Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen: Skillnad mellan sidversioner
Spetan (Diskussion | Bidrag) Uppdaterad och utökad |
DKjellby (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Organisationsfakta|bild=Flag of the Collective Security Treaty Organization.svg|alt=[[File:Emblem of the Collective Security Treaty Organization.svg|275px]]|map=Emblem of the Collective Security Treaty Organization.svg|bildtext=Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens [[flagga]].|mrubrik=Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens [[emblem]].|typ=[[Militär allians]]|grundad=[[15 maj]] [[1992]]|medlemskap={{flaggbild2|Armenien}}<br>{{flaggbild2|Belarus}}<br>{{flaggbild2|Kazakstan}}<br>{{flaggbild2|Kirgizistan}}<br>{{flaggbild2|Ryssland}}<br>{{flaggbild2|Tadzjikistan}}|namn=Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen|map2=[[File:Collective Security Treaty Organization orthographic projection.svg|275px]]|m2rubrik=Karta över Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens medlemsländer.}} |
|||
⚫ | '''Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen''' ( |
||
⚫ | '''Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen''' ([[ryska]]: Организация Договора о коллективной безопасности, förkortat ОДКБ; [[translitteration]]: ''Organizatsija Dogovora o kollektivnoj bezopasnosti'', förkortat ''ODKB''; [[engelska]]: ''Collective Security Treaty Organization'', förkortat ''CSTO''), är en [[Militär allians|militärallians]] som består av ett antal [[postsovjetiska stater]].<ref name="CSTO">{{Webbref |url=https://en.odkb-csto.org/25years/ |titel=From the Treaty to the Organization |hämtdatum= |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Collective Security Treaty Organization |sid= |språk=engelska |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> |
||
Organisationen har sitt ursprung i ett fördrag som skrevs under i [[Uzbekistan]]s huvudstad [[Tasjkent]] 15 maj 1992, och avtalet trädde i kraft 20 april då det ratificerades av de ingående länderna.<ref name="CSTO"></ref> |
Organisationen har sitt ursprung i ett fördrag som skrevs under i [[Uzbekistan]]s huvudstad [[Tasjkent]] 15 maj 1992, och avtalet trädde i kraft 20 april då det ratificerades av de ingående länderna.<ref name="CSTO"></ref> |
||
== Medlemsstater == |
== Medlemsstater == |
||
=== Nuvarande medlemmar === |
=== Nuvarande medlemmar === |
||
⚫ | |||
{| class="wikitable" |
{| class="wikitable" |
||
!Stat |
!Stat |
||
Rad 61: | Rad 62: | ||
=== Potentiella medlemskap === |
=== Potentiella medlemskap === |
||
I maj 2007 föreslog CSTO:s generalsekreterare Nikolaj Bordjusja att Iran borde söka medlemskap i organisationen.<ref>{{Webbref|url=http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/|titel=Iran may join security group led by Russia|hämtdatum=16 januari 2022|datum=14 maj 2007|utgivare=Indian Express|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220116131149/http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/|arkivdatum=16 januari 2022}}</ref> Om Iran skulle bli medlemmar skulle de bli den första medlemsstaten som inte var en del av Sovjetunionen. |
I maj 2007 föreslog CSTO:s generalsekreterare Nikolaj Bordjusja att [[Iran]] borde söka medlemskap i organisationen.<ref>{{Webbref|url=http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/|titel=Iran may join security group led by Russia|hämtdatum=16 januari 2022|datum=14 maj 2007|utgivare=Indian Express|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220116131149/http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/|arkivdatum=16 januari 2022}}</ref> Om Iran skulle bli medlemmar skulle de bli den första medlemsstaten som inte var en del av [[Sovjetunionen]]. |
||
