Diskussion:Islamistisk terrorism

Islamisk eller Islamistisk

Terrorism handlar om politik och talar vi om politisk islam så talar vi om islamism. Därför tycker jag att den här sidan borde omdirigeras till Islamistisk terrorism, för att betona att det är våldspolitik vi talar om. Eller? mvh --Spito 4 januari 2008 kl. 17.46 (CET)

Gör det någon skillnad? :S — EliasAlucard (diskussion · bidrag) 4 januari 2008 kl. 18.09 (CET)

Tja, vid sidan att man tydligare pekar på att vi talar om politisk islam, så kommer folk till sidan vare sig de söker på "Islamisk terrorism" eller "Islamistisk terrorism". Tillgänglihet och tydlighet med andra ord. mvh --Spito 4 januari 2008 kl. 18.29 (CET)

Värt att notera i sammanhanget är att engelska artikeln heter en:Islamic terrorism. Saken är ju den att det är lite skitsamma egentligen, eftersom muslimerna själva inte kallar det Islamism, utan Jihad (även om det klassas av oss andra otrogna som Islamisk terrorism...). — EliasAlucard (diskussion · bidrag) 4 januari 2008 kl. 18.35 (CET)

Vare sig islamism eller Jihad är synonymt med islamisk terrorism, utan bedrivs i regel med fredliga medel. Islamism medelst våldutövning gentemot civila därmot, då talar vi terror, precis som alla annan ideologiskt/religiöst motiverat våld gentemot civila är terror. Ska fundera lite till på hur man kan utveckla och förtydliga artikeln. mvh --Spito 4 januari 2008 kl. 19.32 (CET)

Jag tycker att artikeln bör expanderas (något i stil med den engelska), innan vi diskuterar namnet. — EliasAlucard (diskussion · bidrag) 4 januari 2008 kl. 19.46 (CET)

Redirect?

Skulle Användare:Thuresson kunna vara så vänlig och förklara varför den här artikeln skickas vidare till Terrorism? Artikeln är en stub och precis påbörjad och jag anser att den bör få vara kvar för bearbetning. Just det här ämnet har även flera artiklar på andra wikipedia språk:

• de:Islamistischer Terrorismus
• en:Islamic terrorism
• es:Islamismo yihadista
• fr:Terrorisme islamiste
• it:Terrorismo islamista
• he:טרור אסלאמי
• ja:イスラーム過激派
• no:Islamistisk terrorisme
• ru:Исламистский терроризм
• sq:Terrorizmi islamist
• simple:Islamic terrorism
• tl:Terorismong Islamista

Helt klart en artikel som bör få ligga kvar. — EliasAlucard (diskussion · bidrag) 8 januari 2008 kl. 12.53 (CET)

Wikipedia är inte en ordlista. En syntetisk defintion gör inte en artikel. Thuresson 8 januari 2008 kl. 13.01 (CET)

Självklart inte, men nu är artikeln en stub. För den som vill fylla på artikeln finns det en engelsk variant som mycket information ifrån kan hämtas och översättas. Rätta mig om jag har fel, men på Wikipedia är det väl menat att flera skribenter ska samarbeta och hjälpa till att fylla på artiklarna? — EliasAlucard (diskussion · bidrag) 9 januari 2008 kl. 12.37 (CET)

Återställning

Jag återställde till Ygers Återställning på grund av att det mesta i listan saknade källhänvisningar och det att Wikipedia inte han vara sin egen källa. Stycket som togs bort är dock inte encyklopediskt ointressant. dnm ^{(d | b)} 28 augusti 2017 kl. 18.16 (CEST)

inlägg hitflyttat från min diskussionssida.Yger (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 20.13 (CEST)

Varför tar du bort mina ändringar på artikeln Islamistisk terrorism? Du påstår att källorna inte talar för att det rör sig om islamistisk terrorism, vilket helt enkelt är falskt. Du verkar vara en respektabel wikipedian, så jag förstår inte. Har du några personliga anledningar till att du inte vill att just denna kunskap skall finnas tillgänglig 193.183.59.151 28 augusti 2017 kl. 18.08 (CEST)

JAg svarar i princip inte på insinuanta frågor.Yger (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 18.39 (CEST)

