Hoppa till innehållet

Czesław Miłosz: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Görgen Antonsson (Diskussion | Bidrag)
Rad 87: Rad 87:
[[Kategori:Nobelpristagare i litteratur]]
[[Kategori:Nobelpristagare i litteratur]]
[[Kategori:Polskspråkiga författare]]
[[Kategori:Polskspråkiga författare]]
[[Kategori:Polska författare]]
[[Kategori:Polska författare under 1900-talet]]
[[Kategori:Polska författare under 2000-talet]]
[[Kategori:Polska diplomater]]
[[Kategori:Polska diplomater]]
[[Kategori:Polska nobelpristagare]]
[[Kategori:Polska nobelpristagare]]

Versionen från 25 april 2014 kl. 18.05

Czesław Miłosz Nobelpristagare
Czesław Miłosz (1911-2004), Kraków, december 1998
Czesław Miłosz (1911-2004), Kraków, december 1998
Född30 juni 1911
Šeteniai, Tsarryssland
Död14 augusti 2004 (93 år)
Kraków, Polen
YrkeFörfattare, professor, journalist, diplomat
NationalitetPolen Polack
Litauen Litauer
USA Amerikan
Språkamerikansk engelska, franska[1], polska[2][1][3], engelska[1], spanska[1] och tjeckiska[1]
Genrerpoesi och prosa
PriserNeustadtpriset 1978
Nobelpriset i litteratur 1980
PartnerJadwiga Waszkiewicz
SläktingarGrażyna Strumiłło-Miłosz, Oscar Vladislas de Lubicz-Milosz, Joanna Milosz-Piekarska och Czeslaw de Wijs
Webbplatshttp://www.milosz365.eu

Czesław Miłosz, född 30 juni 1911 i Šeteniai i Litauen, död 14 augusti 2004 i Kraków i Polen, var en polsk författare. Han mottog Nobelpriset i litteratur 1980.

Efter första världskriget flyttade familjen från Šeteniai till Vilnius, där han bland annat utbildades i hebreiska och tog en juristexamen.

Milosz var en period bosatt i Paris där han började skriva poesi. När han flyttade tillbaka till Vilnius tog han arbete på en radiostation men blev avskedad för att han var "vänstervriden". Därefter flyttade han till Warszawa och efter en tid som författare blev han diplomat i Washington och Paris. 1951 sökte han politisk asyl i Frankrike och sedan 1960 var han bosatt i USA.

1961 blev Czesław Miłosz professor i slaviska språk och litteratur vid University of California, Berkeley. 1970 fick han sitt amerikanska medborgarskap.[4] På 1990-talet återvände han till Polen och bosatte sig i Kraków. Mot slutet av sitt liv hade han tre pass: Polens, USA:s och Litauens.[5]

I böcker som Issadalen (1955), Mitt Europa (1959) med mera och diverse artiklar har han diskuterat om det europeiska kulturarvet, inte bara det centraleuropeiska utan även Sverigerelaterat, bland annat finns i hans produktion en poetisk dikt om botanikern Carl von Linné. Miłosz har även som skönlitterär författare förstått flodens betydelse för kulturens blomstring, floden som på många sätt bundit samman Europa.

Motiv i Miłosz poesi

I Miłosz poesi återkommer motiv som "gränsländer" vilket omfattar delvis gränsländet mellan poesi och prosa, mellan begrepp som tro och trolöshet, och i hans senare poesi finns en täthet av gränsöverskridande mellan olika tider. I hans sena poesisamlingar läggs en särskild tyngd på motstridigheter i jagets beskaffenhet. Miłosz pendlar mellan "varats" mikro- och ett makrokosmos och mellan olika ytterligheter i vår existens. Dessa dikter talar med en vis mans röst, men samtidigt har de något av ungdomlighetens ständigt nyfikna sökande. [6] Miłosz visuellt-symboliska poesi innehåller även en dualismen mellan det idylliska och det apokalyptiska. Dessutom är en filosofisk eller religiös epifani ofta påtaglig. [7] Där finns en viss motsägelse i Miłosz inställning till sin nationalitet, ett talande citat kommer från författaren själv: "Jag föddes inte i Polen, jag uppfostrades inte i Polen, jag bor inte i Polen, men jag skriver på polska".[8]

Romaner

Essäer

Diktsamlingar

Priser och utmärkelser

Milosz poesi i andra sammanhang

År 2011 firas Czesław Miłosz 100-årsjubileum med flera festivaler, konserter, utställningar och diktuppläsningar. Polska Ambassaden i Sverige har uppmärksammat jubileet, Chicago Literary Festival, Berkeley University i California där Milosz var verksam, ambassaden i Paris, Circulo de Bellas Artes i Madrid och på många andra platser.

När det gäller musikaliska tolkningar så har Aga Zaryan har tolkat Milosz poesi i musik, både på engelska och på polska.. En helt annan tolkning i musik har den litauiska kompositören Narbutaitė skrivit. 1997 komponerade hon ett oratorium för att hylla de kulturella utbyten som ägt rum i Litauen. Bland annat finns här texter av Czeslaw Milosz diktsamlingar "Miasto bez imienia" ("Stad utan namn") och "Där solen går upp och där den går ner".

Filmer

Andrzej Miłosz har gjort flera dokumentärfilmer om sin bror och 1982 gjorde regissören Tadeusz Konwicki en filmatisering av Czesław Miłosz roman "Issadalen".

Noter

  1. ^ [a b c d e] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  4. ^ Miłosz, Czesław. Visegrad Literature.
  5. ^ Czeslaw Milosz - Lithuania's native foreign son av Steven Paulikas. The Baltic Times 19 augusti 2004.
  6. ^ "Moment Wieczny" Alexander Fiut 2011 Wydawnictwo Literackie s 399 - 436
  7. ^ http://www.instytutksiazki.pl/pl,ik,site,8,5,15.php
  8. ^ "Moment Wieczny" Alexander Fiut 2011 Wydawnictwo Literackie s 188

Externa länkar