Diskussion:Pseudovetenskap

Socialdarwinism

Vetenskapligt?

Pseudovetenskap

Man kan testa en teori angående det förflutna med återskapande experiment. Flera sådana experiment stöder de teorier som jag tog bort från listan. Om detta inte räcker (återskapande experiment) torde evolutionsteorin platsa bra i listan, eftersom den rör det förflutna. Det finns många andra saker som styrker den senare teorins plats i listan, men om det teorier ang det förflutna i sig är felaktiga, bör den omedelbart placeras där. Vad det beträffar återskapande experiment i evolutionsfallet, torde Stanley Millers experiment fungera som något av en falsifiering. //SeaChest 15:18

Du får ge lite tydligare exempel, gärna med kontrollerbara referenser, på experiment som uppfyller vetenskaplig standard och som stödjer Intelligent Design och Kreationism. Finns inte sådana så finns det ingen anledning att göra några revideringar i artikeln i avseende på ID/kreationism. mvh --Spito 6 februari 2008 kl. 15.21 (CET)

Det förefaller inte vara någon större mening med att återigen redigera tillbaka. Då antalet för de som ställer sig bakom ett visst påstående (hur befängt det än kan tyckas) är större än det som ifrågasätter något, blir det lag och rätt. En heltidstjänst skulle behövas för att hålla bara denna artikel i skick. Ni vann, i antal. Ni vann och lyckades här dölja vad som är rätt. Det grämer mig en del. De som med våld inför lögn i ett samhälle blir allt för ofta själva slagna till marken av lögnen. Det är lögnens väsen. Den förintar sig själv. //Seachest 15:32

Du har inte ens försökt. Du gör påstående som jag mer än gärna ser att du följer upp. Så spela inte martyr, kom med i diskussionen istället och visa oss lite källhänvisingar till de experiment som du hänvisar till. mvh --Spito 6 februari 2008 kl. 15.37 (CET)

Vad det gäller martyrskap hävdade jag precis att lögnen själv lider hårt av sitt eget väsen. Huruvida de lider som helst inte befattar sig med lögn, lämnade jag öppet. De vidsynta diskussioner du talar om har jag sett en del av. De brukar föras på en väldigt låg nivå. Segraren (till skenet) brukar vara den envisaste, den som har mest tid för sitt intresse och, om debatten förs på forum med flera deltagare, den sida som har flest anhängare. //Seachest 15:57

Jag tolkar det som att du inte har något konkret till artikeln. Allt annat lämnar jag okommenterat, Wikipedia är inget diskussionforum. med vänliga hälsningar --Spito 6 februari 2008 kl. 16.03 (CET)

Du tolkar det som det passar dig bäst, som många andra. Men, jag menar enbart det som jag uttryckligen har sagt, och 'vad jag har sagt har jag sagt' (citat). Med de bästa hälsningar //Seachest 16:14

Här handlar det inte om "tolkning" utan vad som har bevisats i experiment efter experiment, i tusentals och tiotusentals fynd från runtom i världen och från avsaknaden av ett alternativ. Dessutom finns det gott om belägg för att Wikipedia inte är ett ställe där antalet personer avgör vad som är sanningen: alltför många här är mer hängivna det neutrala förhållningssättet för att låta demokrati bestämma vad som ska stå på Wikipedia. Utan konkreta exempel på vad som skulle ha blivit felhanterat går det inte att rätta till situationen. Med vänliga hälsningar, Hannibal 6 februari 2008 kl. 20.36 (CET)

"Pseudovetenskap, (pseudo- från grekiskan, falsk), även kvasivetenskap, är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap. Exempelvis ska resultat av en experimentell vetenskap kunna testas och vara upprepbara - det vill säga att samma resultat kan återskapas med samma utgångspunkt vid en annan tidpunkt eller plats. Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser och resultaten får inte stå i konflikt med etablerad vetenskap och kända experimentella resultat.[1]" Kort sagt dravel.Speciellt delen " Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser" Det finns väl knappast något ämnes område som inte innehåller motsägelser, och just att ta tag i dessa motsägelser och försöka reda ut dem är det som leder vetenskapen framåt. Om man har kravet " Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser" så måste det betecknas som ideologi inte vetenskap.--Canada 28 september 2010 kl. 11.07 (CEST)

Hela denna sida är så full av motsägelser och rent dravel att det blir tröstlöst att komma med ett annat förslag än att ta bort artikeln. Börja om från början. Även en artikel om pseudovetenskap måste vara vetenskaplig och inte tendentiös. (STENE)

Relativitetsteorin

Vill minnas att relativitetsteorin ansågs som en synnerligen tveksam utväxt på det vetenskapliga trädet fram till dess delar av den kunde bevisas. Crazy Cossack (diskussion) 29 januari 2005 kl. 02.10 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Har jag svårt att tro med tanke på att alla de tre artiklar Einstein publicerade då brukar betraktas som mästerverk. Dessutom var Einsteins teori en "bättre" teori som förenklade snarare än försvårade och han hade inga ideologiska skäl för att lägga fram teorin. Jag vill minnas att artikeln ganska tydligt beskriver skillnaden mellan proto- och pseudovetenskap, men vill du utveckla den texten är det ju bra. Många pseudovetare brukar däremot likna sig själva vid Gallileo för att ge sig själva legitimitet. "Gallileo hade minsann rätt och se hur etablissemanget behandlade honom. Därför har jag också rätt." /Benzocaine 29 januari 2005 kl.02.17 (CET)

Radikalfeminism

Skulle verkligen "Radikalfeminism" vara en pseudovetenskap? Har jag väldigt svårt att tänka mig. Både listan här och artikeln om radikalfeminism verkar väldigt politiskt färgade. —föregående inlägg skrevs av 81.229.224.145 med signaturen /Mauios 21 maj 2005 kl.18.15 (CEST)

Håller med, radikalfeminism är varken en pseudovetenskap eller en vetenskap, utan en ideologi. Möjligen skulle (vissa delar av) genusvetenskapen kunna kallas pseudovetenskap; Eva Lundgrens forskning bär onekligen många drag av pseudovetenskap. 82.212.70.34 27 november 2006 kl. 21.19 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Akupunktur

