Hoppa till innehållet

Diskussion:Brottslighet i Sverige

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Arkiv[redigera wikitext]
Det finns arkiv för denna diskussionssida.
Diskutera inte på arkivsidor. Starta istället en ny diskussion under ny rubrik.

Leif GW och Svenskan[redigera wikitext]

Här läggs ett bidrag in som i sig fyller våra krav på innehåll och källbeläggning. Bidraget togs först bort, men jag lade in det för diskussionens skull. Spontant måste jag nog säga att Leif GW respektive SvD nog måste sägas vara rätt tunga instanser i frågan. Finns fler källor som bekräftar hr Perssons ord? Jag hoppas ingen drar fram argument som "demonisering/skuldbeläggning av invandrare" eller dess motsats i denna diskussion, för då hamnar vi direkt i politisk polemik, med åtföljande 200 kB text från de sedvanliga kontrahenterna. Alltså: räcker källan? Riggwelter (diskussion) 23 april 2017 kl. 20.53 (CEST)[svara]

Rent principiellt är jag mot denna källa. Det är en ledare, och vi brukar inte godkänna ledare som källor annat än som källa på vad den som skrev anser. Har Person sagt detta blr det finnas en trovördig nyhetsartikel att utgå ifrån, och inte ledare. Adville (diskussion) 23 april 2017 kl. 21.23 (CEST)[svara]
Instämmer. Källan är inte bra. Uppgiften som hänvisas till måste finnas i någon annan mer trovärdig källa. Framförallt så är det utifrån ledaren svårt att veta om det hon presenterar i sin argumentation som GW:s påstående i sin tur bara är ett påstående GW gör är ett antagande, spekulation eller utan grund i exempelvis forskning. dnm (d | b) 23 april 2017 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Trots över 20 minuters googling kan jag inte hitta någon annan källa för detta. Om han sagt så, så borde det i alla fall ha spridits runt på flashback och högersajter. Det jag kan hitta är att Leif GW säger att invandrare är kraftigt överrepresenterade, men utan att nämna några procenttal. Jag håller med Adville & Dnm. Avvakta tills vi vet var/när han sagt detta så vi inte går ut med eventuellt falska uppgifter. Fem5 (diskussion) 23 april 2017 kl. 23.41 (CEST)[svara]
Har nu kollat upp det mer ordentligt. Leif GW har sagt detta i en intervju som kommer att publiceras "inom kort". Så när den är ute borde vi alltså kunna lägga till det i artikeln. Fem5 (diskussion) 24 april 2017 kl. 10.45 (CEST)[svara]
Intressant att ledarartikeln förekommer nyhetspubliceringen genom hänvisning till icke-publicerade uppgifter. Märkligt förfarande... Det ska bli intressant att se i vilket sammanhang GW säger detta och ifall det är åsikter, spekulationer, antaganden eller forskning bakom. Det är ingen statshemlighet att GW inte ägnar sig åt speciellt mycket kriminologisk forskning, trots allt. dnm (d | b) 24 april 2017 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Man kan gissa att kriminologiprofessor LGW har fått tillgång till statistik som BRÅ samlat in men inte publicerat. Dessvärre kan vi inte skriva artiklar på material som är otillgängligt eller opublicerat. LGW:s uttalanden kan vara med i LGW-artikeln men inte i ämnesartikeln då uppgifterna enligt min tolkning inte är publicerade om de bara står i en debattkolumn, det är mer som vad enwp kallar self-published sources. Material publicerat av en professor i kriminologi är annars en utmärkt källa. 1Kwords (diskussion) 25 april 2017 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Problemet är även att vi inte har någon bra källa på att han har sagt så... detta var ju bara en ledare och inte en nyhetsartikel, så det är svårt at läga in det i GW-artikeln med. Adville (diskussion) 25 april 2017 kl. 22.10 (CEST)[svara]
Ok om han själv inte var författare till kolumnen så håller jag med Adville om att vi inte kan lägga in det i LGW-artikeln heller. Vi får invänta eller söka fler källor istället. En framkomlig väg kan vara att använda andra sökmotorer än Google, t ex Bing eller DuckDuckGo. 1Kwords (diskussion) 25 april 2017 kl. 22.55 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 maj 2017 kl. 13.32 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 juni 2017 kl. 16.56 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 6 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juni 2017 kl. 06.38 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 augusti 2017 kl. 14.49 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 27 augusti 2018 kl. 20.45 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 23 september 2018 kl. 11.33 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Brottslighet i Sverige. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 17 april 2019 kl. 23.27 (CEST)[svara]

Logaritmisk skala okej?[redigera wikitext]

Hejsan! User:Gavleson gjorde följande fina plot år 2014:

Anmälda brott per 100 000 personer 1993–2013
  Samtliga brott
  Bostadsinbrott
  Misshandel, grov misshandel
  Sexualbrott 6 kap, inkl våldtäkt
  Rån, grovt rån
  Mord, dråp och misshandel m. dödlig utgång

Det fina med den är att den har logaritmisk skala, så att man både kan urskilja grov och ovanlig brottslighet och mängdbrott i samma diagram, och även totalsumman. En ökning ett visst antal millimeter i höjdled motsvarar därmed ett visst antal procent istället för ett visst antal fall, och den procentuella förändringen är ofta det mest intressanta. Jag menar att det tvärtom är fel att blanda väldigt ovanliga och vanliga brott i samma diagram om man har linjär skala, eftersom då ser vanliga brott (och totalkurvan) ut att fluktuera mycket mer än ovanliga brott.