Det är två frågor. Du bör kunna motivera varför du ändrar artikeln trots bra källor

som jag skrev visar källorna det är terism men inte klart det är islamsisk terrorism. Och den ger dessupom en elt skev bild då den bara visar teror dåd i europa. det har skett ofantligt många fler i andra delar av världen, tänk bara på Afganistan, Pakistan, Nigeroa etc. Så listan är inte källbelagd och vinklar hela artikeln i strid mot riktlinjen för netrulitet (otillbärlig vikt).Yger (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 20.06 (CEST)

Jag tycker att den föreslagna listan (oavsett källäge) var för lång för att vara i balans med artikeln. Jag tycker dock att det kan vara relevant att lista en handfull händelser, och likt Yger tycker jag att de listade exemplen ska vara representativa för var islamistisk terrorism både var det gäller modus operandi och geografi. Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 augusti 2017 kl. 13.26 (CEST)

Jag översatte/skrev om alltihop. Riggwelter (diskussion) 29 augusti 2017 kl. 22.19 (CEST)

Denna artikel bör behandla ämnet Islamisk terrorism översiktligt, en vettig källa till detta är Europols publikation om terrorism, jihadism finns på sid 22. https://www.europol.europa.eu/sites/default/files/publications/europol_tesat_2016.pdf Vi har redan en Kategori:Islamisk_terrorism där alla terrordåden är listade. Eller ska vi ha en artikel "lista över islamistiska terrorattentat"? 1Kwords (diskussion) 1 september 2017 kl. 09.32 (CEST)

"antog" är fel

Hej Dnm siffrorna EU:s säkerhetschef rimmar ganska väl med de siffror som olika länders säkerhetstjänster uppgett som finns i artikeln Salafism. Det är alltså inte alls inte grundlösa antaganden det är frågan om. Visserligen kan bevisen för siffrorna vara hemligstämplade men det betyder inte att bevisen helt saknas (vilket stod i antagande-artikeln du länkade till). Det är ingen idé att du reverterar, jag kan dra fram siffrorna för varje enskilt land om du tvingar mig till det. Så jag vill i förväg önska att du bespara oss båda det onödiga arbetet och helt enkelt litar på EU:s säkerhetschef. Tack på förhand. mvh 1Kwords (diskussion) 1 september 2017 kl. 21.57 (CEST)

Hej 1Kwords,

När jag läste artikeln fick jag intrycket av att det var frågan om antaganden och inte siffror som är bevisade eller motbevisade. Det underlag som säkerhetstjänsterna har är sannolikt skattningar men det som personen i artikeln gav uttryck var antaganden utifrån dessa skattningar. Det kan vara så att jag drar för snäv gräns mellan begreppen, men jag tycker det är viktigt att när man återge källan även återger beskaffenheten i den (i detta fall osäkerheten i uppgiften). Som skadad av nationalekonomstudier så framstod det som antaganden. Det är dock inget jag kommer att dividera om. Men om du har något förslag på hur vi kan få fram skillnaden som jag skrivit ovan mellan skattningarna hos säkerhetstjänsterna å ena sidan och antagandena hos EU:s-snubben å den andra sidan så skulle det vara en bra väg framåt för att belysa svårigheten i siffrorna. Den aggressiva tonen du har i ditt inlägg är dock helt onödig, men dra fram källorna för all del, men det känns onödigt då jag inte ifrågasätter siffrorna. Däremot kan källorna vara bra för att skriva mer fördjupat om detta i denna artikel så i vilket fall som helst skulle det vara bra om du plockade fram dessa källor och lade till dem i denna tråd eller en tråd under på tips på källunderlag för en fördjupad redogörelse.

Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 september 2017 kl. 22.04 (CEST)

Dnm mycket trevligare än att motarbeta/avråda blockering av dig lär jag nog inte bli. mvh 1Kwords (diskussion) 3 september 2017 kl. 08.30 (CEST)

@1Kwords: Vet inte riktigt hur jag ska läsa ditt senaste inlägg, men i ditt första inlägg öppnade du med en aggressiv ton helt i onödan. Är ditt senaste inlägg en fortsättning på den vägen?

Jag tycker fortfarande att du aha lägga fram källorna du pratar om så att artikeln kan byggas ut än mer om detta. dnm ^{(d | b)} 3 september 2017 kl. 13.55 (CEST)

POV-balans vid val av källor?

