Hermes

gudarnas budbärare samt talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud i grekisk mytologi

Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare. Han var son till Zeus och Maia, Atlas dotter. I romersk mytologi motsvaras han av Mercurius. Hermes bär vanligtvis sin häroldsstav[1] kallad kaducéen, samt är klädd i en hjälmliknande hatt, mantel och ett par bevingade sandaler, talaria. Hermes var talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud. Han leder också människans själ till underjorden efter döden.[1] Med sina bevingade skor blev han också idrottsmännens, särskilt löparnas, gud.

Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén.

Det sägs att han föddes på förmiddagen och redan på eftermiddagen kröp han ur krubban. Han stal då 50 kalvar från sin halvbror Apollon på grund av avundsjuka. Apollon märkte inget, men kom ändå dagen efter för att kontrollera med Hermes. Han avslöjades, men för att han skulle få behålla kalvarna, gav han Apollon sin lyra vilken han gjort av sköldpaddsskal och inälvor från ett får. Som tack för lyran fick han en häroldsstav av Apollon.[2] Den visar att han bär bud från Zeus. Detta var bara ett av hans upptåg. Han stal även Poseidons treudd, Zeus blixtar med mera.

Hermes var far till banditen Autolykos och till Abderos. Han hade en son tillsammans med Afrodite som hette Hermafroditos. Hermafroditos var en ung man som reste runt i hela världen, men en dag blev en nymf kär i honom. Hon bad gudarna att aldrig skilja deras kroppar åt och gudarna besvarade detta genom att slå ihop nymfen med Hermafroditos som därigenom blev tvåkönad.

Hermes häroldsstav kaducén och hans hjälmliknande hatt återfinns på Handelshögskolan i Stockholms emblem.

Olympiska gudarnas släktträd i grekisk mytologi
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Uranos
 
Gaia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Okeanos
 
Hyperion
 
Koios
 
Krios
 
Iapetos
 
Mnemosyne
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kronos
 
Rhea
 
Tethys
 
Theia
 
Foibe
 
Themis
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Zeus
 
Hera
 
Hestia
 
Demeter
 
Hades
 
Poseidon
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ares
 
Hefaistos
 
Hebe
 
Eileithyia
 
Enyo
 
Eris
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Metis
 
 
 
Maia
 
 
 
 
Leto
 
 
 
 
Semele
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Afrodite
 
Athena
 
 
Hermes
 
Apollon
 
Artemis
 
Dionysos

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Mytologiboken, Stockholm 1994, s.106-107, ISBN 91-502-1187-0
  2. ^ Bjørn Bojesen; Mikkel Hede (27 juni 2022). ”Tolv gudar styrde Grekland”. VÄRLDENS HISTORIA. https://varldenshistoria.se/samhalle/mytologi/tolv-gudar-styrde-grekland. Läst 1 december 2023.