Uzbekistan deltog i en gemensam militärövning med Ryssland och Tadjikistan under 2021. Landets president deltog även vid ett möte med CSTO, vilket beredde vägen för rykten om att landet skulle återansluta sig till organisationen. |
Uzbekistan deltog i en gemensam militärövning med Ryssland och Tadjikistan under 2021. Landets president, [[Shavkat Mirziyoyev]], deltog även vid ett möte med CSTO, vilket beredde vägen för rykten om att landet skulle återansluta sig till organisationen. |
||
== Lista över generalsekreterare == |
== Lista över generalsekreterare == |
||
Rad 76: | Rad 77: | ||
== Historia == |
== Historia == |
||
Organisationen bildades genom att det kollektiva säkerhetsfördraget, även kallat Tasjkentfördraget, skrevs under 15 maj 1992 av Ryssland, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Belarus och Georgien under fördraget. De blev medlemmar i organisationen 1994. Fördraget är skrivet så att det löper ut om det inte förnyas vart femte år. 2 april 1999 förnyades avtalet. Då valde Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan att ställa sig utanför organisationen. Uzbekistan valde vid utträdet att istället gå med i [[GUAM]] som sedan tidigare bestod av Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Uzbekistan: Tashkent Withdraws From GUUAM, Remaining Members Forge Ahead|url=https://www.rferl.org/a/1100023.html|tidning=Radio Free Europe/Radio Liberty|datum=2008-04-09|hämtdatum=2024-03-15|språk=en|förnamn=Antoine|efternamn=Blua}}</ref><ref>{{Webbref|titel=CSTO|url=https://www.ui.se/landguiden/svara-ord/csto/|verk=Landguiden|hämtdatum=2024-03-15|språk=sv|utgivare=Utrikespolitiska institutet}}</ref> |
Organisationen bildades genom att det kollektiva säkerhetsfördraget, även kallat Tasjkentfördraget, skrevs under 15 maj 1992 av Ryssland, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Belarus och Georgien under fördraget. De blev medlemmar i organisationen 1994. Fördraget är skrivet så att det löper ut om det inte förnyas vart femte år. 2 april 1999 förnyades avtalet. Då valde Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan att ställa sig utanför organisationen. Uzbekistan valde vid utträdet att istället gå med i [[GUAM]] som sedan tidigare bestod av Georgien, [[Ukraina]], Azerbajdzjan och [[Moldavien]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=Uzbekistan: Tashkent Withdraws From GUUAM, Remaining Members Forge Ahead|url=https://www.rferl.org/a/1100023.html|tidning=Radio Free Europe/Radio Liberty|datum=2008-04-09|hämtdatum=2024-03-15|språk=en|förnamn=Antoine|efternamn=Blua}}</ref><ref>{{Webbref|titel=CSTO|url=https://www.ui.se/landguiden/svara-ord/csto/|verk=Landguiden|hämtdatum=2024-03-15|språk=sv|utgivare=Utrikespolitiska institutet}}</ref> |
||
⚫ | |||
⚫ | I samband med oroligheterna i Kazakstan i januari 2022 skickade organisationen [[Trupp#Militär trupp|trupper]] till landet. <ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/undantagstillstand-utlyst-i-kazakstan |titel=Efter presidentens vädjan – ryskledda CSTO skickar truppper |hämtdatum=8 januari 2022 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=5 januari 2022 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=[[Sveriges Television]] |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref><ref>{{Webbref |url=https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/981640-kazakstans-ledare-skjut-utan-forvarning |titel=Kazakstans ledare: Skjut utan förvarning |hämtdatum=8 januari 2022 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=7 januari 2022 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Nyheter24 |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> |
||
⚫ | |||