Inspirerad av den gjorde jag följande orimligt detaljerade diagram:

Anmälda brott per 100 000 personer 1950–2018, för samtliga brottskategorier definierade i Brottsförebyggande rådets statistik. Datakälla: ”Databas över anmälda brott”. statistik.bra.se. BRÅ. http://statistik.bra.se/solwebb/action/index. Läst 20 maj 2019.  Listan över brottskategorier är sorterad i avtagande ordning efter anmälningsfrekvensen år 2018. Den vertikala axeln har logaritmisk skala.

Jag tar gärna emot synpunkter. Jag inser att den är väldigt detaljerad, och jag kan tänka mig stryka några brottskategorier, eller kanske att dela upp den på en bild över ökande och en över minskande brottskategorier. Mordkurvans hackighet beror på att BRÅ har avrundat till heltal alldeles i onödan.

User:1Kwords hade invändningar mot den logaritmiska skalen, men visst borde dagens bildade svenskar ha sett logaritmiska skalor förr? Logaritmiska skalor är inte ovanliga i sådant som rör frekvensr, t.ex. folkmängd, webbtraffik, ordfrekvens och andra zipf-fördelade variabler. Se t.ex. wikipediastatistik. I naturvetenskap är det särskilt vanligt för att studera exponentiellt ökande eller avtagande förlopp, som därmed ser ut att vara linjära, därför att det underlättar att mäta fördubblings- och halveringstakten. Jag har även gjort ett staplat ytdiagram över brottsstatistiken som jag inte har laddat upp ännu, men där vore det fel att logaritmera eftersom ytan betyder mängd. Om man väljer den lösningen bör man inte blanda ovanliga och vanliga brottstyper i samma diagram.

Är det ok att lägga in denna typ av diagram? Jag föreslår att vi behåller nuvarande linjära diagram för totalsumman överst i denna artikel men lägger ett logaritmerat diagram med flera brottstyper längre ned.

Trevlig midsommar förresten! @Yger: @1Kwords: @LA2: Tomastvivlaren (diskussion) 21 juni 2019 kl. 11.48 (CEST)[svara]

Jag håller med om att logaritmiska skalor förekommer också i icke-vetenskapliga sammanhang, att många bildade människor klarar att förstå dem och att de kan användas där de är ändamålsenliga. Då man jämför utvecklingen av olika brottstyper är det, som du säger, en fördel att de blir mer jämförbara. Normeringen per 100.000 räcker inte för det. Om brotten mot liv tiodubblas är det viktigare än om snatterierna ökar med tiotusen.
Jag tycker att figuren kunde finnas i Kategorier av brott och frekvensen, där det är en poäng att alla kategorier är representerade. Bilden är ändå för liten för att man skall se vilka kategorier som utvecklats på vilket sätt, så en andra bild med välvalda (eventuellt sammanslagna) kategorier kunde vara till nytta. Det förutsätter ändå att den kan göras tillräckligt tydlig för att vara användbar utan att man klickar den, vilket man måste göra med den med alla kategorier om man är intresserad av vad den på riktigt berättar.
--LPfi (diskussion) 21 juni 2019 kl. 12.16 (CEST)[svara]
Ett problem med grafen, som beror på indelningen, är att av de fem mest frekventa kategorierna är tre "övriga ...". Det ger intrycket att stora kategorier av brott klumpas ihop. I värsta fall kan brott som hör till de tio vanligaste döljas i sådana "övriga". Jag antar t.ex. att "övriga tillgreppsbrott" domineras av snatterier, men det ser framgår inte ur grafen. Något man eventuellt bör diskutera i brödtexten. --LPfi (diskussion) 21 juni 2019 kl. 12.24 (CEST)[svara]
Ja, som du är inne på verkar BRÅ försöka klumpa ihop mindre prioriterade brott i stora kategorier, och bryta upp grov brottslighet i små kategorier. Vilket ger ett argument för logaritmisk skala. "Övrigt-kategorierna" är således inte särskilt prioriterade och skulle kunna döljas, men är å andra sidan snabbt ökande. Övrigtkategorieran är mina beräkningar - i datat finns i stället totalsumman för flera brottstyper, t.ex. totalt antal tillgreppsbrott, elelr totalt antal brott mot brottsbalken, men visar man det skulle samma brott att visas i flera kurvor.Tomastvivlaren (diskussion) 21 juni 2019 kl. 12.39 (CEST)[svara]
BRÅ själva har inte logaritimsk skala som alternativ om man väljer att presentera data som graf istället för tabell. Vidare ser jag inga fördelar att klumpa ihop mängdbrott med grövre sällanbrott i samma tabell. Ifall man är tvungen att använda logaritmisk skalla istället för "antal" eller "antal per 100k" så visar det bara att man försöker tvinga in data för vitt skilda sorters brott i en och samma graf. Det vore överskådligare med flera grafer.
Har någon en källa i still bed BRÅ, Danmarks Statistik, Bundeskriminalamt, UK Home Office, norska SSB eller liknande där logaritmisk skala används i grafer för brott per 100k? Jag har inte sett det användas för brottsstatistk i någon av de jag räknat up hittills men jag är öppen för att bli överbevisad om motsatsen.
mvh 1Kwords (diskussion) 22 juni 2019 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Här är några exempel på hur forskare använder logskalor i kriminalstatistik: Manuel Eisner Howard Taylor Manuel Eisner Steven Pinker Steven Pinker Werner Antweiler Steven PinkerTomastvivlaren (diskussion) 22 juni 2019 kl. 22.21 (CEST)[svara]
Här är en version utan Övrig-brottstyperna:
Number of crimes reported per 100,000 population in Sweden, 1950-2018, totally and for some crime types (in Swedish)
Många av exemplen du angav har betydligt längre tidsserier, upp till 8-900 år. Varför måste 10 dataserier vara i samma graf? 1Kwords (diskussion) 23 juni 2019 kl. 11.48 (CEST)[svara]
En översiktsbild som sammanfattar flera diagram underlättar jämförelser. I detta fall ger bilden stöd för ingressens diskussion om vilka brottstyper som ökar och minskar i anmälningsfrekvens. Därför föreslår jag att den bör ligga i ingressen, under din linjära graf över totalsumman. Tomastvivlaren (diskussion) 23 juni 2019 kl. 12.00 (CEST)[svara]
Hej, det placeringsförslaget tycker jag är bra. Grafen är dock inte så mycket "min", den är renderad med BRÅ:s eget grafverktyg och sedan tog jag en skärmdump. 1Kwords (diskussion) 23 juni 2019 kl. 14.21 (CEST)[svara]
Finemang!  Utfört Tomastvivlaren (diskussion) 23 juni 2019 kl. 19.29 (CEST)[svara]