Betecknas verkligen Akupunktur som pseudovetenskap numera? I dess ursprungliga form håller jag med, men det används ju idag i viss mån även innom sjukvården för smärtlindring. --magol 19 juli 2005 kl.00.13 (CEST)

Nej inte akupunktur i sig, som terapi och behandlingsmetod för t.ex. smärtlindring, men den klassiska kinesiska förklaringsmodellen med yin och yang och kraftlinjer. Jag tycker väl att den kan finnas kvar i listan av den anledningen. Sten A 19 juli 2005 kl.10.07 (CEST)

Marxism

Borde verkligen Marxism vara med här? Det har ju med politik att göra snarare än vetenskap... 62.65.110.90 2 november 2005 kl. 16.57 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det har gjorts en del redigeringar kring marxismens vara eller inte vara på listan över pseudovetenskaper. Marxismen är ett brokigt djur som kan ta många olika former. En samhälls- och människosyn, en filosofi, en sociologi, en ekonomi, en ideologi m.m m.m. Det dessa har gemensamt är en gemensam fader i Karl Marx skriverier. Det finns definitiv saker som kallas för marxism som är psedovetenskapliga, precis som det finns saker som kalla för rational choice, genusteori, könsbiologism och annat som har med samhälle och människa att göra som förtjänar att kallas för pseudovetenskap. Likaså finns det värdefull humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som kan ha dessa epitet och som definitivt inte är pseudovetenskap. Marxismen och alla dessa andra skolor är för bred och för spretig för att entydigt klassas som pseudovetenskaplig. Vän av ordning kanske invänder att det är just spretigheten som gör den pseudovetenskaplig, men då får man konstatera att det är en brist som många andra samhällsvetenskapliga skolor har och då kan vi lika gärna sätta samhällsvetenskapen i sin helhet på listen. mvh --Spito (disk) 11 juni 2012 kl. 18.44 (CEST)

TILLÄGG: Källan till marxismens påstådda pseudovetenskaplighet har angets som: "Liah Greenfeld (2011) On Raymond Aron, passion, identity, and the intricate paths of intellectual filiation Journal of Classical Sociology May 2011 vol. 11 no. 2 123-138". Har inte tillgång till den texten i sin helhet men abstactet lyder "In this discussion, I reflect on the intellectual kinship between Raymond Aron and other scholars. By parsing this heritage I explore his position as a member of my extended intellectual family. Divergences in our thought and scholarly orientation are analyzed. This article highlights the complex links forged between individual scholars in the chain of cultural development." (Källa) Om marxism? undrar --Spito (disk) 11 juni 2012 kl. 18.59 (CEST)

Citat ur källan: "Science cannot deliver us of moral responsibility. The reason for the lasting appeal of Marxist pseudo-science (an appeal outlasting the fall of communism in Eastern Europe and impervious to logical reasoning) is precisely that it does so: it tells us authoritatively what is right and what is wrong." (s 132). Lsj (disk) 11 juni 2012 kl. 22.51 (CEST)

En bättre källa vore dock kanske Karl Poppers Conjectures and refutations. Lsj (disk) 11 juni 2012 kl. 22.56 (CEST)

Ett enstaka citet från en artikel, vars huvudsakliga innebörd handlar om något helt annat, i en sociologisk publikation? På vilket sätt skulle detta påstående i sig vara det definitiva vetenskapliga domslutet angående marxismens eventuella pseudovetenskaplighet? undrar --Spito (disk) 11 juni 2012 kl. 22.57 (CEST)

Poppers kritik är applicerbar på många fler samhällsvetenskapliga teoriskolor än marxism. Glöm inte att samhällsvetenskap är samhällsvetenskap och inte naturvetenskap. Marxismen ska jämföras med andra samhällsvetenskapliga teorimodeller, inte mot evolutionsteorin eller relativitetsteorin. mvh --Spito (disk) 11 juni 2012 kl. 23.01 (CEST)

Åtminstone är marxismens tillkortakommanden som förment vetenskap ett centralt tema i Poppers text. Det är inte bara ett löst citat där. Sedan finns det förvisso fler skolbildningar inom samhällsvetenskapen som vilar på skakig grund vetenskapligt, och du får gärna lägga till dem i listan om du hittar bra källor. Men att marxismen är i gott sällskap gör den inte vetenskapligare. Lsj (disk) 11 juni 2012 kl. 23.08 (CEST)

Samhällsvetenskap är fortfarande vetenskap.--ZarlanTheGreen (disk) 12 juni 2012 kl. 12.57 (CEST)

Jag kan inget om vetenskapens granskningar av marxismen men rent spontant känns det väldigt konstigt att inkludera en ideologi - en åsikt om hur ett samhälle bör vara - som pseudovetenskap. Obelix (disk) 11 juni 2012 kl. 23.10 (CEST)

Marxism är väl en ideologi som gjort vetenskapliga anspråk, så... Le Lapin Vert (disk) 11 juni 2012 kl. 23.12 (CEST)

En samhällsvetenskaplig åsikt är en vetenskaplig åsikt. Samhällsvetenskap är vetenskap. Åsikter om hur samhället påverkas utav diverse åtgärder eller system, är inte mycket mindre vetenskapligt, än åsikter om hur, t.ex, gravitation påverkas utav diverse åtgärder och system, i min mening.--ZarlanTheGreen (disk) 12 juni 2012 kl. 12.57 (CEST)

Marx ägnade sig både åt samhällsvetenskap och politik då det begav sig, och både hans vetenskap och hans ideologi kom att kallas marxism. Pseudovetenskap blir det när senare marxister inte klarar av att hålla isär det vetenskapliga och det ideologiska. Lsj (disk) 11 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)

"Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän." Le Lapin Vert (disk) 11 juni 2012 kl. 23.44 (CEST)

Marxism kan som sagt vara en mängd olika saker. Att den specifika typen av materialism som ibland kallas marxism skulle kunna kallas en pseudovetenskap är rimligt. Att göra detsamma med diverse former av socialism är det knappast. Problemet med exemplet är dock snarast att det inte framgår exakt vad som menas. Jag menar att om man vill behålla det så får man skriva något mer resonerande. Hela idén med en lista istället för en text är för övrigt dålig.

andejons (disk) 11 juni 2012 kl. 23.47 (CEST)

