Diskussion:Bronsåldern

Beträffande den lilla tabell som ligger längst upp som en guide till de historiska perioderna:
Ordet eftergått fick mig att hoppa till. Borde det inte stå följs av, efterföljande eller något dylikt istället? Får fundera på det. \Mike 7 april 2004 kl.16.22 (CEST)

Redigering

Artikelnamnet passar bäst in på en allmän beskrivning av bronsåldern med länkar till relevanta kulturer. "Bronsåldern" är ingen specifikt svensk tidsålder, även om ordet i texter skrivna på svenska oftast syftar på just svensk eller nordisk bronsålder. Artikeln Sverige under förhistorisk tid (och den med tvekan länkade Nordisk bronsålderskultur) belyser redan nordisk bronsålder.

Dateringen av centraleuropeisk bronsåldern är hämtad från de:Bronzezeit. --JFK 8 juni 2006 kl.17.08 (CEST)

Fattiga och rika

Jag tror mig ha läst någonstans att bronset var så värdefullt att endast de rikaste hade råd med verktyg, vapen, smycken av brons. För 90 procent av jordens befolkning fortsatte stenåldern ända tills järnet kom. Jag saknar också en artikel om det varma klimatet under bronsåldern. --Caspiax 23 november 2007 kl. 03.31 (CET)

Nej då, i Mälardalen hade varenda bonde en bronsyxa. Men man fortsatte att använda stenredskap också, inte av fattigdom utan för att de var bra.

"Bronset" = tredje priset i en idrottstävling. Bronsen är metallen.

Martin Rundkvist 6 oktober 2008 kl. 11.49 (CEST)

Upphovsrätt?

Den upphovsrättsliga statusen för stycket Mellanöstern och östra Medelhavsområdet är något osäker, eftersom en central bidragsgivare till texten i tolv andra fall har lagt in upphovsrättsligt skyddad text på svenska Wikipedia. Vänligen säg till om du känner igen texten från en svensk eller utländsk källa. --Mimarob 5 oktober 2008 kl. 19.07 (CEST)

sten och brons

Man gjorde sten vapen för det håler brätre.

Man gjode smuken av brons

Ja vet! och av tugat bröd Martin Rundkvist 27 maj 2009 kl. 23.30 (CEST)

Asien och Afrika?

Jag har dålig koll på vad olika perioder kallas i olika världsdelar men undrar: Hur är det med ostasien och afrika (söder om sahara)? Gick de direkt från sten till järn? Även om andra klassificeringssystem används vore det trevligt att få veta någonting om hur det gick till i dessa delar av världen--Niklas R^Dis-ku-_tera 10 februari 2011 kl. 16.38 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Bronsåldern. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130318100029/http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/458/1/ till http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/458/1/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juni 2017 kl. 06.29 (CEST)

Metallen och metoden

Texten "Förutom bronsen som är en legering av koppar och tenn, fanns endast en ren metall, guld. Alla föremål av brons blev gjutna och konsten att gjuta i olika formar var förvånansvärt utvecklad" verkar vara helt fantastiskt exklusiv. Det fanns alltså bara en ren metall, guld. Hur tillsatte man då tenn, för att kompensera förångningen vid omgjutning? Och bröt man färdigt brons? För den som vet lite mer går det faktiskt att bara genom att vandra i Skandinavien stöta på helt naturliga stycken av tex rent silver. Än idag. Och gjöt man verkligen alla föremål? Mm, visst, nånstans i framställningen fanns väl oftast en smälta... men en sköld, i diameter 50 gånger sin tjocklek gjuter man inte, utan smider´/hamrar fram. En nål, pryl, fiskekrok är mycket lättare att kallforma från vilket bronsstycke som helst, än att gjuta. Generellt får hela artikeln mig att tänka på en inskränkt akademiker från 1820-talet, som ska förklara för spädbarn något som de ändå inte kommer att förstå eller reflektera över. Alltså behöver man inte vara så noga med vad man säger/skriver. Ta bort hela artikeln, efterlys en gemensam ansträngning för att pulicera nåt vettigt.