Civilområde
Civilområdet (Civo) är svenska totalförsvarets högre regionala indelning för civilförsvaret.
Organisation
Civilområdena tillkom 1 juli 1951 och omfattande i stort sett samma geografiska område som militärområdena, dock endast hela län. Den 31 december 2000 avvecklades Civilområdena.[1]
Chefen för ett civilområde benämndes civilbefälhavare, och utsågs bland de landshövdingarna från de ingående länen i ett civilområde. Totalförsvarets lägre regionala indelning utgjordes av länet under respektive landshövding. 1981 gjorde en områdesförändring då Gävleborgs län överfördes till Nedre Norrlands civilområde. År 1991 bildade Bergslagens- och Östra civilområdet tillsammans Mellersta civilområdet. År 1993 bildade Nedre Norrlands- och Övre Norrlands civilområde tillsammans Norra civilområdet, samtidigt överfördes Gävleborgs län till Mellersta civilområdet. Västra civilområdet uppgick samma år i Södra civilområdet. Förändringarna gjordes för att följa den militära geografiska indelningen som gjordes vid samma tidpunkt.[2]
För att stärka och kraftsamla totalförsvaret beslutade regeringen Andersson våren 2022 om att på högre regional nivå dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. Varje civilområde skulle bestå av två till sju länsstyrelser och ledas av en av regeringen utsedd länsstyrelse, där landshövdingen kom att benämnas civilområdeschef. Regeringen utsåg länsstyrelserna i Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Örebro, Östergötlands län som civilområdesansvariga för respektive civilområde. Civilområdena fick i uppgift att samordna det civila försvaret i en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten ska de också arbeta för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. Den nya myndighetsstrukturen trädde i kraft den 1 oktober 2022.[3]
Åren 1951–2000
Beteckning | Namn | Årtal | Ingående län | Övrigt |
---|---|---|---|---|
Civo B | Bergslagens civilområde | 1951–1991 | Västmanlands, Värmlands, Örebro län | Uppgick 1991 i Mellersta civilområdet |
Civo M | Mellersta civilområdet | 1991–2000 | Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västmanlands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län | |
Civo N | Norra civilområdet | 1993–2000 | Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län | |
Civo NN | Nedre Norrlands civilområde | 1951–1993 | (Gävleborgs län), Västernorrlands och Jämtlands län | Uppgick 1993 i Norra civilområdet |
Civo S | Södra civilområdet | 1951–2000 | Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län | |
Civo V | Västra civilområdet | 1951–1993 | Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län | Uppgick 1993 i Södra civilområdet |
Civo Ö | Östra civilområdet | 1951–1991 | Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands och (Gävleborgs län) | Uppgick 1991 i Mellersta civilområdet |
Civo ÖN | Övre Norrlands civilområde | 1965–1993 | Västerbottens och Norrbottens län | Uppgick 1993 i Norra civilområdet |
Åren 2022–
Beteckning | Namn | Årtal | Ingående län | Övrigt |
---|---|---|---|---|
Civo M | Mellersta civilområdet | 2022– | Dalarnas län, Gävleborgs, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands, Uppsala och Örebro län | |
Civo N | Norra civilområdet | 2022– | Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län | |
Civo S | Södra civilområdet | 2022– | Kronobergs, Blekinge och Skåne län | |
Civo ÖS | Sydöstra civilområdet | 2022– | Jönköpings, Kalmar, Östergötlands län | |
Civo V | Västra civilområdet | 2022– | Hallands och Västra Götalands län | |
Civo Ö | Östra civilområdet | 2022– | Gotlands och Stockholms län |
Referenser
Noter
- ^ ”Avveckling av Civilbefälhavarna i Södra, Mellersta och Norra civilområdet”. riksdagen.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130612003610/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Avveckling-av-Civilbefalhavare_DIR2000;5/. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Förordning (1981:978) om rikets indelning i militär- och civilområden”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-1981978-om-riket_sfs-1981-978/. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Stärkt beredskap för kris och krig”. regeringen.se. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/05/starkt-beredskap-for-kris-och-krig/. Läst 20 september 2022.
Vidare läsning
- Barbro Holmberg. ”Struktur för ökad motståndskraft, SOU 2021:XX”. regeringen.se. https://www.regeringen.se/49298c/globalassets/regeringen/dokument/justitiedepartementet/struktur-for-okad-motstandskraft.pdf.