Hoppa till innehållet

Roadracing-VM 1966

Från Wikipedia

Världsmästerskapen i Roadracing 1966 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av tolv Grand Prix i sex klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc, 50cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 30 april med Spaniens Grand Prix och avslutades med Japans Grand Prix den 15 oktober.

Världsmästare i roadracing 1966
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Giacomo Agostini (MV Agusta) Honda
350GP Mike Hailwood Honda
250GP Mike Hailwood Honda
125GP Luigi Taveri Honda
50GP Hans-Georg Anscheidt (Suzuki) Honda
Sidvagn / Fritz Scheidegger/John Robinson BMW

Säsongen i sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Honda presenterade en ny fyrcylindrig 500-kubikare samt nya motorcyklar i de fyra mindre klasserna. Trots Hondas satsning vann Suzuki 50cc-titeln genom Hans-Georg Anscheidt. Han säkrade segern i sista deltävlingen, Japans Grand prix, före Hondas Luigi Taveri. Yamaha slogs med Honda hela säsongen om 125-VM. De båda japanska fabrikerna tog fem segrar var och Hondas Taveri tog världsmästartiteln från Yamahas Bill Ivy.

Mike Hailwood, som lämnat MV Agusta till förmån för Honda, vann 250-mästerskapet överlägset. Han vann de åtta första racen samtidigt som Phil Read kämpade med Yamahas nya V-fyra. Hailwood tog en dubbel genom att också vinna 350-klassen före MV Agustas Giacomo Agostini. Hondas Jim Redman vann de två första deltävlingarna i 500-klassen. Sedan kraschade han i Belgien och bröt sig. Agostini tog över VM-ledningen och höll undan för den starkt avslutande Hailwood som vann tre av de sex sista racen. Honda vann alla fem konstruktörsmästerskapen för tvåhjulingar.

1966 års Grand Prix-kalender

[redigera | redigera wikitext]
Omgång Datum Grand Prix Bana Segrare 50cc Segrare 125cc Segrare 250cc Segrare 350cc Segrare 500cc Segrare Sidvagn
1 8/5 Spanien Montjuïc Luigi Taveri Bill Ivy Mike Hailwood
2 22/5 Västtyskland Hockenheimring Hans-Georg Anscheidt Luigi Taveri Mike Hailwood Mike Hailwood Jim Redman Scheidegger/Robinson
3 29/5 Frankrike Charade Mike Hailwood Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
4 25/6 TT Assen TT Circuit Assen Luigi Taveri Bill Ivy Mike Hailwood Mike Hailwood Jim Redman Scheidegger/Robinson
5 3/7 Belgien Spa Mike Hailwood Giacomo Agostini Scheidegger/Robinson
6 17/7 Östtyskland Sachsenring Luigi Taveri Mike Hailwood Giacomo Agostini Frantisek Stastny
7 24/7 Tjeckoslovakien Masaryk Circuit Luigi Taveri Mike Hailwood Mike Hailwood Mike Hailwood
8 7/8 Finland Imatra Circuit Phil Read Mike Hailwood Mike Hailwood Giacomo Agostini
9 20/8 Ulster Dundrod Circuit Luigi Taveri Ginger Molloy Mike Hailwood Mike Hailwood
10 31/8 Isle of Man TT Mountain Course Ralph Bryans Bill Ivy Mike Hailwood Giacomo Agostini Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
11 11/9 Nationernas GP Monza Hans-Georg Anscheidt Luigi Taveri Mike Hailwood Giacomo Agostini Giacomo Agostini
12 17/10 Japan Fuji Speedway Yoshimi Katayama Bill Ivy Hiroshi Hasegawa Phil Read

Poängräkning

[redigera | redigera wikitext]

De sex främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De tre bästa resultaten räknades i mästerskapen för sidvagnarna, de fyra bästa resultaten räknades för 50cc, de fem bästa för 350cc och 500cc och de sex bästa resultaten för 125cc och 250cc.

Plats 1 2 3 4 5 6
Poäng 8 6 4 3 2 1