Belgiens monarki: Skillnad mellan sidversioner

Belgarnas Konung
	Belgarnas Konung
	Nuvarande; Philippe; sedan 21 juli 2013
Titel	Hans Majestät
Säte	Bryssel
Mandatperiod	Livstid
Förste innehavare	Leopold I
Inrättat	1831
Efterträdare	Prins Philippe, hertig av Brabant; (Tronföljare)
Webbplats	(engelska) monarchie.be/en/

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 21 juli 2013 kl. 12.07

Belgien är en konstitutionell monarki där en kung (maskulinum) eller regerande drottning (femininum) är landets statschef. Hittills har landet endast haft kungar som monark.

Kungatitlen Belgarnas konung (flamländska: Koning der Belgen; franska: Roi des Belges; tyska: König der Belgier) valdes 1830 av nationalförsamlingen, efter att självständigheten hade vunnits från Nederländerna, högst medvetet istället för det mer konventionella Kung av Belgien för att understryka att det är det belgiska folket som har den yttersta suveräniteten och som frivilligt valt en kungaätt för att tjäna deras land. Ursprungligen var Ludvig Karl av Nemours, son till franske borgarkungen Ludvig Filip I, nominerad som kandidat men var tvungen att avstå. Valet föll slutligen på Prins Leopold av Sachsen-Coburg-Gotha, morbror till blivande Drottning Viktoria av Storbritannien.

Den nuvarande kungens far, Leopold III, fattade det kontroversiella beslutet på egen hand att snabbt kapitulera inför Nazi-Tyskland år 1940. Monarkin var ifrågasatt efter andra världskrigets slut och det hölls 1950 en folkomröstning, likt i Italien och trots att majoriteten inte röstade för republik valde Leopold III att abdikera till förmån för sin äldste son.

Philippe är Belgarnas konung sedan den 21 juli 2013, då han efterträdde sin far Albert II som abdikerat i förmån för sin son. Tronföljaren är hans äldste dotter, Prinsessan Elisabeth, hertiginna av Brabant.

Ämbetsuppgifter

Monarken utser och entledigar Belgiens premiärminister, baserat på styrkeförhållanderna i Belgiens federala parlament. Vanligtvis är monarkens roll i valet av premiärminister mycket liten, då man brukar utse en informteur som sonderar mellan partigrupperna och lägger fram förslag till premiärminister som monarken har att godkänna.

Monarkens underskrift tillsammans med ansvarig ministers namnteckning krävs för att lagar, förordningar och andra rättsakter ska äga giltighet. När landets abortlagar skulle uppmjukas 1990 valde Kung Baudouin I att låta regeringen förklara honom oförmögen att regera, mellan den 4 och 5 april samma år, så att han inte behövde skriva under lagen pga sin djupa katolska tro men för att samtidigt respektera den demokratiska folkviljan.

Lista över Belgiens monarker och tillfälliga regenter

Byster föreställande Belgiens fem kungar innan Albert II.

Nr.	Bild	Namn	Regeringstid	Not:
t.f.		Baron Erasme Louis Surlet de Chokier	1831	^[1]
1		Leopold I	1831–1865
2		Leopold II	1865–1909
3		Albert I	1909–1934
4		Leopold III	1934–1951
t.f.		Prins Charles, greve av Flandern	1944–1950	^[2]
5		Baudouin I	1951–1993
6	Fil:Albert II.jpg	Albert II	1993–2013
7		Philippe	2013–

Representation och residens

Representation och residens

Kungliga slottet i Bryssel
Lakens slott, utanför Bryssel
Château Royal de Ciergnon, kungafamiljens rekreationsbostad i Vallonien

Tronföljd

Arvsprincipen till den belgiska tronen är primogenitur med kognatisk tronföljd, d.v.s. att det äldsta barnet oavsett kön ärver tronen.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Monarchy of Belgium, tidigare version.

(engelska) The Belgian Monarchy, Olivier Alsteens - Director-General of the FPS Chancellery of the Prime Minister, 2010.

Fotnoter

^ tillfällig regent i avsaknad av konung, sedan den förste kandidaten tackat nej.
^ regent i stället för sin bror av regeringen efter sammanbrottet i andra världskriget.

Externa länkar

(engelska) www.monarchie.be/en/

[1] tillfällig regent i avsaknad av konung, sedan den förste kandidaten tackat nej.

[2] regent i stället för sin bror av regeringen efter sammanbrottet i andra världskriget.

[1]

[2]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 | emblem =
 | emblemtext = [[Belgiens statsvapen|Belgiens kungliga vapen]]<br><small>sedan 1921</small>
-| bild = Albert II.jpg
+| bild = Prince Philippe of Belgium, Duke of Brabant cropped.jpg
-| namn = [[Albert II av Belgien|Albert II]]
+| namn = [[Philippe av Belgien|Philippe]]
-| nuvarandesedan = [[8 augusti]] [[1993]]
+| nuvarandesedan = [[21 juli]] [[2013]]
 | titel = [[Majestät|Hans Majestät]]
 | residens =
@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 Den nuvarande kungens far, [[Leopold III av Belgien|Leopold III]], fattade det kontroversiella beslutet på egen hand att snabbt kapitulera inför [[Nazi-Tyskland]] år 1940. Monarkin var ifrågasatt efter andra världskrigets slut och det hölls 1950 en folkomröstning, likt i [[Kungariket Italien|Italien]] och trots att majoriteten inte röstade för republik valde Leopold III att [[abdikation|abdikera]] till förmån för sin äldste son.
-Albert II är Belgarnas konung sedan den 9 augusti 1993, då han efterträdde sin avlidne bror [[Baudouin I av Belgien|Baudouin I]] som saknade egna barn. [[Tronföljare]]n är hans äldste son, [[Prins Philippe, hertig av Brabant]].
+Philippe är Belgarnas konung sedan den 21 juli 2013, då han efterträdde sin far [[Albert II av Belgien|Albert II]] som abdikerat i förmån för sin son. [[Tronföljare]]n är hans äldste dotter, [[Prinsessan Elisabeth av Belgien|Prinsessan Elisabeth, hertiginna av Brabant]].
 ==Ämbetsuppgifter==