Marxismen har inte gjort några vetenskapliga anspråk av det enkla skälet att marxismen inte gjort några anspråk alls, av det skälet att -ismer inte kan göra några anspråk, endast människor enskilt eller i grupp kan göra anspråk. Det finns gott om människor som kallar sig marxister och sina tankebyggnader för marxistiska och det finns ingen marxistisk motsvarighet till Vatikanen där vi kan få en enhetlig tankemodell som vi sedan kan bedöma om den är pseudovetenskaplig eller inte. Försöker man dock göra en bedömning får man inte glömma att vi talar samhällsvetenskap inte naturvetenskap och även om man har goda grunder att ifrågasätt dess vetenskapliga status så gör det inte automatiskt den till en pseudovetenskap utan den kan bedömas som marginalvetenskap, protovetenskap, filosofi eller ideologi. Tycker att det kan vara en bra idé med en lista så länge vi talar om entydiga exempel, marxismen är inte en sådan. mvh --Spito (disk) 12 juni 2012 kl. 07.24 (CEST)

Marxismen som ideologi gör inga anspråk på att vara en vetenskap, däremot finns det delar av det marxistiska tankegodset som gör vetenskapliga anspråk och bör kunna räknas som vetenskap, om än inom samhällsvetenskapen. Historisk materialism och den marxistiska dialektiken gör t.ex. anspråk på att ha en förklaringsmodell till samhällets utveckling och att kunna göra förutsägelser om framtiden (det kapitalistiska samhällets sammanbrott). Det finns också en marxistisknationalekonomi, "politisk ekonomi". Huruvida de är tillräckligt "dåliga" för att räknas som pseudovetenskap har jag ingen åsikt om. Däremot anser jag att om vi ska använda källor som pekar ut något som pseudovetenskap bör vi använda källor som har detta något som huvudämne för artikeln eller kapitlet, inte källor som nämner något bara i förbigående.Sjö (disk) 12 juni 2012 kl. 12.43 (CEST)

Det finns gott om marxistiskt tankegods som är mer eller mindre pseudovetenskapligt, likaså finns det gott om folk som kallar sig marxister som är uppenbara pseudovetare. Problemet är att det fenomenet finns i större eller mindre utsträckning inom alla samhällsvetenskaper med ambition att göra mer helövergripnade förklararingar om människan och samhället, det finns inom genusvetenskap, inom rational choiche, psykoanalys m.fl. Men likaså kan det också finnas sunt tankegods inom dessa skolor. Därför är det fel att enkelt och kategoriskt trycka in just en tanketradition av dessa i listan. Men jag ser gärna ett resonerande stycke kring problemet med pseudovetenskapligt gods inom samhällsvetenskapen eller nått.mvh --Spito (disk) 13 juni 2012 kl. 18.26 (CEST)

Ett sådant avsnitt som problematiserade vetenskapligheten hos både marxister och andra systembyggare inom samhällsvetenskapen kunde vara en rimlig kompromiss, istället för en onyanserbar post i en lista. Men det blir grannlaga ett skriva ett sådant avsnitt utan att det får ideologisk slagsida. Lsj (disk) 13 juni 2012 kl. 18.44 (CEST)

Marxism gör anspråk om hur samhällen beter sig, och hur de påverkas utav diverse åtgärder och system. Det är samhällsvetenskapliga anspråk. Vad gäller en motsvarighet till Vatikanen, så finns det. Marx verk.--ZarlanTheGreen (disk) 12 juni 2012 kl. 12.57 (CEST)

Historiematerialism

På vilket sätt är historiematerialismen en pseudovetenskap? 81.230.38.88 3 januari 2006 kl. 06.55 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

POV-mall 2006-11-03

Undertecknad lade in POV-mallen med tanke på de exempel som listas. På vilket sätt är t.ex. ekonomi pseudovetenskap? torvindus 3 november 2006 kl. 06.18 (CET)

Även om det säkert finns de som anklagat ekonomi (och även t.ex. feminism) för att vara pseudovetenskap är detta helt klart POV. Jag undrar dessutom vad flygande tefat gör på listan... Artikeln skulle nog bli bättre om bara några av de mest flagranta exemplen, som kreationism/intelligent design, alternativ medicin och slagrutor finge kvarstå.

andejons 3 november 2006 kl. 08.30 (CET)

Jag tog bort ekonomi och flygande tefat (det senare är det väl ingen som kallar vetenskap). Det finns fler exempel som jag inte vet så mycket om som borde granskas av nån som vet. T.ex. Falun Gong, är det nåt som utger sig för att vara vetenskap? Saker som inte gör det är ju inte pseudovetenskap. Listan kanske skulle vara mycket kortare med bara några exempel - den behöver inte vara en fullständig listning. --RE 3 november 2006 kl. 20.59 (CET)

Jag anser att artikelns lista över exempel på pseudovetenskap bör vara kort och representativ. Bara läror som en överväldigande majoritet av kritiker betraktar som pseudovetenskap ska få vara med. /Yvwv [y'vov] 4 november 2006 kl. 02.08 (CET)

Kan hålla med. Ev.diskussion om vad som är p. är bättre att föra på resp. diskussionsida.Sjö 4 november 2006 kl. 10.32 (CET)

När jag nu läser denna artikel nästan ett år senare, så tycker jag allt att artikeln fortfarande är har kvar problemen med POV, även om de nu inte är lika uttalade. Kravet på upprepbarhet är ju exempelvis omöjligt att strikt tillgodose inom de flesta samhällsvetenskaper och humaniora. Kriterierna verkar vara uppställda ur naturvetenskaplig synvinkel och appliceras vanligen på olika fenomen, vilka av okunniga utövare felaktigt utmålas som naturvetenskap trots att de inte är det utan tillhör samhällsvetenskapens och humaniorans planhalva. Jag skulle alltså vilja att man kritiskt ser över kriterierna för vad som kan kallas pseudovetenskap och mer tydligt pekar på att det som kallas pseudovetenskap ofta handlar om anhängarnas eller kritikernas felaktiga klassificering. /Achird 11 oktober 2007 kl. 14.08 (CEST)