Tjena User:1Kwords. Bitvis förstår jag din tanke när du raderade mitt tillägg till både denna artikel och Utsatt område med hänvisning till att min källor inte var experter just på terrorism utan är teologer. Särskilt den ena var ju inte ens en vetenskaplig publikation. Men du lämnade kvar två källor där en religiös predikant intervjuas. Vad är tanken med det? Jag är orolig för att dessa båda wp-artiklar har ett ensidigt religionskritiskt perspektiv, och generaliserar över all islam. Är det så att du i sak inte håller med mina källor om att det är specifikt wahabismen som ligger till grund för jihadismen, och kanske har hittat någon källa som stöd det? Jag tycker att teologer och inte bara kriminologer kan uttala sig om terrorismens ideologiska grund för att inte få ett för snävt specialistperspektiv.Tomastvivlaren (diskussion) 21 juni 2019 kl. 12.25 (CEST)

Hej @Tomastvivlaren: för det första anser jag att Time och Frankfurter Allgemeine Zeitung är en tyngre källa än Expressens kultursida och "First Things", men det är riktigt att Yahya Cholil Staquf inte heller är expert på terrorism.

Vidare är hypotesen om att sekularism skulle provocera fram terrorism omdiskuterad. T ex har en:Gilles Kepel argumenterat emot att så skulle vara fallet. Som exempel drar han fram att Storbritannien inte har Frankrikes sekulära slöjrestriktioner men ändå blivit utsatt för terrordåd: Kepel refutes Roy’s argument that the “oversecularization” of Western society has marginalized religion, leaving believers to fall prey of fundamentalism. “When France was under attack, scholars like Roy brought up the issue of secularism, arguing that laws like the burkini ban, the prohibition of wearing veils on public beaches, issued after the July 2016 Nice attack, were conducive to aggressive practices on the part of the minority,” Kepel says. “Britain, they said, remains untouched thanks to a greater tolerance of religion. Now look what happened: France hasn’t been attacked in eight months, while Britain is constantly targeted.”

Både Halldorf, Staquf och Azumah förordar en liberal eller "modern" islam - kanske artikeln Liberal islam kan förbättras? Var utövas liberal islam? Hur många moskéer omfattar liberal islam? T ex finns ju en:Ibn Ruschd-Goethe mosque i Tyskland, finns det fler och hur många? 1Kwords (diskussion) 23 juni 2019 kl. 14.15 (CEST)

@Tomastvivlaren: angående Liberal islam i artikeln av Azumah, om man använder "Liberal islam" som sökbegrepp i översiktsrapporten Larsson (2014). Islam och muslimer i Sverige : en kunskapsöversikt. SST :s skriftserie, 4. Bromma: Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Libris 16930638. ISBN 978-91-980611-6-1. http://www.sst.a.se/download/18.50d91f6b155046e7152c7081/1464948170878/nr+4%2C+Islam+och+muslimer%2C+komplett.pdf  får man inga sökträffar. 1Kwords (diskussion) 25 juni 2019 kl. 09.15 (CEST)

@1Kwords: Huvudproblemet med denna artikel är cherry picking av källor, och flera olycklig formuleringar, som kopplar ihop terrorism med islam som religion generellt. Artikeln borde koppla terrorism till de våldbejakande moderna islamistiska varianter som uppkom som respons på västerländsk kolonialism. Det är lika illa som om Wikipedia hade kopplat ku klux klan till kristendom generellt, eller NMR:s terrorism till samtliga konservativa partier, eller Baader-Meinhofligan till socialism i allmänhet. Enwp:s motsvarande artikel understryker flera gånger att terrorismen både motiveras av religion och politik. Wahabismens och Salafismens roll borde belysas. Även Shia-finansierade terrorism har förekommit (främst mot Israel), men är mer ovanlig.

Mina försök att åtgärda problemet har återställts. Har du något förslag till lösning?

Nja, Halldorf förordar egentligen mer traditionell och religiös islam som lösning, medan andra förodrar mindre islam, eller mer moderat/progressiv/liberal islam. Islamologen Jan Hjärpe har identifierat fyra kategorier av islam: islamisk liberalism, modernism, traditionalism samt fundamentalism. Många blandar ihop traditionalism och fundamentalism.