⚫ | I februari 2024 meddelade Armeniens premiärminister, [[Nikol Pasjinjan]], att landet fryst sitt deltagande i organisationen efter att de inte fått stöd av CSTO i att skydda de armenier som bor i [[Nagorno-Karabach]]. Några dagar senare sa han att ett utträde kan bli aktuellt som organisationen fortsätter att agera på samma sätt. Han anser att Ryssland stödjer Azerbajdzjan i konflikten trots att de inte är medlemmar i CSTO.<ref>{{Webbref|titel=Putins militärallians skakas av internt bråk|url=https://www.dn.se/varlden/putins-militarallians-skakas-av-internt-brak/|verk=DN.se|datum=2024-03-14|hämtdatum=2024-03-15|språk=sv}}</ref> |
||
⚫ | I samband med oroligheterna i |
||
== Bilder == |
|||
⚫ | I februari 2024 meddelade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att landet fryst sitt deltagande i organisationen efter att de inte fått stöd av CSTO i att skydda de armenier som bor i [[Nagorno-Karabach]]. Några dagar senare sa han att ett utträde kan bli aktuellt som organisationen fortsätter att agera på samma sätt. Han anser att Ryssland stödjer Azerbajdzjan i konflikten trots att de inte är medlemmar i CSTO.<ref>{{Webbref|titel=Putins militärallians skakas av internt bråk|url=https://www.dn.se/varlden/putins-militarallians-skakas-av-internt-brak/|verk=DN.se|datum=2024-03-14|hämtdatum=2024-03-15|språk=sv}}</ref> |
||
<gallery> |
|||
⚫ | |||
</gallery> |
|||
== Referenser == |
== Referenser == |
||
Rad 91: | Rad 97: | ||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
{{Commons|Category:Collective Security Treaty Organisation}} |
|||
*[https://en.odkb-csto.org/ Collective Security Treaty Organization - webbplats] {{en ikon}} |
*[https://en.odkb-csto.org/ Collective Security Treaty Organization - webbplats] {{en ikon}} |
||
Nuvarande version från 4 maj 2024 kl. 21.16
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen | |
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens flagga. | |
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens emblem. | |
Grundad | 15 maj 1992 |
---|---|
Typ | Militär allians |
Medlemmar | Armenien Belarus Kazakstan Kirgizistan Ryssland Tadzjikistan |
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (ryska: Организация Договора о коллективной безопасности, förkortat ОДКБ; translitteration: Organizatsija Dogovora o kollektivnoj bezopasnosti, förkortat ODKB; engelska: Collective Security Treaty Organization, förkortat CSTO), är en militärallians som består av ett antal postsovjetiska stater.[1]
Organisationen har sitt ursprung i ett fördrag som skrevs under i Uzbekistans huvudstad Tasjkent 15 maj 1992, och avtalet trädde i kraft 20 april då det ratificerades av de ingående länderna.[1]
Medlemsstater
[redigera | redigera wikitext]Nuvarande medlemmar
[redigera | redigera wikitext]Stat | Medlemskap | År vid ingående |
---|---|---|
Armenien | Fullvärdig medlem | 1994 |
Belarus | Fullvärdig medlem | 1994 |
Kazakstan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Kirgizistan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Ryssland | Fullvärdig medlem | 1994 |
Tadzjikistan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Tidigare medlemsstater
[redigera | redigera wikitext]Stat | Medlemskap | År vid inträde | År vid utträde |
---|---|---|---|
Azerbajdzjan | Tidigare medlem | 1994 | 1999 |
Georgien | Tidigare medlem | 1994 | 1999 |
Uzbekistan | Tidigare medlem | 1994 (första tillfället)
2006 (andra tillfället) |
1999 (första tillfället)
2012 (andra tillfället) |
Potentiella medlemskap
[redigera | redigera wikitext]I maj 2007 föreslog CSTO:s generalsekreterare Nikolaj Bordjusja att Iran borde söka medlemskap i organisationen.[2] Om Iran skulle bli medlemmar skulle de bli den första medlemsstaten som inte var en del av Sovjetunionen.
Uzbekistan deltog i en gemensam militärövning med Ryssland och Tadjikistan under 2021. Landets president, Shavkat Mirziyoyev, deltog även vid ett möte med CSTO, vilket beredde vägen för rykten om att landet skulle återansluta sig till organisationen.