Jag tycker att den här texten i inledningen sätter artikeln i det sammanhang den ska och att den därför inte är POV. Citat från inledningen - Då de flesta vetenskapliga teorier är ofullständiga kan gränserna mellan pseudovetenskap och vetenskap ibland uppfattas som godtyckliga. Inom vetenskapsteorin kallas problemet med att avgöra vad som är vetenskap eller inte för demarkationsproblemet och har behandlats av filosofer som Karl Popper, Imre Lakatos och Paul Feyerabend.Hylas 16 november 2007 kl. 16.28 (CET)

Paradigmskiften

I inledningen står det att "Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser och resultaten får inte stå i konflikt med etablerad vetenskap". Om det är definitionen skulle man kunna tänka sig att alla vetenskaper som innehåll ett paradigm skifte (darwinismen, Kopernikus-Kepplers förändring av synen på universum jämfört med Aristoteles) först skulle definieras som Pseudovetenskap. Och att de först skull vara vetenskaper efter det att paradigmskiftet skett. Om så inte är fallet borde man kunna skriva om det så att det öppnar för att paradigmskiftande teorier (evolutionsteorin, jorden-inte-länger-universums-centrum) var vetenskapliga teorier från början. Ligger själv rätt nära Karl_Popper i min syn. Skulle vara intressant att veta vilken vetenskapfilosofi som hävdar att resultatet inte får stå i konflikt etablerad vetenskap. Om det inte är ett skriv fel :) AndersX 25 november 2007 kl. 18.15 (CET)

Det är väl dags att AndersX får svar på sin högst motiverade fråga(Jag instämmer helt i hans invändningar) från de som skrivit artikeln. Annars bör artikeln skrivas om .--Canada 28 september 2010 kl. 11.37 (CEST)

Termen kvasivetenskap

Hur förhåller sig denna term? Har de samma betydelse? I så fall borde den in i artikeln. MaxPont 15 mars 2009 kl. 15.11 (CET)

Det är sedan länge fixat i och med att kvasivetenskap har REDIRECT till Pseudovetenskap. Mvh / Mkh 15 mars 2009 kl. 18.47 (CET)

Förtydligande

Det bör i ingressen påpekas att det rör sig om pseudovetenskaper som står i motsättning till naturvetenskap och den epistemologi och ontologi som är förenad därmed. Begreppet "Science" på engelska avser just den delen av vetenskap och inte samhällsvetenskaper. Annars är risken överhängande att användare lägger in politisk/ekonomiska synsätt som de inte uppskattar eller att vi sprider uppfattningen att alla samhällsvetenskaper ska bedömas enligt naturvetenskapens kriterier vilket inte är NPOV. Ricjac 8 mars 2012 kl. 03.41 (CET)

En god tanke, men är det verkligen så att begreppet pseudovetenskap har den betydelsen på svenska? Precis som att vetenskap inte är det samma som "science" kan betydelsen av pseudovetenskap skilja sig från "pseudoscience". Jag väcker frågan eftersom den är central för definitionen av artikelämnet.Sjö (diskussion) 8 mars 2012 kl. 06.50 (CET)

Nej, det finns ingen sådan begränsing. Man kan hitta exempel på att t.ex. Västgötaskolan kallas pseudovetenskaplig [1]. Dessutom är det inte så att "science" betyder "naturvetenskap". Det är ett snävare begrepp än "vetenskap", men samhällsvetenskaperna räknas ofta in i det.

-andejons (diskussion) 8 mars 2012 kl. 07.51 (CET)

Ska vi jämföra med andra språk så har vi ju tyskans Wissenschaft och det är väl så vitt jag ett begrepp som både inkluderar det som i engelskan kallas för science så väl som humaniora och samhällsvetenskap. mvh --Spito (diskussion) 8 mars 2012 kl. 21.15 (CET)

Artikeln om Västgötaskolan är nog inte ett så bra exempel eftersom den är en cirkelgång i källorna. VoF skriver artikeln och anger sig själva som källa. De platser på nätet som anger att Västgötaskolan är pseudovetenskap tillhör VoFare. Det är mycket möjligt att det var en samling knasbollar som tillhörde Västgötaskolan men artikeln i sig som den är skriven är POV. --NERIUM (diskussion) 8 mars 2012 kl. 23.48 (CET)

Det viktiga är inte om västgötaskolan är pseudovetenskaplig. Det viktiga är att den kallas det (vilket vara vad googlingen var till för att visa.), och att begreppet alltså används även för historia.

andejons (diskussion) 9 mars 2012 kl. 08.34 (CET)

En av de svenska forskare som skrivit mest om begreppet pseudovetenskap och demarkationsproblemet är filosofen (d.v.s. humanisten) Sven Ove Hansson. Han gör genomgående tydligt att han menar alla ämnen som ställer frågor om verkligheten, oavsett om det rör natur eller kultur. Martin Rundkvist (diskussion) 10 mars 2012 kl. 12.52 (CET)

Varför då inte lägga in det i artikeln? Ricjac 14 mars 2012 kl. 16.14 (CET)

"MartinR Inläggsrubrik: Re: Wikipedia-artiklar som skeptiker bör bevakaPostat: mån 19 mar 2012, 22:47 Blev medlem: ons 01 dec 2004, 21:20 inlägg: 1119 Ort: Stockholm En Wikipedia-medverkande efterlyser litteraturreferenser till listan över pseudovetenskapliga tankebyggen i följande artikel. Han tänker radera alla som inte får litteraturrerefens inom kort. http://sv.wikipedia.org/wiki/Pseudovetenskap#Exempel"Det här är typiskt för vof. Kan de inte komma med några sakliga skäl för en artikels existens, då ropar de på förstärkning,för att bevara dyngan. Vof vårdar sina fantasier, och de vill bevara skräp som de tror på. De struntar i vad som är bra för wikipedia.--Canada (disk) 19 mars 2012 kl. 23.55 (CET)

Ser verkligen inte problemet. Finns det inga referenser (som jag antar att du menar?) så hjälper det ju inte hur många som än hjälper till; om de däremot finns så är det ju bara bra för wikipedia att göra denna förfrågan vidare känd. Tadanaranu (disk) 20 mars 2012 kl. 02.01 (CET)

Det var jag som lade in kb-mallarna eftersom jag är trött på att ostyrkta företeelser som diverse skribenter ogillar hamnar i listan. Har du problem med att det ska finnas källor för det som står i artiklarna, Canada? Sjö (disk) 20 mars 2012 kl. 06.50 (CET)

Jag tycker det är jättebra att vi skaffar källstöd till listan, precis av det skäl som Sjö anger. Martin Rundkvist (disk) 20 mars 2012 kl. 09.01 (CET)

Exempel - källa behövs?

