Hoppa till innehållet

Roadracing-VM 2006

Från Wikipedia

Världsmästerskapen i Roadracing 2006 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna MotoGP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Supersport och Endurance. MotoGP-säsongen 2006 kördes över 17 deltävlingar på fyra kontinenter. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör.

Världsmästare i roadracing 2006
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
MotoGP Nicky Hayden Honda
250GP Jorge Lorenzo Aprilia
125GP Álvaro Bautista Aprilia
Superbike Troy Bayliss Ducati
Supersport Sébastien Charpentier Honda
Endurance Suzuki Castrol Team (Kitagawa, Philippe, Lagrive) Yamaha
Nicky Hayden, 2006 års världsmästare i MotoGP.

MotoGP-klassen

[redigera | redigera wikitext]

Mästare i den största klassen blev amerikanen Nicky Hayden, följd av tidigare flerfaldige världsmästaren italienaren Valentino Rossi och dennes landsman Loris Capirossi. Säsongen var dramatisk då förre världsmästaren Rossi drabbades av motgångar samtidigt som segrarna i början på säsongen fördelades på flera förare så att ingen fick ett klart övertag. Nicky Hayden kunde genom att plocka bra poäng i alla race ta ledningen i VM-tabellen. Den av många uträknade Rossi började dock plocka in poäng på VM-ledaren under slutet på säsongen. I näst sista racet på Estoril-banan råkade Hayden ut för säsongens första missöde på han och teamkamraten i Repsol Honda Dani Pedrosa kolliderade och kraschade ur racet, Valentino Rossi övertog då med knapp marginal ledningen i VM. Allt skulle alltså avgöras i säsongens sista race i Valencia och saken var avgjord då Valentino Rossi vurpade och Hayden kunde med en stabil och taktisk körning bärga VM-guldet. Nicky Hayden tog två racesegrar under säsongen, hemmaracet på Laguna Seca och Hollands GP på TT Circuit Assen.

Det var mycket överraskande att Repsol Honda och HRC fick sin första titel på tre år. Alla tippade att Nicky Hayden inte skulle klara av Valentino Rossi och Camel Yamaha. Även när Hayden ledde med mer än 50 poäng efter massor av otur för italienaren, tordde de flesta att Hayden levde på lånad tid. Han höll dock ledningen ända fram till den näst sista deltävlingen i Portugal, då han blev avkörd av stallkamraten Dani Pedrosa. Alla hade räknat ut Hayden när Rossi tog pole i finalen; Valencias Grand Prix. Chocken var däremot att Rossi först gjord en usel start, och sedan kraschade, vilket gjorde att Hayden, trots bara två segrar under säsongen tog hand om titeln, genom en tredjeplats. Pedrosa slutade femma efter en chockartad säsongsinledning. Han orkade dock inte med en hel säsong på toppnivå, och föll tillbaka i tabellen. Han sågs dock som en stark kandidat inför 2007 års säsong.

Yamaha gick in i säsongen som jättefavoriter av en enda anledning; Valentino Rossi. Det stod dock snabbt klart att Honda och Ducati lyckats bättre med sina motorcyklar, och Rossi fick använda alla sina körkunskaper för att slå de mindre talangfulla konkurrenterna, och förlorade till exempel en given seger i Frankrike, då motorcykeln brakade ihop. Trots all otur och Yamahans dåliga toppfart ledde Rossi VM inför Valencias tävling. Han vurpade dock efter en usel start, och han inte köra upp sig längre än till en tolfteplats och han förlorade racet om titeln. Colin Edwards hade en tung säsong och blev sjua i VM, utan segrar, men i alla fall med en tredjeplats.

Loris Capirossi gjorde sin bästa säsong någonsin och blev trea i VM, efter tre delsegrar. Han hade förmodligen vunnit titeln om han inte hade skadat sig ganska illa på Circuit de Catalunya, och bara kunde ta 8 poäng på tre race. Han satte personligt rekord med åtta pallplatser och hade flera fantastiska dueller med Valentino Rossi. Sete Gibernau; nyförvärvet från Gresini Honda var säsongens stora besvikelse. Han slutade trettonde i sammandraget utan en pallplats, men med massor av skador. Han valde sedan att avsluta karriären, och stallet värvade istället Casey Stoner.