Lista över generalsekreterare
[redigera | redigera wikitext]Följande personer har varit generalsekreterare:[3]
- Ryssland – Vladimir Zemskij (oktober 1996 – mars 2000)
- Ryssland – Valerij Nikolajenko (maj 2000 – april 2003)
- Ryssland – Nikolaj Bordjusja (28 april 2003 – 31 december 2016)
- Ryssland – Valerij Semerikov (tillfällig) (1 januari 2017 – 2 maj 2017)
- Armenien – Jurij Khatsjaturov (2 maj 2017 – 2 november 2018)
- Ryssland – Valerij Semerikov (tillfällig) (1 november 2018 – 31 december 2019)
- Belarus – Stanislav Zas (sedan 1 januari 2020)
Historia
[redigera | redigera wikitext]Organisationen bildades genom att det kollektiva säkerhetsfördraget, även kallat Tasjkentfördraget, skrevs under 15 maj 1992 av Ryssland, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Belarus och Georgien under fördraget. De blev medlemmar i organisationen 1994. Fördraget är skrivet så att det löper ut om det inte förnyas vart femte år. 2 april 1999 förnyades avtalet. Då valde Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan att ställa sig utanför organisationen. Uzbekistan valde vid utträdet att istället gå med i GUAM som sedan tidigare bestod av Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien.[4][5]
2004 fick CSTO status som permanent observatör i FN.[6]
I samband med oroligheterna i Kazakstan i januari 2022 skickade organisationen trupper till landet. [7][8]
I februari 2024 meddelade Armeniens premiärminister, Nikol Pasjinjan, att landet fryst sitt deltagande i organisationen efter att de inte fått stöd av CSTO i att skydda de armenier som bor i Nagorno-Karabach. Några dagar senare sa han att ett utträde kan bli aktuellt som organisationen fortsätter att agera på samma sätt. Han anser att Ryssland stödjer Azerbajdzjan i konflikten trots att de inte är medlemmar i CSTO.[9]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Karta som visar medlemsländer och observatörer i CSTO.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Meeting of the Collective Security Treaty Organisation” (på engelska). Kreml. http://en.kremlin.ru/events/president/news/9778. Läst 8 januari 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”From the Treaty to the Organization” (på engelska). Collective Security Treaty Organization. https://en.odkb-csto.org/25years/.
- ^ ”Iran may join security group led by Russia”. Indian Express. 14 maj 2007. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116131149/http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/. Läst 16 januari 2022.
- ^ ”Leadership history” (på engelska). Collective Security Treaty Organization. https://en.odkb-csto.org/25years/istoriya-rukovodstva/. Läst 8 januari 2022.
- ^ Blua, Antoine (9 april 2008). ”Uzbekistan: Tashkent Withdraws From GUUAM, Remaining Members Forge Ahead” (på engelska). Radio Free Europe/Radio Liberty. https://www.rferl.org/a/1100023.html. Läst 15 mars 2024.
- ^ ”CSTO”. Landguiden. Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/landguiden/svara-ord/csto/. Läst 15 mars 2024.
- ^ United Nations. ”Intergovernmental and Other Organizations” (på engelska). United Nations. https://www.un.org/en/about-us/intergovernmental-and-other-organizations. Läst 15 mars 2024.
- ^ ”Efter presidentens vädjan – ryskledda CSTO skickar truppper”. Sveriges Television. 5 januari 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/undantagstillstand-utlyst-i-kazakstan. Läst 8 januari 2022.
- ^ ”Kazakstans ledare: Skjut utan förvarning”. Nyheter24. 7 januari 2022. https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/981640-kazakstans-ledare-skjut-utan-forvarning. Läst 8 januari 2022.
- ^ ”Putins militärallians skakas av internt bråk”. DN.se. 14 mars 2024. https://www.dn.se/varlden/putins-militarallians-skakas-av-internt-brak/. Läst 15 mars 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen.
- Collective Security Treaty Organization - webbplats (engelska)