Skärmdump ok?[redigera wikitext]

@1Kwords: @Tomastvivlaren: Jag ställer mig mycket tveksam till att skärmdumpar från BRÅ:s grafverktyg kan omfattas av Wikipedias upphovsrättslicens. Därför ställer jag mig lika tvivlande till att de får laddas upp/användas på Wikipedia. Riggwelter (diskussion) 1 november 2019 kl. 17.30 (CET)[svara]

Skärmdumpen är nu borttagen. Ur min synvinkel är ett linjärt diagram inte nödvändigt.Tomastvivlaren (diskussion) 1 november 2019 kl. 18.54 (CET)[svara]
BRÅs hemsida medger reproduktion av material om BRÅ citeras som källa When citing or otherwise using Brå:s material as a source, either by quoting a text or by reproducing tables, diagrams or figures, state the source as: Brå (The Swedish National Council for Crime Prevention). Please feel free to link directly to the publication or web page in question. En skärmdumå där BRÅ anges borde därmed vara godkänd enligt passagen reproducing tables, diagrams or figures och bilden är uppladdad till Commons med licensen Attribution, således medger Commons. Således verkar BRÅs och Commons licenser vara sinsemelan kompatibla. Och jo, ett diagram med en linjär skala är bra för överskådligheten, så att gemene man direkt kan se samma graf i linjär och logaritmisk skala. TusenOrd (diskussion) 1 november 2019 kl. 19.04 (CET)[svara]
ping @Riggwelter:. mvh TusenOrd (diskussion) 1 november 2019 kl. 21.30 (CET)[svara]
Tyvärr räcker det inte att BRÅ medger reproduktion av material under förutsättning att källa anges. Det är helt enkelt inte tillräckligt för att uppfylla vare sig public domain, GFDL eller CC-BY-SA. För att en illustration skall vara OK att ladda upp på Wikimedia Commons måste man tydligt visa på att den får licensieras enligt korrekt upphovsrättslicens. Riggwelter (diskussion) 1 november 2019 kl. 21.34 (CET)[svara]
Det är text som är licensierad enligt CC-BY-SA, det står längst ner i artikelsidan. För bilder gäller För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Commons medger uppladdning av Attribution. Attribution är alltså ett godkänt licensalternativ när man laddar upp, men inte det översta alternativet. TusenOrd (diskussion) 1 november 2019 kl. 22.40 (CET)[svara]
Allt innehåll på Wikipedia måste omfattas av någon form av fri licens. Du får mycket gärna ta upp detta till diskussion på Wikimedia Commons om du känner att det skulle kunna leda någon vart. Om det på BRÅ:s sida inte framgår att reproduktion av material specifikt kan omfattas av någon av de fria licenser Wikipedia kan använda, får skärmdumpar och liknande inte laddas upp. Riggwelter (diskussion) 1 november 2019 kl. 22.46 (CET)[svara]
Riggwelter Attribution är en licens som Commons kan använda enligt Commons:Copyright tags/Various free licenses enligt Copyrighted, but freely usable given the copyright holder is credited. TusenOrd (diskussion)
Attribution är med på sidan Various free licenses och därmed klassad som en fri licens. TusenOrd (diskussion) 1 november 2019 kl. 23.06 (CET)[svara]
Detta är kanske hårklyverier, men licensen Attribution kräver att materialet ska få användas till any purpose.[1] BRÅ begränsar deras material till att användas som källa.[2] "When citing or otherwise using Brå:s material as a source" (min fetning). Vet inte om det är någon reell skillnad--LittleGun (diskussion) 2 november 2019 kl. 07.48 (CET)[svara]
Nejdå, det är inte hårklyverier. För Wikimedia Commons är den lilla detaljen väsentlig; vi disponerar alltså inte materialet fritt på det sätt som licensen åsyftar. Riggwelter (diskussion) 2 november 2019 kl. 10.52 (CET)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ok jag gör en annan tolkning av BRÅs passage when citing or otherwise using Brå:s material as a source, men jag är inte jurist. Hursomhelst kan grafen förmodligen återställas som markup med BRÅs tabeller som källa, license eller ej. TusenOrd (diskussion) 2 november 2019 kl. 19.12 (CET)[svara]