Grand Prix Banor Vinnare Konstruktör Rapport
Spanien Jerez Loris Capirossi Ducati *
Qatar Losail Valentino Rossi Yamaha *
Turkiet Istanbul Marco Melandri Honda *
Kina Shanghai Dani Pedrosa Honda *
Frankrike Le Mans Marco Melandri Honda *
Italien Mugello Valentino Rossi Yamaha *
Katalonien Barcelona Valentino Rossi Yamaha *
Holland Assen Nicky Hayden Honda *
Storbritannien Donington Park Dani Pedrosa Honda *
Tyskland Sachsenring Valentino Rossi Yamaha *
USA Laguna Seca Nicky Hayden Honda *
Tjeckien Brno Loris Capirossi Ducati *
Malaysia Sepang Valentino Rossi Yamaha *
Australien Philip Island Marco Melandri Honda *
Japan Motegi Loris Capirossi Ducati *
Portugal Estoril Toni Elías Honda *
Valencia Valencia Troy Bayliss Ducati *

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Plats Förare Team Poäng
1 Nicky Hayden Repsol Honda 252
2 Valentino Rossi Camel Yamaha 247
3 Loris Capirossi Ducati Marlboro 229
4 Marco Melandri Fortuna Honda 228
5 Dani Pedrosa Repsol Honda 215
6 Kenny Roberts Jr Team KR 134
7 Colin Edwards Camel Yamaha 124
8 Casey Stoner LCR Honda 119
9 Toni Elias Fortuna Honda 116
10 John Hopkins Rizla Suzuki 116
11 Chris Vermeulen Rizla Suzuki 111
12 Makoto Tamada Konica Minolta Honda 96
13 Sete Gibernau Ducati Marlboro 95
14 Shinya Nakano Team Kawasaki 92
15 Carlos Checa Dunlop Yamaha 75
16 Randy de Puniet Team Kawasaki 37
17 Alex Hofmann Ducati D'Antin
Ducati Marlboro
30
18 James Ellison Dunlop Yamaha 26
19 Troy Bayliss Ducati Marlboro 25
20 José Luis Cardoso Ducati D'Antin 20
21 Kousuke Akiyoshi Rizla Suzuki 3
22 Garry McCoy Team Ilmor 2

250GP-klassen

[redigera | redigera wikitext]

Jorge Lorenzo vann titeln då han andra året i 250GP-klassen bytte från Honda till Aprilia. Den trägne Alex de Angelis vann äntligen sitt första race i 250GP-VM i sista deltävlingen i Valencia.

Datum Bana Vinnare Märke
26 mars Jerez Jorge Lorenzo Aprilia
8 april Losail Jorge Lorenzo Aprilia
30 april Istanbul Hiroshi Aoyama KTM
14 maj Shanghai Héctor Barberá Aprilia
21 maj Le Mans Yuki Takahashi Honda
4 juni Mugello Jorge Lorenzo Aprilia
18 juni Barcelona Andrea Dovizioso Honda
24 juni Assen Jorge Lorenzo Aprilia
2 juli Donington Park Jorge Lorenzo Aprilia
16 juli Sachsenring Yuki Takahashi Honda
20 augusti Brno Jorge Lorenzo Aprilia
10 september Sepang Jorge Lorenzo Aprilia
17 september Phillip Island Jorge Lorenzo Aprilia
24 september Motegi Hiroshi Aoyama KTM
15 oktober Estoril Andrea Dovizioso Honda
29 oktober Valencia Alex de Angelis Aprilia

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Plats Förare Märke Poäng
1 Jorge Lorenzo Aprilia 289
2 Andrea Dovizioso Honda 272
3 Alex de Angelis Aprilia 228
4 Hiroshi Aoyama KTM 193
5 Roberto Locatelli Aprilia 191
6 Yuki Takahashi Honda 156
7 Héctor Barberá Aprilia 152
8 Shuhei Aoyama Honda 99
9 Sylvain Guintoli Aprilia 96
10 Marco Simoncelli Gilera 92
Bana Vinnare Märke
Jerez Álvaro Bautista Aprilia
Losail Álvaro Bautista Aprilia
Istanbul Héctor Faubel Aprilia
Shanghai Mika Kallio KTM
Le Mans Thomas Lüthi Aprilia
Mugello Mattia Pasini Aprilia
Barcelona Álvaro Bautista Aprilia
Assen Mika Kallio KTM
Donington Park Álvaro Bautista Aprilia
Sachsenring Mattia Pasini Aprilia
Brno Álvaro Bautista Aprilia
Sepang Álvaro Bautista Aprilia
Phillip Island Álvaro Bautista Aprilia
Motegi Mika Kallio KTM
Estoril Álvaro Bautista Aprilia
Valencia Héctor Faubel Aprilia

Slutställning

[redigera | redigera wikitext]
Plats Förare Märke Poäng
1 Álvaro Bautista Aprilia 338
2 Mika Kallio KTM 262
3 Héctor Faubel Aprilia 197
4 Mattia Pasini Aprilia 192
5 Sergio Gadea Aprilia 160
6 Lukás Pesek Derbi 154
7 Gábor Talmácsi Honda 119
8 Thomas Lüthi Honda 113
9 Julián Simón KTM 97
10 Joan Olivé Aprilia 85