Världsarvskommittén (World Heritage Committee) är en kommitté under Unesco som finns till för att verkställa världsarvskonventionen. Detta innebär att man ansvarar uppdaterandet och publicerandet av världsarvslistan samt att man har en överinsyn över att dessa sköts. Kommittén beslutar även i frågor som rör Världsarvsfonden.

Kommittén sammanträder en gång om året[1]. Om minst 2/3 av medlemsstaterna så begär hålls en extra konferens.[2]. På kommitténs första möte fastställde man en arbetsordning för mötena.

När kommittén sammanträder presenterar IUCN och/eller ICOMOS sina utvärderingar och rekommendationer av de nomineringar som konventionens stater har gjort. Detsamma gäller objekt som finns eller riskerar att bli uppsatta på listan över hotade världsarv. Kommittén beslutar sedan utifrån detta vilka objekt som ska läggas till eller tas bort. Man har också möjlighet att återremittera en nominering för att få in ytterligare information. Hittills har man tagit bort 2 världsarv. Man har också slagit ihop ett par världsarv och ändrat namn på världsarv. I något fall har världsarvskommittén skapat ett nytt världsarv genom att man slagit samman en nominering med ett befintligt världsarv och på så vis skapat ett nytt världsarv. I detta fall finns ju det gamla världsarvet kvar om än som en del i ett nytt världsarv.

Kommitténs sammansättning

redigera

Kommittén (World Heritage Committee) består av 21 ledamöter från lika många länder. Dessa ska enligt konventionen väljas för en period på sex år.[3] En praxis har dock blivit att medlemsländerna frivilligt väljs in för en period på fyra år för att öka rotationen och därmed ge fler länder möjligheten att vara med i kommittén[4].

Det står alla medlemsstater till konventionen fritt att kandidera till världsarvskommittén. Även ett land som suttit i kommittén den gångna perioden får kandidera för nästföljande period. Vanligen avstår dock ett sådant land från att ställa upp igen. Representationen ska också vara jämnt fördelad mellan olika regioner och kulturer. Valet av kommittén sker på Generalsamlingen för konventionens medlemsstater vilken hålls vartannat år i samband med Unescos Generalkonferens.

Följande länder hade 2019 representanter i kommittén (mandatperiod inom parentes)[5]:

Världsarvskommitténs byrå

redigera

Kommittén väljer årligen i slutet av sin ordinarie konferens ett utskott kallat Bureau of the World Heritage Committee, på svenska Världsarvskommitténs byrå[4][6]. Utskottet består personer från 7 av de 21 medlemsstaterna i kommittén och har en ordförande, fem viceordförande och en rapportör[6]. Dess uppgift är att diskutera skötseln av de existerande världsarven, godkänna nomineringar och göra alla förberedelserna för Världsarvskommitténs konferenser.[7]

Utskottet eller byrån består 2019 av:[5]

  • Abulfas Garayev, ordförande från Azerbajdzjan
  • Mahani Taylor, rapportör från Australien

Samt fem viceordförande från följande länder: Brasilien, Burkina Faso, Indonesien, Norge, Tunisien.

Tabell över kommitténs ordinarie sammanträden

redigera

Enligt Unescos officiella hemsida.[8]

Konferens År Datum Plats
1 1977 27 juni1 juli   Paris, Frankrike
2 1978 58 september   Washington, D.C., USA
3 1979 2226 oktober   Kairo och Luxor, Egypten
4 1980 15 september   Paris, Frankrike
5 1981 2630 oktober   Sydney, Australien
6 1982 1317 december   Paris, Frankrike
7 1983 59 december   Florens, Italien
8 1984 29 oktober2 november   Buenos Aires, Argentina
9 1985 26 december   Paris, Frankrike
10 1986 2428 november   Paris, Frankrike
11 1987 711 december   Paris, Frankrike
12 1988 59 december   Brasilia, Brasilien
13 1989 1115 december   Paris, Frankrike
14 1990 712 december   Banff, Kanada
15 1991 913 december   Karthago, Tunisien
16 1992 714 december   Santa Fe, USA
17 1993 611 december   Cartagena, Colombia
18 1994 1217 december   Phuket, Thailand
19 1995 49 december   Berlin, Tyskland
20 1996 27 december   Mérida, Mexiko
21 1997 16 december   Neapel, Italien
22 1998 30 november5 december   Kyoto, Japan
23 1999 29 november4 december   Marrakech, Marocko
24 2000 27 november2 december   Cairns, Australien
25 2001 1116 december   Helsingfors, Finland
26 2002 2429 juni   Budapest, Ungern
27 2003 30 juni5 juli   Paris, Frankrike
28 2004 28 juni7 juli   Suzhou, Kina
29 2005 1017 juli   Durban, Sydafrika
30 2006 816 juli   Vilnius, Litauen
31 2007 23 juni2 juli   Christchurch, Nya Zeeland
32 2008 210 juli   Québec, Kanada
33 2009 2230 juni   Sevilla, Spanien
34 2010 25 juli3 augusti   Brasilia, Brasilien
35 2011 1929 juni   Paris, Frankrike
36 2012 24 juni6 juli   Sankt Petersburg, Ryssland
37 2013 1627 juni   Phnom Penh, Kambodja
38 2014 1525 juni   Doha, Qatar
39 2015 28 juni8 juli   Bonn, Tyskland
40 2016 1020 juli & 2426 oktober   Istanbul, Turkiet & Unescos huvudkvarter
41 2017 212 juli   Kraków, Polen
42 2018 24 juni4 juli   Manama, Bahrain
43 2019 30 juni10 juli  Baku, Azerbajdzjan
44 2021 1631 juli  Fuzhou, Kina (på distans)
45 2022 1930 juni  Kazan, Ryssland

Referenser

redigera
  1. ^ Världsarvskommitténs arbetsordning, regel 2.1
  2. ^ Världsarvskommitténs arbetsordning, regel 2.2
  3. ^ Världsarvskonventionen, artikel 8
  4. ^ [a b] ”The World Heritage Committee” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/comittee. Läst 1 maj 2011. 
  5. ^ [a b] Centre, UNESCO World Heritage. ”The World Heritage Committee” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/committee/. Läst 11 juli 2019. 
  6. ^ [a b] Världsarvskommitténs arbetsordning 13.1
  7. ^ Världsarvskommitténs arbetsordning 12.1
  8. ^ ”World Heritage Centre - Sessions”. Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/sessions. Läst 18 februari 2022. 

Externa länkar

redigera