Hoppa till innehållet

V382 Carinae

Från Wikipedia
V382 Carinae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension11t 08m 35,39 s[1]
Deklination-58° 58′ 30,1 ″[1]
Skenbar magnitud ()+3,83[2] (3,84 - 4,02)[3]
Stjärntyp
SpektraltypG0-4-Ia+[4]
U–B+0,96[2]
B–V+1,26[2]
VariabeltypLångsam irreguljär variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()+6,00[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -4,97[1] mas/år
Dek.: +1,67 ± 0,322[1] mas/år
Parallax ()0,52 ± 0,17[1]
Avståndca 6 200  (ca 1 900 pc)
Absolut magnitud ()-9,0[4]
Detaljer
Massa20[4] M
Radie485[7] R
Luminositet212 000 ± 12 300[7] L
Temperatur5 625 ± 312[7] K
Metallicitet+0,05[8]
Ålder6,8[9] miljoner år
Andra beteckningar
x Carinae, CD-58 3855, CPD-58 3189, FK5 1289, GSC 08628-02484, HD 96918, HIC 54463, HIP 54463, HR 4337, IRAS 11064-5842, 2MASS J11083542-5858300, MSX5C G290.0075+01.2915, NSV 5103, PLX 2595, PPM 339804, SAO 238813, TYC 8628-2484-1, uvby98 100096918, V382 Carinae, Gaia DR2 5337891256534972416[10]

V382 Carinae eller HD 96918, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 3,83[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 0,52 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 6 200 ljusår (ca 1 900 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 6 km/s.[6]

V382 Carinae är en gul hyperjättestjärna av spektralklass G0-4-Ia+[4] och är den ljusaste kända hyperjätten. Den har en massa som är ca 20[4] solmassor, en radie som är ca 485[7] solradier och har ca 212 000[7] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[7] Stjärnans låga överskott av infraröd strålning tyder på att den kan komma att svalna mot en röd superjättefas och är mindre vanlig än gula hyperjättar som utvecklas mot varmare temperaturer.[4][11]

Ljuskurva för V382 Carinae, plottad från Hipparcos-data.[12]

Den radiella hastigheten för V382 Carinae har länge varit känd för att vara variabel, men variationer i dess ljusstyrka var oklara. Variationer i ljusstyrkan angavs av vissa observatörer, men andra fann att den var konstant.[13] Den redovisades 1981 formellt som en variabel stjärna, listad i General Catalogue of Variable Stars som en möjlig Delta Cephei-variabel.[14][3] Den har beskrivits som en pseudo-Cepheid, en superjätte med pulseringar som liknar en Cepheid men mindre regelbunden.[8]

Analys av Hipparcos fotometri visade tydlig variation med ett maximalt område på 0,12 magnituder och stjärnan behandlades som en Alfa Cygni-variabel. En period på 556 dygn föreslogs, men den är inte helt konsekvent.[15] Den behandlas nu allmänt som en halvregelbunden eller oregelbunden superjätte.[8][5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V382 Carinae, 14 november 2022.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (13 August 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy & Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. eISSN 1432-0746. ISSN 0004-6361.
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b c d e f] Achmad, L.; et al. (1992). "A photometric study of the G0-4 Ia(+) hypergiant HD 96918 (V382 Carinae)". Astronomy and Astrophysics. 259: 600–606. Bibcode:1992A&A...259..600A.
  5. ^ [a b] Achmad, L.; et al. (1992). "A photometric study of the G0-4 Ia(+) hypergiant HD 96918 (V382 Carinae)". Astronomy and Astrophysics. 259: 600–606. Bibcode:1992A&A...259..600A.
  6. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  7. ^ [a b c d e f] Groenewegen, M. A. T. (2020). "Analysing the spectral energy distributions of Galactic classical Cepheids". Astronomy and Astrophysics. 635: A33. arXiv:2002.02186. Bibcode:2020A&A...635A..33G. doi:10.1051/0004-6361/201937060. S2CID 211043995.
  8. ^ [a b c] Usenko, I. A.; Kniazev, A. Yu.; Berdnikov, L. N.; Kravtsov, V. V. (2011). "Spectroscopic studies of Cepheids (S Cru, AP Pup, AX Cir, S TrA, T Cru, R Mus, S Mus, U Car) and semiregular bright supergiants (V382 Car, HD 75276, R Pup) in the southern hemisphere". Astronomy Letters. 37 (7): 499. Bibcode:2011AstL...37..499U. doi:10.1134/S1063773711070061. S2CID 122968535.
  9. ^ Tetzlaff, N; Neuhäuser, R; Hohle, M. M (2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410 (1): 190–200. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. S2CID 118629873.
  10. ^ V382 Car (unistra.fr). Hämtad 2023-04-17.
  11. ^ Stothers, R. B.; Chin, C. W. (2001). "Yellow Hypergiants as Dynamically Unstable Post–Red Supergiant Stars". The Astrophysical Journal. 560 (2): 934. Bibcode:2001ApJ...560..934S. doi:10.1086/322438.
  12. ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
  13. ^ Balona, L. A. (1982). "Radial Velocity Observations of Yellow Supergiants". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 201: 105–110. Bibcode:1982MNRAS.201..105B. doi:10.1093/mnras/201.1.105.
  14. ^ Kholopov, P. N.; Samus', N. N.; Kukarkina, N. P.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (1981). "65th Name-List of Variable Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 1921: 1. Bibcode:1981IBVS.1921....1K.
  15. ^ Van Leeuwen, F.; Van Genderen, A. M.; Zegelaar, I. (1998). "Hipparcos photometry of 24 variable massive stars (α Cygni variables)". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 128: 117–129. Bibcode:1998A&AS..128..117V. doi:10.1051/aas:1998129.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]