Efter skolgången på Katedralskolan i Lund studerade han vid Skånska Målarskolan i Malmö under höstterminen 1948.[1] Därefter påbörjade han på sin faders inrådan en utbildning till folkskollärare vid Folkskoleseminariet i Lund, eftersom föräldrarna inte ansåg att hans konstnärsdrömmar var något att satsa på.[2] Under utbildningen och därefter under åren som folkskollärare utnyttjade han varje ledig stund till konstskapande, och han var fast övertygad om att han inte skulle stanna kvar i läraryrket hela livet. På sommarloven målade han ett stort antal akvareller ute i det fria vid sommarstugan i Småland. Parallellt med sin lärargärning ägnade han sig åt att illustrera läromedel och böcker inom djur- och naturområdet, exempelvis Träd i svenska marker och Småkryp i svenska marker av Bengt Sjögren[3] och Ogräsboken av Stefan Casta. Under flera år tog han tjänstledigt från lärartjänsten för att kunna utföra över ettusen färgillustrationer av växter och djur till en bok om artkunskap. När han var nästan klar valde förlaget att lägga ned projektet, och boken förblev outgiven. År 1978[4] avslutade han sin lärartjänst och ägnade sig därefter åt konstnärligt skapande på heltid fram till sin död.
Träreliefer och skulpturer
De första åren som fri konstnär utförde Holmqvist ett flertal träreliefer och skulpturer, både målade och omålade, där människokroppen, djur, natur och ornament är återkommande teman. Han hämtade också inspiration från barndomsminnen, arkeologi, antropologi och historia. Andra inspirationskällor var litterära verk som Aniara av Harry Martinson[5] och Röde Orm av Frans G. Bengtsson.[6]Lundakavalkad, en skulpturgrupp från 1985, beställd av Katedralskolan i Lund, skildrar Lunds historia i tre våningar, medeltid, nyare tid och nutid.
Träsnitt och akvareller
Under 1990-talet utförde Holmqvist flera olika serier träsnitt med ornamentalt stiliserade motiv.[7] Han återgick också mer och mer till akvarellmåleriet under senare delen av 1990-talet. Arne Isacsson var en stor inspirationskälla,[8] och Holmqvist företog många resor till bland annat Frankrike, Spanien och Grekland, där han målade företrädesvis landskap ute i det fria. Akvarellmåleriet från denna tid kännetecknades av stor skaparglädje och produktivitet.
Spontana teckningar
Under senare delen av 1980-talet började Kristian Holmqvist att teckna på ett för honom helt nytt sätt. Han kallade teckningarna för ”spontana teckningar”. Flera av dessa använde han som förlaga till skulpturer, till exempel ”Flykt”. Han berättar om de spontana teckningarna i en utställningskatalog 1998:[9]
”Jag låter pennan gå helt förutsättningslöst och har inga ambitioner att det skall bli något. Det hela börjar intuitivt. Efterhand som en linje eller form växer fram, väcker väl detta associationer hos mig, och tecknandet blir mera medvetet. Men hela tiden tvingar jag mig att rita utan krav, så som jag tror att ett litet barn ritar. Naturligtvis blir det mesta bara skräp. Men ibland händer något helt oförklarligt. Plötsligt känns allt rätt, och linjer och volymer formar sig på papperet. Jag tror att det är så här: Genom uppfostran, pekpinnar, regelsprängda lärare m m har man blivit dresserad till att hålla sig i skinnet. Och det är väl försvarbart att människan måste låta sig överdragas med polityr för att vara dräglig för sin omgivning. Men det är synd att denna polityr också ska lägga sig som en tjock gröt över fantasi och skaparlust. När det någon gång glimmar till har jag väl lyckats tränga genom denna gröt.”
Galleri
Santa Ana, Mijas, Spanien. Akvarell 1994Ägirs döttrar. Träsnitt, 1991