Det är det jag menar med hårklyverier. Din tolkning måste ha en annan ordföljd, för att inte begränsa till citering och källanvändning, menar jag: when citing Brå:s material as a source or otherwise using it. Det jag är osäker på är om Brå nagelfarit meningen på det här sättet.--LittleGun (diskussion) 3 november 2019 kl. 08.09 (CET)[svara]
"When using" implicerar att man får använda materialet. Däremot står det i citatet inget om hur man får använda det, och då måste man tolka användningsrätten snävt. Jag antar att det motsvarar de bilder för pressen som "får användas fritt". Problemet där är att "fritt" inte syftar på frihet i samma betydelse som fri programvara, utan fritt enligt branschens praxis. Sådana pressbilder är inte tillräckligt fria för Commons. Jag antar att de vana användare som råkat stöta på de här diagrammen på Commons litat på den licens man lagt in och inte kollat källan. Min uppfattning är att vi skulle få lägga in skärmdumpen i en artikel, för det är den tillräckligt fri, men inte ladda upp den på Commons eller använda på Wikipedia (på grund av våra egna regler), och inte ange att den släppts under {{Attribution}} (för uttalandet motsvarar inte den licensen).
Och tydligen gäller citatet bara material som inte ligger under upphovsrätt (och skulle därmed bara vara en viljeyttring utan juridisk betydelse). Efter den citerade meningen står: "For use of copyrighted material, such as illustrations and photographs, permission is required from the copyright holder." Att använda datat för att skapa egna diagram är däremot problemfritt.
--LPfi (diskussion) 3 november 2019 kl. 19.40 (CET)[svara]
LPfi - så du menar att diagrammet/grafen inte omfattas av upphovsrätt? För material producerat av vissa amerikanska myndigheter finns det "public domain"-licenser. TusenOrd (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.20 (CET)[svara]
Enligt ovan faller i så fall When citing or otherwise using Brå:s material as a source, either by quoting a text or by reproducing tables, diagrams or figures, state the source as: Brå (The Swedish National Council for Crime Prevention). Please feel free to link directly to the publication or web page in question. i ett annat ljus. Det kursiva innebär ingen begränsning i användandet, utan hur man citerar materialet. Dvs man ska inte ange författaren som källan, utan myndighetens namn. TusenOrd (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.24 (CET)[svara]
Det verkar som att de skulle mena så. Det finns undantag i upphovsrätten för myndighetsproducerat material. I USA omfattar undantaget allt producerat av (men inte för) federala myndigheter, i Finland myndighetsbeslut och -yttranden och i dem ingående (för dem framställt) material, i Sverige yttrandena, men inte i dem ingående verk av vissa typer. Se upphovsrättslagens 9 § (som enligt Upphovsrätt i Sverige skall innehålla undantaget). --LPfi (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.47 (CET)[svara]
LPfi Stort tack för din utredning, du har förbättrat min förståelse i det här ämnet. Undantagen enligt paragraf 9 innebär diktverk eller bildkonst men diagram borde inte vara att anse som sådana. Är Attribution fortfarande den rätta licensen att ladda upp i Commons med för skärmdumpen eller finns en lämpligare? TusenOrd (diskussion) 4 november 2019 kl. 22.56 (CET)[svara]
Om diagrammen skall anses såsom myndighetsyttranden inte omfattade av upphovsrätten är det väl {{PD-Sweden-URL9}} som skall användas. Källa och upphovsman kan anges enligt BRÅs anvisningar. --LPfi (diskussion) 5 november 2019 kl. 12.33 (CET)[svara]
Bra hanterat. (Nytt för mig att Sverige har nån form av public domain-liknande lagstiftning. Ett svenskt ord för detta undantag skulle vara intressant.)Tomastvivlaren (diskussion) 7 november 2019 kl. 00.59 (CET)[svara]