I listan med exempel, så är det i många fall så att exemplets wikipedia-artikel inledningsvis säger att det rör sig om en pseudovetenskap. Behövs det verkligen en källa i denna artikel då? Är det inte bättre att källorna placeras i det individuella exemplets artikel? 20 mars 2012 kl. 00.14 (CET)Mick3 (diskussion) 22 mars 2012 kl. 19.47 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Japp, eftersom det är så många som redigerar som inte är neutrala. --NERIUM (disk) 20 mars 2012 kl. 19.51 (CET)

Om det finns en källa i huvudartikeln är det ju väldigt lätt att kopiera in den hit. Finns det å andra sidan inte någon källa där behöver man nog se över om det verkligen ska kallas pseudovetenskap i huvudartikeln. Att det står i artikeltexten är inte tillräckligt.Sjö (disk) 21 mars 2012 kl. 06.54 (CET)

Medhåll, Wikipedia-artiklar funkar inte riktigt som referenser när man skall belägga något i Wikipedia, haha. Martin Rundkvist (disk) 22 mars 2012 kl. 12.28 (CET)

Ok, det är ett bra argument att en artikel inte kan stödja sig för mycket på en annan eftersom artiklar ändras frekvent. Jag köper det. Mick3 (disk) 23 mars 2012 kl. 13.33 (CET)

Tja, tar man en titt på artikeln om wikipedias artikel om akupunktur (engelska wiki då), så hittar man många källor för det. Bl.a referenserna 160-169, bland många andra.--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 02.57 (CET)

Ingen av dessa använder ordet pseudovetenskap, och det är ändå ett grundkrav (med reservation för att jag har Singhs bok på svenska och inte kan hitta exakt sida och att Singh skriver om akupunktur på många sidor.Sjö (disk) 24 mars 2012 kl. 09.55 (CET)

Jag ser vid en snabb koll att flera av de källor som lagts in överhuvud taget inte nämner ordet pseudovetenskap. Det betyder IMO att de inte duger som källa.Sjö (disk) 24 mars 2012 kl. 09.59 (CET)

Nu har jag lagt in en källa till en vetenskaplig tidskrift som uttryckligen kallar akupunktur (och mycket annat) pseudovetenskap. Lsj (disk) 24 mars 2012 kl. 10.15 (CET)

Att källorna inte använder just ordet pseudovetenskap, är väl knappast viktigt? Om en källa säger att ett djur är inom arten "canis lupus familiaris", skulle du då säga att den inte duger, för att mena att djuret är en hund? Källorna säger att akupunktur är precis allt, som ingår i definitionen utav pseudovetenskap. Att de inte uttryckligen använder ordet, torde väl då vara mindre viktigt?--ZarlanTheGreen (disk) 24 mars 2012 kl. 11.59 (CET)

Jag giller inte egen forskning. Är det tydligt pseudovetenskap kommer det att finnas källor som säger det. Är det tveksamt om det är pseudovetenskap kommer man bara att hitta källor varifrån man kan möjligen kan dra slutsatsen att det är pseudovetenskap. Listan bör IMO bara innehålla sådant som tydligt är pseudovetenskap. Angående ditt exempel med hunden finns är det ingen egen forskning, där är det latinska namnet och det svenska namnet beteckningar på samma underart, det är alltså inte alls samma sak som att jämföra en definition med vad som står i en källa och av det dra en slutsats.Sjö (disk) 24 mars 2012 kl. 12.32 (CET)

Jag förstår inte hur mitt exempel och denna situation, inte är jämförbara. Definitionen utav hund är canis lupus familiaris. Definitionen av pseudovetenskap är "lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller vetenskapliga kriterier". Har man källor som menar på att t.ex akupunktur är en lära som försöker säga sig vara medicin (vilket är en vetenskap), men inte uppfyller vetenskapliga kriterier, så ser jag inte hur slutstatsen att källan säger att akupunktur är pseudovetenskap, på något vis vore mer eller mindre "egen forskning", än slutsatsen att texten om canis lupus familiaris pratar om hundar.--ZarlanTheGreen (disk) 24 mars 2012 kl. 14.13 (CET)

Så vitt jag kan se stöder inte källorna ens din utvidgade tolkning, för jag hittar inget i källorna som säger att utövarna hävdar att det är vetenskap. Återigen egen forskning baserad på en egen tolkning av källorna.Sjö (disk) 24 mars 2012 kl. 15.13 (CET)

Det är väl känt att akupuntur anses, av dess utövare, att vara effektiv medicin. Det bekräftar källorna, och akupunkturorganisationer. Medicin är en vetenskap. Därmed hävdar utövarna att det är en vetenskap.--ZarlanTheGreen (disk) 25 mars 2012 kl. 08.53 (CEST)

Jag tror det hade varit bra om det gick att hitta en enda trovärdig källa (eller några få) som täckte hela listan, eller en ny, liknande lista. Problemet med nuvarande utformning är att källan som berättar att akupunktur är pseudovetenskap knappast rör sig i samma idésfär som den som berättar att marxism är pseudovetenskap. Det finns väldigt mycket som någon gång, av någon, benämnts "pseudovetenskap". Här är väl främst det mest välkända av intresse. /NH 24 mars 2012 kl. 15.27 (CET)

Det vore praktiskt, ja. Dock inte alls nödvändigt.--ZarlanTheGreen (disk) 25 mars 2012 kl. 08.55 (CEST)

Håller med NH. Om jag letade på nätet tillräkligt länge skulle jag nog kunna hitta en källa på att solen är grön men det är inte det som är poängen med källor. --NERIUM (disk) 25 mars 2012 kl. 10.04 (CEST)

Hur är det relevant till vad NH sa? ...och är inte det ett avfärdande utav källor i allmänhet?--ZarlanTheGreen (disk) 26 mars 2012 kl. 06.47 (CEST)