Du frågar om antalet. Det finns få eller inga enkätundersökningar som räknar antal personer som tillhör Hjärpes fyra kategorier, det är nog svårt att mäta, men olika religiösa tänkare har kopplats till de olika kategorierna. Några tusen i Sverige är våldbejakande islamister, övriga är icke våldsbejakande. Källa: [1] 81% av Sveriges muslimer är icke aktiva i en församling, och borde betraktas som moderata eller kulturella muslimer.

Jag har skrivit det mesta i artikeln liberal islam och den visar hur vanliga olika progressiva uppfattningar är i islamskt dominerade länder, och ger exempel på många liberala muslimska tänkare. Det vore roligt om någon fler ville se över den så att det går att ta bort de förfulande kvalitetsmallarna.

Jag tycker det är ok att du lämnade kvar Göteborgsposten som källa, men därmed faller argumentet mot Expressens kultursida.

Jag måste säga att du gör ett superjobb som rensar bort bristfälliga källor och referat, och inaktuell statistik i flera problemartiklar. Det är bra att du är tuff.Tomastvivlaren (diskussion) 25 juni 2019 kl. 12.20 (CEST)

@Tomastvivlaren: jag skulle hävda att en dagstidnings nyhetssektion är en tyngre källa än vilken kultursida som helst. Om Halldorf är expert i ämnet så borde han figurera i akademiska jorunaler och tidskrifter etc?

Rätt, det är Staquf och Azumah förespråkar liberal islam, Halldorf "traditionell" islam.

Vidare anser jag att Magnus Ranstorp är en av Sveriges mest renommmerade experter inom radikalisering, han har bland annat anlitats i Danmark som expert inom terrorfrågor och är med i EU Radicalization Awareness Network. Vidare varnade Ranstorp redan 2009 i Rosengårdsrapporten för radikalisering i Sverige. Har t ex Jan Hjärp, Ulf Bjereld, Joel Halldorf eller andra varnat svenska myndigheter och politiker för för att svenska medborgare kan komma att deltaga i terrordåd eller resa till Mellanöstern för att strida med jihadister? 1Kwords (diskussion) 25 juni 2019 kl. 21.23 (CEST)

Ja Ranstorp är trovärdig. Noterar att han undviker att tala om islam, och nästan alltid säger islamism. Vi bör göra sammalunda.Tomastvivlaren (diskussion) 25 juni 2019 kl. 23.28 (CEST)

Ang din länk till ArbetetArbetaren, så är artikeln inte nere på Sverige-nivå, det minsta vi har är för närvarande världsdelar. Som framgår av artikelns källor sker det stora flertalet jihadistattacker i Afrika och Mellanöstern - muslimer som bor i Sverige kan inte extrapoleras till att gälla resten av världen. Ranstorp och GP är med eftersom han är expert och talar om attentat internationellt. 1Kwords (diskussion) 26 juni 2019 kl. 08.41 (CEST)

Läste ett par av denna artikels källor lite noggrannare och försökte utifrån dem åtgärda några av de olyckliga språkliga formuleringarna. Tog därför bort toppmallen. Men artikeln ger inte en särskilt komplett bild av motivbilden och vad som kan leda tilll radikalisering. Både religiösa och politisk motiv bör diskuteras. Det borde gå att lösa genom att hämta fler källor från enwp-artikeln. (Just nu minns jag inte länken till Arbetet, och hittar inte igen den i historiken.) Tomastvivlaren (diskussion) 27 juni 2019 kl. 15.26 (CEST)

Vid läsning av källor är det framförallt att återge dem korrekt som är av vikt. Om du har tillgång till källor angående motivbilden är det bara att använda dem. Jag menade länken till "Arbetaren" ovan här i tråden, inte "Arbetet" som jag skrev. 1Kwords (diskussion) 28 juni 2019 kl. 07.56 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Tomastvivlaren hej har du källor på att Halldorf förordar liberal islam? Det är inte med i artikeln Joel Halldorf. TusenOrd (diskussion) 22 november 2019 kl. 08.03 (CET)