Referensfel[redigera wikitext]

@Tomastvivlaren, 1Kwords: Kan ni åtgärda de referensfel som uppstod vid era redigeringar i artikeln den 21 juni så att artikeln försvinner från Kategori:Sidor med referensfel. --Larske (diskussion) 24 juni 2019 kl. 18.19 (CEST)[svara]

1Kwords fixade två och jag en.Tomastvivlaren (diskussion) 24 juni 2019 kl. 23.20 (CEST)[svara]

10 års bäst-före-datum på statistik möjligt?[redigera wikitext]

Väldigt mycket statistik i denna artikel är från 2009 och 2010. Är det en bra målsättning att uppdatera eller rensa bort 10 år gammal statistik som kan förväntas ha förändrats, om den inte ingår i en tidsserie med nyare statistik eller i historikavsnitt? Om det inte existerar nyare statistik, som t.ex. för kriminogena faktorer, bör man naturligtvis inte radera.Tomastvivlaren (diskussion) 1 september 2019 kl. 23.13 (CEST)[svara]

Gammal statistik från 2009 är fortfarande giltig för 2009. Man kan lägga till nyare statistk för senare år men jag ser ingen anledning att ta bort äldre statistik som var tillförlitlig när det begav sig. TusenOrd (diskussion) 1 september 2019 kl. 23.52 (CEST)[svara]
Ok, men kan vi ha som mål att tillsammans uppdatera/komplettera svensk kriminalstatistik som är äldre än 10 år? Kriminalstatistik tycks bli extra aktuellt i den politiska debatten i höst, så det är roligt om denna artikel känns fräschare än idag. Här och här har jag raderat endel (men inte all) statistik som är äldre än 10 år och som jag bedömer som missvisande eller som ointressant idag. Ett syfte med att rensa lite är att artiklarna ska uppfylla kravet på wp:tidlöshet. Förr om åren har jag ofta markerat 10 år gammal samhällsstatistik med {{inaktuell mening}} eller {{inaktuell}}, och ibland efter något år raderat eller åtgärdrat. Jag har lagt märke till att du är en av dem som bäst har åtgärdat dessa mallar.Tomastvivlaren (diskussion) 2 september 2019 kl. 07.12 (CEST)[svara]
Mellan åren 1950 och 1964 är ökningen av antalet anmälda brott 12 000 per år, efter 1965 steg ökningstakten till 33 000 anmälningar per år.(brå_2007) tycker jag ska vara kvar i artikeln, varför ska vi radera information från 1950 och 1960-talet? Statistiken är fortfarande relevant för de årtiondena. Tidlöshet ska inte förväxlas med historielöshet. TusenOrd (diskussion) 2 september 2019 kl. 08.06 (CEST)[svara]
Därför att det tar vi upp i ingressen, och i bild nr 2.Tomastvivlaren (diskussion) 2 september 2019 kl. 11.36 (CEST)[svara]
Det tas inte upp alls i artikeln, en sökning på ordet "1965" i artikelns text ger noll sökträffar. Att det inträffade en stegring i ökningstakten efter 1965 är belagt med källa och borde läggas tillbaka i artikeln då det är citerat till PÅL-källa. TusenOrd (diskussion) 3 september 2019 kl. 07.15 (CEST)[svara]
Om du vill lägga tillbaka det, har du isåfall möjlighet att utöka formuleringen så att den beskriver utvecklingen fram till idag och inte bara till 2007? (Egentligen är brottsutveckling ofta styckvis exponentiell, och därför är det vanligt att man använder procentuell förändring, t.ex. per decennium, före och efter en brytpunkt, istället för antal per år. Men nu är vi i händerna på källor - egna icke elementära beräkningar gränsar till originalforskning.) Tomastvivlaren (diskussion) 4 september 2019 kl. 07.55 (CEST)[svara]
Fixade det själv. Men kommer inte kunna åtgärda alla källor från 2009 och 2010.Tomastvivlaren (diskussion) 6 september 2019 kl. 15.05 (CEST)[svara]

Diagram över sexualbrott[redigera wikitext]

Jag gjorde för ett par månader sedan följande diagram över sexualbrott. Kurvorna visar liknande trender, och diagrammet borde vara rätt begriplig trots logaritmisk skala:

Uppdaterade den häromdan med 2018 års NTU. NTU använder inte samma kategorisering som övrig kriminalstatistik, och NTU-siffran är mer skakig. Hur ska man förklara skillnaden? Har det dragits några intressanta slutsatser av statistiken som vi bör referera? T.ex. kring om NTU tyder på att anmälningsbenägenheten ökar eller inte? Denna BRÅ-rapport från maj är rätt vag på den punkten. Tomastvivlaren (diskussion) 1 november 2019 kl. 14.48 (CET)[svara]