Ett något sent inlägg, men: jag tycker inte listan är bra. Artikeln vore mer betjänt av att man faktiskt diskuterade några av exemplen mer på djupet. Det skulle dels ge läsaren mer förståelse för hur begreppet används, dels möjliggöra mer nyanserade ståndpunkter än "de här har någon gång kallats pseudovetenskaper". Man kan då visa på spannet från saker som en gång togs på högsta allvar, men idag är helt diskrediterat (alkemi), enskilda personers konstiga infall (fantomtidsteorin), fula sätt att tjäna pengar (scientologi), stora otympliga fält som delvis kan ha hyfsat fog för sig (folkmedicin), poltiskt motiverad galenskap (Lysenkoism) till saker som oftast är rätt harmlös vidskepelse (astrologi). Som det nu är rörs dessa samman till en enda gryta.

andejons (disk) 25 mars 2012 kl. 17.32 (CEST)

Håller med. --NERIUM (disk) 25 mars 2012 kl. 17.38 (CEST)

Jag håller också med. Det skulle funka mycket bättre, på många vis, än att ha en lista.--ZarlanTheGreen (disk) 26 mars 2012 kl. 06.47 (CEST)

Vad är en rimlig referens?

Några exempel har nu källhänvisningar till webbplatsen för Vetenskap och Folkbildning och andra till The Skeptic's Dictionary. Är någotdera en vettig källa? Det känns inte som om en förening eller en snubbe med en egen webbplats kan definiera vad som är pseudovetenskap och vad som inte är det, och om de inte gör det själva utan refererar andra som säger att något är pseudovetenskap borde vi använda det som referens istället. - Tournesol (disk) 23 mars 2012 kl. 03.15 (CET)

Alla källor är från en individ eller grupp. Varför är just dessa, mindre vettiga än andra?--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 03.29 (CET)

Det åligger den som vill använda något som en källa att påvisa att det är en bra källa, inte den som ifrågasätter att bevisa att den är olämplig. - Tournesol (disk) 23 mars 2012 kl. 03.40 (CET)

Nej, det är precis tvärtom. Därtill förekommer "prejudikat", i det att Folkvett och skepdic används som referens i flera wikipediaartiklar (även i den engelskspråkiga wikipedia, i det senare fallet).--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 04.14 (CET)

Folk kan stoppa in allt möjligt på Wikipedia. Att det förekommer bör inte läsas som prejudikat. Det finns ganska många artiklar med Aftonbladet eller Expressen som källa, tyvärr. /Julle (disk) 23 mars 2012 kl. 04.18 (CET)

Om en källa används, och det låter vara kvar, så betyder det att det accepteras. Varför skulle det inte ses som prejudikat? ...och hur mycket jag än tycker att aftonbladet och expressen är opålitliga, så är det fullt legitima källor för wikipedia.--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 06.22 (CET)

Att en källa finns i en artikel och är felaktig gör den inte rätt i en annan även om den funits länge. Se wp:Brukar du fiska?

Att en källa är lämplig i en artikel gör den inte per definintion (eller per prejudkat) lämplig i en annan. Nordisk familjebok skulle kunna fungera för anekdoter om svenska kungar men inte för problematisering av hur de uppfattades under sin levnad. Samma med aftonbladet och expressen till exempel.

VoF funkar som källa i många sammanhang, men är inte lämpliga att definiera vad som är pseudovetenskap på wikipedia. Däremot är de utmärkta som källa för vad skeptikerrörelsen definierar som pseudovetenskap.--LittleGun (disk) 23 mars 2012 kl. 06.37 (CET)

Ditt argument om att prejudikat inte funkar är helt rätt och jag tackar dig för din rättning. Dock tycker jag fortfarande inte att det finns rimliga skäl för att mena på att källorna inte funkar. Inte heller hur aftonbladet eller expressen skulle betraktas på något annat vis än andra tidningar, enligt wikipedia-policy.--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 07.02 (CET)

Wikipedia:Trovärdiga källor är den relevanta sidan där det bland annat framgår att kvällstidningar är mindre bra som källor. Där nämns också "mindre föreningars" hemsidor som en mindra bra källa. Huruvida VoF ska räknas som mindre har jag ingen åsikt om. Däremot anser jag att eftersom det här är ett kontroversiellt ämne bör källhänvisningarna vara av hög kvalitet, det vill säga t.ex. vetenskapliga publikationer, böcker av framstående författare och liknande.Sjö (disk) 23 mars 2012 kl. 07.11 (CET)

Skepdic kan knappast räknas som "mindre", så där är det iaf inga problem.--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 09.28 (CET)

(redkonflikt) @ZTG: OK, men när skeptikerrörelsen anger vad som är pseudovetenskap, går de verkligen på "magkänsla" då? Jag tror att de använder externa källor för det och då är det bättre att använda dessa. Finns inga externa källor kan det därför tas bort, jag menar att det finns risker med och kan bli konstigt om skeptikerrörelsen ska få definiera pseudovetenskap.--LittleGun (disk) 23 mars 2012 kl. 07.13 (CET)

Instämmer.--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 09.28 (CET)

Föresten: Kan någon förklara för mig, varför skeptiker inte är rätt personer, för att säga vad som är pseudovetenskap eller inte?--ZarlanTheGreen (disk) 23 mars 2012 kl. 12.15 (CET)

Jag ser inga referenser till Vetenskap och Folkbildnings webbplats. Vilka menar du? Däremot hittar jag tre till Skepdic. -(Mick3 23 mars 2012 kl. 05.22 (CET)

Det väsentliga är enligt min mening inte om författarna vi refererar till är med i VoF, i LO, i Svenska Kennelklubben. Det viktiga är deras akademiska meriter och åsikternas konsensusstöd. (Ni vet kanske att jag är ordförande i VoF.) Martin Rundkvist (disk) 23 mars 2012 kl. 10.30 (CET)

Ni likställer alltså Folkvett med VoFs webbplats? Mick3 (disk) 23 mars 2012 kl. 13.35 (CET)

Nej, det han säger är att det inte är väsentligt. Den enda som likställt Folkvett med VoFs webplats, är Tournesol.--ZarlanTheGreen (disk) 24 mars 2012 kl. 03.16 (CET)