Hej. Vi har haft den här diskussionen förut. Joel Halldorf talar emot både liberal och fundamentalistisk islam. Han förordar väl egentligen kristendom, men argumenterar för all traditionell religions positiva samhällspåverkan, inklusive traditionell islam. Se denna artikelversion. Du kanske tänker på John A. Azumah, också han omnämnd i samma artikelversion, och senare raderad. Jag tycker att raderingarna gjorde att artikeln förlorade sin POV-balans, all islam framställs som farlig just nu, rimligen finns det många bra källor man skulle kunna stoppa in för att få bättre balans, men jag har inte ork att leta och ta den fajten nu. Tomastvivlaren (diskussion) 22 november 2019 kl. 19.24 (CET)

Islamisk eller islamistisk 2

@1Kwords:Du flyttade från islamistisk till islamisk, enligt redigeringskommentaren för att det är vanligare med islamic än islamistic på engelska, och att det då skulle följa globalt perspektiv. Det är en dubbel missuppfattning. Dels är inte "engelskspråkigt perspektiv" samma som globalt perspektiv. Dessutom är detta svenskspråkiga Wikipedia. Då ska vi använda ord enligt deras svenska konnation. Till exempel Säpo, kriminologiska Institutionen på SU och Timbro använder islamistisk på svenska i det här sammanhanget. Överhuvudtaget verkar det vanligare m att använda islamistisk i det här sammanhanget på svenska, om man inte vill göra någon sorts poäng.--LittleGun (diskussion) 25 juni 2020 kl. 09.37 (CEST)

Ja, flytten bör återställas om inte fler svenskspråkiga källor kan visas som stöd för den.Tomastvivlaren (diskussion) 25 juni 2020 kl. 10.52 (CEST)

Flytten är naturligtvis fullständigt bort i tok. Om 1Kwords/TusenOrd vill skriva en text om islamisk terrorism kan hen ju göra det. Men det går inte att "kidnappa" ett begrepp, med alla dess källor och sakupplysningar, och försöka få det att framstå som något annat än det är. Janders (diskussion) 25 juni 2020 kl. 11.40 (CEST)

Flytten är nu återställd. /JohanahoJ (diskussion) 25 juni 2020 kl. 12.34 (CEST)

När det gäller artikelns diskussion om det berättigade i att använda begreppen "islamisk" eller "islamistisk" terrorism finns ett problem i översättningen från engelska. Hur orden ska översättas mellan de olika språken är inte självklart. Därför bör de avsnitt som rör terminologidiskussionen antingen kompletteras med svenskspråkiga källor eller tydligt ange att det handlar om en engelskspråkig diskussion.--Chandra Varena (diskussion) 13 september 2020 kl. 15.53 (CEST)

Ofullständigt/missvisande

Jag är inte på något sätt expert på ämnet, men saknar beskrivningar av två viktiga perspektiv: 1/ 11 september-attackerna, som väl får betraktas som ett synnerligen tydligt exempel islamistisk terrorism. Artikeln illustreras med WTC-attacken, men det är det enda tillfälle då de nämns. 2/ Islamistisk terrorism som drabbar invånarna i länder och regioner med stor andel muslimsk befolkning. Det nämns kortfattat att "de flesta offer som dödades i attentat med tolv eller fler dödsoffer var muslimer", men det framgår inte var, eller under vilka omständigheter, som dessa terrordåd som drabbar muslimer sker. Dessutom – artikeln fokuserar mycket på statistiska redogörelser och de jihadistiska förklaringarna till varför det begås terrordåd. Men jag undrar om begreppet "förekomst" verkligen är det lämpligaste. Förekomst indikerar något mer statiskt än de händelser som verkligen har ägt rum. Janders (diskussion) 13 september 2020 kl. 16.28 (CEST)

Jag lägger in mallen OVIKT. Enligt ingressen sker de flesta islamistiska attentat i Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan och Syrien. Det enskilt största attentatet utfördes 11 september 2001 i USA. Ändå nämns inget av detta i resten av artikeln. --Chandra Varena (diskussion) 14 september 2020 kl. 07.01 (CEST)

Jag har lagt in om attentatet i USA, men därefter saknar jag mer konkret vad som behöver åtgärdas. Att en artikel ej är komplett eller går beskriva mer nyanserat är lite för generellt för att kunna motivera en åtgärdsmall. Mer konkret eller mallar på speciella avsnitt/meningar behövs om saker behöver ändras.Yger (diskussion) 2 september 2021 kl. 11.04 (CEST)