Som jag ser det kan du inte blanda siffror från två olika källor i samma diagram, jag gissar att de blå kommer ifrån NTU och övriga från andra databaser. Framförallt är väl NTU självrapporterad utsatthet i enkät, ej lagförd? TusenOrd (diskussion) 3 november 2019 kl. 21.06 (CET)[svara]
Ja självrapporterad utsatthet, vilket enligt NTU även innefattar lindriga brott som kränkande språk. Jag kommer att förtydliga diagrammen och se över dem när jag får tid. Men jag är faktiskt väldigt nöjd med detta diagram därför att den jämför de olika måtten, och visar en tydlig trend. Lutningen är ungefär samma flera av kurvorna, och eftersom vi har logaritmisk y-axel betyder det att den procentuella ökningen per tidsenhet är samma. Kurvorna understödjer alltså varandra. NTU-kurvan är skakigare men har ändå brantare lutning, vilket visar att det inte finns någon anledning att tro på ökad anmälningsbenägenhet, dock med förbehåll att NTU-kurvorna inte visar riktigt samma typ av brott som polisanmälningskurvorna och är skakigare - anmälningsbenägenheten har alltså varierat mycket.Tomastvivlaren (diskussion) 8 november 2019 kl. 13.09 (CET)[svara]

Diagram över dödligt våld[redigera wikitext]

Nu har jag försökt göra ett liknande diagram som ovan för dödligt våld, men kurvorna är motstridiga, och jag är osäker på vad som är mest begripligt format och hur det ska förklaras med ord.

Denna statistik är så skakig att jag har jämnat ut det med en löpande medelvärdesbildning över tre år.

Vissa saker är skumma i diagrammet. Varför påstår BRÅ att dödligt våld i skjutningar ökar i en rapport från februari när dödsorsaksregistret visar att det har minskat?

Och varför börjar antal polisrapporterade mord öka snabbare än antal fall av dödligt våld enligt dödsfallsregistret i början av 1990-talet? BRÅ diskuterar det i Konstaterade fall av dödligt våld men jag känner mig osäker. Jag la in motsvarande kurva (antal konstaterade fall av dödligt våld enligt dödsorsaksregistret) även i artikelns andra diagram. @1Kwords:. Tomastvivlaren (diskussion) 1 november 2019 kl. 17.37 (CET)[svara]

Hej Tomastvivlaren det här börjar tangera WP:Egen forskning, men efter vad jag läst någonstans (hittar ej var) pågår två parallella trender. Sett till Sveriges befolkning som helhet är det färre familjetragedier som utmynnar i att i övrigt laglydiga skjuter nära och kära på fyllan, men samtidigt har gängkriminella börjat skjuta varandra mycket oftare. Det är svårt att säga vilket fenomen som har störst genomslagskraft på sluttalen. Det är inte säkert att det är vettigt att baka ihop dessa två olika fenomen i en och samma graf. Ordet skjutningar tror jag mest används om gängkrimnella. TusenOrd (diskussion) 1 november 2019 kl. 22.52 (CET)[svara]
Jag har inte tittat närmare, men ser två tänkbara förklaringar. "Rapporterade mord" handlar väl om fall som misstänks vara mord, medan annan statistik tar med bara fall som konstaterats vara mord. Om mordens natur ändrar kan förhållandet mellan de två också ändra. Den andra handlar om tidsförskjutning: anmälningar kan statistikföras snabbt, medan utredningen kan ta tid. Om tidpunkten avser när utredningen slutförts handlar det om andra mord än de som rapporterats samma år, och därmed borde trenden släpa efter. --LPfi (diskussion) 2 november 2019 kl. 18.58 (CET)[svara]
Jag kontaktade socialstyrelsen och frågade varför denna DN-artikel och denna BRÅ-rapport anger mycket högre antal döda genom skott än jag när jag söker i dödsorsaksdatabasen. Fick följande svar: "DN:s uppgifter är baserade på koderna X93–X95 Övergrepp genom skjutvapen. Jag misstänker att DN har gjort en statistikbeställning av dödsorsaker, de har inte tagit fram data från databasen. I databasen ingår X93–X95 i X90–Y09 Övergrepp av annan person, de går inte att ta fram X93–X95 i databasen. Det är endast möjligt att ta fram W32–W34 Olycksfall till följd av skjutvapen i databasen." DN:s datafil är dock inlänkad i artikeln, så jag bör kunna använda deras siffror i mitt diagram Tomastvivlaren (diskussion) 7 november 2019 kl. 23.13 (CET)[svara]
Uppdaterade det befintliga diagrammet över antal dödsskjutningar så att det både visar polisens och socialstyrelsens statistik. Kan nån förklara varför de skiljer åt?
Uppdaterade även mitt diagram över dödligt våld och la ut det i avsnittet om dödligt våld. Diagrammet syftar egentligen till att understödja slutsatser som dras redan i ingressen. Eftersom enheten (antal per 100 000) är samma är de olika typerna av kurvor jämförbara. Det är märkligt att fler och fler felaktiga anmälningar av mord görs - jag ger en förklaring i ingressen, men en bättre förklaring vore bra. Tomastvivlaren (diskussion) 28 december 2019 kl. 22.42 (CET)[svara]
Vad betyder en "felaktig anmälan"? Jag är glad att det uttrycket inte används i artikeln. Jag antar att det handlar om hur polisen registrerar anmälan, inte vad anmälaren uppger. Har förändrade riktlinjer hos polisen uteslutits? --LPfi (diskussion) 29 december 2019 kl. 12.02 (CET)[svara]
BRÅ-rapporten använder begreppet "felregistrerade" om skillnaden mellan antal polisanmälda och antal fall som konstateras efter utredning. Den senare siffran sammanfaller ganska nära med sjukvårdens=socialstyrelsens dödsfallsregister. Jag har nu refererat BRÅ-rapportens förklaring, nämligen datoriseringen i början på 90-talet, men skillnaden har ju vuxit anmärkningsvärt snabbt nu på senare år, och förklaringen känns otillräcklig.Tomastvivlaren (diskussion) 29 december 2019 kl. 18.52 (CET)[svara]