Nehe, så lätt kan man inte ta på källkravet på Wikipedia. Skulle varje förening, även om de skrivit en bok i ämnet, gälla som källa skulle wikipedia ganska så snart vara överfullt med allsköns underligheter. Om Svenska Kennelklubben går ut med att taxar är den trevligaste hunden så gäller naturligtvis inte det som källa utan det som påståendet grundar sig på. D.v.s den forskning som ligger till grund för påståendet. Vi kan inte fylla wikipedia med personers och gruppers åsikter förmedlade via webbplatser och debattböcker. Är personerna och gruppernas över huvudtaget något att hänga i julgranen har de baserat sina åsikter på forskning som de bör referera till och det är de källorna som skall finnas på wikipedia. --NERIUM (disk) 24 mars 2012 kl. 12.42 (CET)

Vad har du för källa för att källkravet på Wikipedia är så?--ZarlanTheGreen (disk) 24 mars 2012 kl. 14.07 (CET)

Snabbkurs i hur man hanterar källor

FEL

• Äpplet faller inte långt från päronträdet (källa:Äppleföreningen)

RÄTT

• Det finns de som anser att äpplet inte faller långt från päronträdet. (källa:Äppleföreningen)

Så fungerar källor när det inte finns några exakta vetenskapliga bevis att hänvisa till. Det har inte gjorts några vetenskapliga undersökningar hurvida äpplen faller nära päronträd eller inte och då hjälper det inte att påstå att alla äpplen faller nära päronträd bara för att några gruppen anser att det är så. Wikipedia skall skriva om det som är sant inte vad som man önskar vore sant. --NERIUM (disk) 24 mars 2012 kl. 13.00 (CET)

Helt fel, emå. Såhär ska det vara:

• Äpplet faller inte långt från päronträdet (källa: Fruktföreningen)

... förutsatt att Fruktföreningen kan anses oberoende (och jag antar att Äppleföreningen inte är det). "Det finns de som anser..." etc är ett utmärkt sätt, medvetet eller omedvetet, att ge oklar vikt åt minoritetsåsikter. /NH 24 mars 2012 kl. 15.33 (CET)

Alla tycker att just sin förening är oberoende så det måste naturligtvis finnas en eller gärna flera källor på var Äppleföreningen får sin uppgift ifrån. Visst ger det oklar vikt år minoritetsåsikter så i vissa fall är det bättre att radera hela det frågasatta stycket var äpplen faller. Alternativet är att man uppfattar det som att alla tycker att äpplen inte faller långt från päronträdet eftersom stycket är källbelagt som i exempel ett när det i själva verket bara är en liten förening som har den åsikten som i och för sig kan ha rätt men inte nödvändigtvis behöver det. --NERIUM (disk) 24 mars 2012 kl. 16.34 (CET)

Än en gång: det väsentliga är att författarna vi refererar till har goda akademiska meriter och att de refererade åsikterna har konsensusstöd. Vi skall inte räkna upp alla minoritetsåsikter, ej heller alla tidigare populära åsikter som idag är övergivna. Martin Rundkvist (disk) 25 mars 2012 kl. 08.35 (CEST)

Om det är författare med goda akademiska meriter och att de har konsensusstöd så har väl de någon gång i livet varit inärheten av en källa som de bygger sina teser på. Hels skall det förstås inte vara åsikter utan vetenskapliga utsagor. Har man bara åsikter får man hålla sig på forum inte på wikipedia. --NERIUM (disk) 25 mars 2012 kl. 10.02 (CEST)

Ingen har lagt in något i artikeln, som bara är ens personliga åsikt. Det har varit saker med källor som stöd. Att du godtyckligt väljer att avfärda dessa källor, är din åsikt. Inte Wikipedias policy.--ZarlanTheGreen (disk) 26 mars 2012 kl. 06.49 (CEST)

Källor till pseudovetenskaplighet

Några kommentarer kring källdiskussionerna ovan:

• Att hitta en enda källa som täcker många olika pseudovetenskaper gör man förmodligen endast inom den skeptiska litteraturen, vilket jag ser som helt ok men som ifrågasätts av många här. Bättre med flera källor som det går att nå konsensus runt än en enda källa som det tjafsas om.
• Källor som det går att nå konsensus runt torde vara vetenskapliga verk. Två aspekter gör dock att explicita sådana källor inte är så många som man kunde önska:
  • Vetenskaplig prosa uttrycker sig av tradition försiktigt och inlindat. Man hittar sällan en källa som säger explicit "X är pseudovetenskap", utan snarare källor som säger "Det vetenskapliga stödet för X är behäftat med allvarliga metodologiska brister."
  • I vetenskapliga tidskrifter publiceras bara sådant som har något vetenskapligt intresse. De mest uppenbara stolligheterna inom pseudovetenskapen saknar vetenskapligt intresse, t.ex. fantomtidsteorin och nämns därför öht inte i vetenskaplig litteratur. Då återstår ofta bara den skeptiska litteraturen, för ingen annan bryr sig.
• Om man letar runt lite med t.ex. Google Scholar är det dock ofta inte så svårt att hitta åtminstone någon vettig källa. Jag har fyllt på listan med källor medan den här diskussionen pågått. Bara fantomtidsteorin har fortfarande {{kb}}.

Lsj (disk) 25 mars 2012 kl. 11.53 (CEST)

Det är väl ingen större förlust om fantomtidsteorin utgår ur listan för att det inte går att hitta en källa som har brytt sig om den tillräckligt för att kalla den pseudovetenskap. Listan behöver inte vara komplett. Den ska inte heller vara komplett, för då blir det bara en dubblett av kategorin pseudovetenskap. De mest spridda pseudovetenskaperna bör vara med, och de där det finns störst vetenskapligt stöd för att kalla dem pseudovetenskap. Om vi sen inte har med några i listan är det inget större problem.

