flyttas från lagstiftningavdelningen till den om våldtäktsstatistik från olika länder.)

Om inget händer på ett tag, så tar jag nog bort stycket. Jörgen B (diskussion) 25 juni 2024 kl. 22.38 (CEST)

Med tanke på att huvudkällan inte stödjer påståendet så bör stycket tas bort i sin helhet, eller åtminstone flyttas från artikeln till diskussionssidan. Vi kan inte ha så grava felaktiga påståenden som tillskrivs en person. Hon kanske har dessa åsikter, men tills tydliga, bra källor visar på det så kan vi inte ha med detta. Det är åtminstone min ståndpunkt. dnm ^{(d | b)} 27 juni 2024 kl. 00.19 (CEST)