Sverigekartan under "Brottsutveckling" - olika storlek på intervaller[redigera wikitext]

Undertexten säger relativ skala där kommunen med högsta andelen utgör 100%. Grönt 0-19%, blått 20-32% rött 33-100% menas det "rött i olika nyanser"? Vidare undrar jag också varför intervallerna är olika stora. Dvs grönt borde vara 0-33, blått 34-66 och rött 67-100. TusenOrd (diskussion) 3 november 2019 kl. 18.34 (CET)[svara]

Färgsättningen är svårbegriplig, och datat skumt. Jag gjorde denna lista över totalt antal anmälda brott per 100000 i kommunerna år 2018, och hur kartan borde vara färgsätt utifrån de gränser bildtexten anger. Nu visar ju denna karta andra brottskategorier, och ett annat år, men skillnaderna känns orimligt stora. Kan man ta bort kartan rätt av? Tomastvivlaren (diskussion) 3 november 2019 kl. 20.05 (CET)[svara]
Tog bort kartan. Tomastvivlaren (diskussion) 28 december 2019 kl. 22.42 (CET)[svara]

Irrelevanta meningar[redigera wikitext]

Jag tog bort ett par irrelevanta meningar, som visserligen är källbelagda och handlar om händelser som har hänt och rapporterats internationellt, för att de inte har med ämnet som sådant att göra. Stycket handlar om trender och statistik, och att lyfta ett exempel utan att knyta an till statistiken eller på annat sätt förklara varför meningen hör hemma i stycket blir att ge händelsen otillbörlig vikt. 1Kwords återställde min redigering. Kan vi få ytterligare åsikter i den här frågan? ♥Ainali diskussionbidrag 27 april 2020 kl. 08.28 (CEST)[svara]

Tack Ainali, jag välkomnar övrig input. Jag menar att händelsen i och med internationell uppmärksamhet har tillbörlig vikt. TusenOrd (diskussion) 27 april 2020 kl. 08.33 (CEST)[svara]
Jag tog bort den igen. Stycket handlar om att det är vanligt yngre män drabbas. Det är sant och relevant. Att då lägga in ett konkret fall som "motsäger" detta tillför inte värde (vanligt med yngre män gäller ändå) och uppfattas motsäga detta (och OVIKT). Artikeln handlar sedan om tiden från 1990-talet, så om artikeln skall beskriva uppmärksammade fall, krävs ett större avsnitt där man för fram uppemot 10-olika flertal uppmärksammade fall för att det inte skall vara OVIKT med just detta. Och det avsnittet skall då ligga separat från det avsnitt där meningen nu lagts in.Yger (diskussion) 27 april 2020 kl. 08.51 (CEST)[svara]
Jag håller helt med Ainali och Yger och noterar tyvärr återkommande i vissa texter att enskilda händelser och data läggs in i artiklarna med syftet att skapa eller förstärka en bild av en generell utveckling. Det leder till att detaljer som ofta kan vara korrekta i sig, men inte är invägda i en större och mer sammanfattande kontext, får oproportionerligt stor vikt som enskildheter i helheten. Jag tycker att det ofta är ett problematiskt sätt att beskriva komplicerade ämnen. Janders (diskussion) 28 april 2020 kl. 11.15 (CEST)[svara]

Raderad mordfrekvens för flera hundra år sedan[redigera wikitext]