För övrigt håller jag med dig om att det kan vara svårt att hitta vetenskapliga källor som använder ordet pseudovetenskap bl.a. av de skäl du nämner.Sjö (disk) 25 mars 2012 kl. 16.57 (CEST)

Den bok som kanske mer än någon annan populariserade begreppet pseudovetenskap är Gardners Fads and fallacies in the name of science från 1957. Ett tänkbart sätt att hantera exemplen är att kort diskutera bokens betydelse och sedan räkna upp det som Gardner tar upp där, och då samtidigt ge modernare källor i den uppräkningen. De ytterligare exempel som är lämpliga, t ex eftersom de nu är utbredda och aktuella, kan diskuteras individuellt. Detta skulle ge en någorlunda lättbegriplig struktur och samtidigt en viss förståelse för begreppets historia. Vad tros? Mick3 (disk) 26 mars 2012 kl. 12.24 (CEST)

Fantomtidsteorin kan vi gärna skippa vad mig anbelangar. Den är föga omtalad. Martin Rundkvist (disk) 26 mars 2012 kl. 14.18 (CEST)

Nja, jag vet inte hur viktigt det är att gå så mycket på begreppets ursprung, utan att det snarare vore en intressant och bra sak att ha i ett separat stycke. Jag håller alltså med om att det vore bra och intressant, för att få en bättre förståelse utav begreppets historia och ursprung, men jag är inte övertygad om att det bör användas för att strukturera sidan i allmänhet.--ZarlanTheGreen (disk) 27 mars 2012 kl. 21.12 (CEST)

Alternativ medicin

Är det verkligen rimligt att kalla "alternativ medicin" som sådan för en pseudovetenskap? Är det inte snarare ett samlingsbegrepp för ett antal i princip oberoende koncept där vissa (eller rentav alla) kan vara pseudovetenskapliga? - Tournesol (disk) 24 maj 2012 kl. 13.46 (CEST)

Alternativmedicin (ett ord) heter alternativmedicin, eftersom det är skiljt från evidensbaserad eller vetenskapsbaserad medicin. Det är ett (uselt) alternativ, till den medicin som vetenskapen kommer med. All alternativmedicin är pseudovetenskap, per definition. Om en alternativmedicinsk behandling faktiskt visas fungera, så är det inte längre alternativmedicin. För att citera Tim Minchin

“By definition”, I begin “Alternative Medicine”, I continue “Has either not been proved to work, or been proved not to work. You know what they call alternative medicine that’s been proved to work?

Medicine”

--ZarlanTheGreen (disk) 24 maj 2012 kl. 19.10 (CEST)

Ena referensen för alternativmedicin är till nationalencyklopedin. Tyvärr kan jag inte läsa hela artikeln, men jag undrar om någon som kan det, kan säga om NE anser alternativmedicin vara pseudovetenskap? Mick3 (disk) 24 maj 2012 kl. 21.35 (CEST)

Jag hittar inget i NE som säger att alternativmedicin generellt är pseudo. Och hur som helst så är ju ett kännetecken för pseudovetenskap at den gör vetenskapliga anspråk (ogrundade sådana). Det gör inte all alternativmedicin. Bättre därför att välja ut några exempel på alternativmedicinsk pseudovetenskap och ha med i listan. Lsj (disk) 24 maj 2012 kl. 21.44 (CEST)

Ja, om det inte gör vetenskapliga anspråk, så är det ju tekniskt sett inte pseudovetenskap. Därmed har alltså Tournesol rätt i att inte nödvändigtvis all alternativmedicin är pseudovetenskap... eller har han? Det gör fortfarande anspråk om att vara verksamt i ett vetenskapligt område (dvs medicin), så bör det inte fortfarande betraktas som pseudovetenskap?--ZarlanTheGreen (disk) 24 maj 2012 kl. 23.09 (CEST)

Här ska vi kanske inte själva reda ut vad som är och inte är pseudovetenskap, utan förlita oss på vad goda källor säger. Den andra källan vid alternativmedicin ser faktiskt ut att säga att alternativmedicin är pseudovetenskap. Den räknar också upp ett ganska stort alternativmedicinska läror som utpekas som pseudovetenskapliga. Mick3 (disk) 25 maj 2012 kl. 01.20 (CEST)

Jo, det stämmer ju så klart. Tack för att du påminner oss om hur det går till här. Det här är ju wikipedia, inte ett diskussionsforum, så frågan är mer eller mindre irrelevant.--ZarlanTheGreen (disk) 25 maj 2012 kl. 01.34 (CEST)

"Fler källor"-varning borttagen.

Jag har tagit bort mallen "Fler källor behövs". Den har legat ute sedan augusti 2011 och sedan dess har listan med pseudovetenskaper försetts med källor. Amolsso (diskussion) 9 november 2014 kl. 16.39 (CET)

Aidsskepticism

Nyström, jag har inte rullat tillbaka dig utan vill istället diskutera. Aidsskepticism ligger nog i gränslandet mellan pseudo och att bara ignorera vetenskapliga rön, men det finns dock några som är över gränsen till pseudovetenskap inom området, som Matthias Rath som via sin "medicin" som skulle verka bättre än kliniskt testad medicin fick folk att dö. Detta var också i Sydafrika. Är det ok att ta upp detta exemplet istället för det du raderade? Det är inte lätt och jag är öppen för idéer. Mvh Adville (diskussion) 21 mars 2017 kl. 23.57 (CET)

Hennes behandling andra stycket i ingressen, är väl pseudo? Adville (diskussion) 22 mars 2017 kl. 00.08 (CET)

Det finns ju gott om källor som anser HIV-skepticism som pseudovetenskap, några exempel:[2][3][4], och vi brukar ju gå på vad källorna säger. Men om det finns pålitliga källor som kallar det för något annat så kan vi väl diskutera hur det ska klassificeras. Finns det sådana källor? Sjö (diskussion) 22 mars 2017 kl. 11.56 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Pseudovetenskap. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080328150011/http://www.ncseweb.org/resources/articles/8408_statements_from_scientific_and_12_19_2002.asp till http://www.ncseweb.org/resources/articles/8408_statements_from_scientific_and_12_19_2002.asp

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2017 kl. 01.37 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Pseudovetenskap. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080212184931/http://richarddawkins.net/introduction.php till http://richarddawkins.net/introduction.php

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 10 september 2017 kl. 10.52 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Pseudovetenskap. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100608051002/http://www.lhup.edu/%7Edsimanek/quack.htm till http://www.lhup.edu/~dsimanek/quack.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 18 januari 2018 kl. 10.22 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Pseudovetenskap. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140703060947/http://www.physics.smu.edu/pseudo/AIDS/ till http://www.physics.smu.edu/pseudo/AIDS/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 mars 2018 kl. 07.32 (CET)