Statistik över mordfrekvens för flera hundra år sedan togs bort med argumentet att den bara innehöll Stockholm, men jag återställde. Tar man bort den ger artikeln intryck av att brottsligheten per capita var lägre förr. Hoppas inte det var avsikten. Även om man skulle lägga in statistik för hela landet finns det inget fel i att kort belysa en särskild region, bara det inte dominerar artikeln. Det finns andra diagram på nätet, som visar att mordfrekvensen i Skandinavien och Västeuropa var betydligt högre för några hundra år sedan: [3] [4] [5]. En förklaring som förekommer är att mordfrekvens är kopplat till bnp per capita, [6] en annan att vi hade hög spritkonsumption i Sverige vid mitten av 1800-talet.[7]. Tomastvivlaren (diskussion) 14 oktober 2020 kl. 10.49 (CEST)[svara]

Bra. Fast vi behöver minska på både mängden och storleken av bilderna. Bilden som du återställde ska ligga i avsnittet Dödligt våld men hamnar för mig nere vid Sprängdåd eftersom den skjuts ner av alla bilder som inte får plats i tidigare avsnitt. /ℇsquilo 14 oktober 2020 kl. 16.53 (CEST)[svara]
Tomastvivlaren: Stockholm är inte "hela Sverige". Än idag är det skillnad i brottsfrekvenser mellan storstad och landsbygd. Hur är "Sverige år 1400" en relevant jämförelse med "Sverige år 1400" med avseende på utbildningsnivåer, medellivslängd, tillgång till mat och husrum, våldsattityder, lagstiftning och rättsväsende? Räknas häxbränning som mord eller som en avrättning i diagrammet? Om det är så viktigt att jämföra med 1400-talet, varför har artikeln inget stycke om brottslighet på medeltiden? TusenOrd (diskussion) 14 oktober 2020 kl. 21.12 (CEST)[svara]
Är det irrelevant att Sverige inkl Stockholm en gång i tiden har haft sjunkande mordfrekvens? Det tycks ju vara så enligt flera olika källor. Övriga diagram som jag länkade in ovan skulle vara ändå viktigare att få med än detta diagram.
Artikeln om Sverige diskuterar också 1400- till 1950-talet, och Stockholm, så jag förstår inte varför den tidsperioden och regionen skulle utelämnas just i denna artikel. Det finns stora skillnader i synen på sexualbrott på 1950-talet och idag, och sättet att polisrapportera incidenter, men vi jämför ändå antal sexualbrott då och nu i samma diagram. Häxbränning förekom inte i Stockholm, utan var främst ett norrländskt fenomen, och skulle påverka siffrorna för Sverige minimalt.Tomastvivlaren (diskussion) 14 oktober 2020 kl. 22.49 (CEST)[svara]
Allt jag säger är att diagrammet nu tycks ligga där för artikeln inte ska ge intryck av att brottsligheten per capita var lägre förr snarare än att jämförelsen är relevant. Vill man jämföra utvecklingen i Sverige med något, varför är det så viktigt att jämföra med 1400-talet? Varför skulle inte jämförelser med andra skandinaviska länder som Danmark, Finland och Norge vara mer relevanta och mer prioriterade att jämföra med, de liknar ju på ganska många vis Sverige i övrigt? TusenOrd (diskussion) 15 oktober 2020 kl. 06.54 (CEST)[svara]
Båda jämförelserna kan ju vara intressanta: hur brottsfrekvensen utvecklats över tid, och hur detta skett i förhållande till jämförbara (eller andra) länder. Stockholm valdes väl för att det var enklast och uppfattades tillräckligt representativt, men motsvarande på hela landet är väl bättre, om bra siffror på det finns tillgängliga. –LPfi (diskussion) 15 oktober 2020 kl. 19.45 (CEST)[svara]
Stockholm är inte representativt för hela Sverige, än i våra dagar är det skillnad mellan storstad och landsbygd. TusenOrd (diskussion) 16 oktober 2020 kl. 08.04 (CEST)[svara]
Så klart. Men en historisk tillbakablick på det ena behöver inte vara olämplig för det. –LPfi (diskussion) 16 oktober 2020 kl. 15.48 (CEST)[svara]
Allvarligt talat så är jag inte en av av det antal användare här som getts mandat att radera material ur PÅL-källor med hänvisning till relevans eller lämplighet. TusenOrd (diskussion) 17 oktober 2020 kl. 09.38 (CEST)[svara]

Text i ingress saknar stöd i länk[redigera wikitext]

I ingressen till denna artikel framförs ett antal påståenden om sjunkande respektive stigande anmälningsbenägenhet för olika brott. Dock saknas stöd för dessa påståenden i den källa som åberopas (BRÅs databas saknar data om anmälningsbenägenhet). Är det någon som har en källa som ger stöd till påståendena? FWIlkens (diskussion) 8 maj 2022 kl. 16.53 (CEST)[svara]

Jag har inte detaljstuderat uppgifterna, men artikeln talar väl om anmälningsfrekvens, inte anmälningsbenägenhet? Janders (diskussion) 8 maj 2022 kl. 19.47 (CEST)[svara]
Tänk vad bra att du sade det! Jag läste helt fel. Sorry och tack för att du påpekade det FWIlkens (diskussion) 8 maj 2022 kl. 20.42 (CEST)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Diskussion:Brottslighet_i_Sverige&oldid=50458983”