Hoppa till innehållet

Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen

Från Wikipedia
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens flagga.
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens emblem.

Karta över Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationens medlemsländer.
Grundad15 maj 1992
TypMilitär allians
MedlemmarArmenien Armenien
Belarus Belarus
Kazakstan Kazakstan
Kirgizistan Kirgizistan
Ryssland Ryssland
Tadzjikistan Tadzjikistan

Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (ryska: Организация Договора о коллективной безопасности, förkortat ОДКБ; translitteration: Organizatsija Dogovora o kollektivnoj bezopasnosti, förkortat ODKB; engelska: Collective Security Treaty Organization, förkortat CSTO), är en militärallians som består av ett antal postsovjetiska stater.[1]

Organisationen har sitt ursprung i ett fördrag som skrevs under i Uzbekistans huvudstad Tasjkent 15 maj 1992, och avtalet trädde i kraft 20 april då det ratificerades av de ingående länderna.[1]

Medlemsstater

[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande medlemmar

[redigera | redigera wikitext]
Stat Medlemskap År vid ingående
Armenien Armenien Fullvärdig medlem 1994
Belarus Belarus Fullvärdig medlem 1994
Kazakstan Kazakstan Fullvärdig medlem 1994
Kirgizistan Kirgizistan Fullvärdig medlem 1994
Ryssland Ryssland Fullvärdig medlem 1994
Tadzjikistan Tadzjikistan Fullvärdig medlem 1994

Tidigare medlemsstater

[redigera | redigera wikitext]
Stat Medlemskap År vid inträde År vid utträde
Azerbajdzjan Azerbajdzjan Tidigare medlem 1994 1999
Georgien Georgien Tidigare medlem 1994 1999
Uzbekistan Uzbekistan Tidigare medlem 1994 (första tillfället)

2006 (andra tillfället)

1999 (första tillfället)

2012 (andra tillfället)

Potentiella medlemskap

[redigera | redigera wikitext]

I maj 2007 föreslog CSTO:s generalsekreterare Nikolaj Bordjusja att Iran borde söka medlemskap i organisationen.[2] Om Iran skulle bli medlemmar skulle de bli den första medlemsstaten som inte var en del av Sovjetunionen.

Uzbekistan deltog i en gemensam militärövning med Ryssland och Tadjikistan under 2021. Landets president, Shavkat Mirziyoyev, deltog även vid ett möte med CSTO, vilket beredde vägen för rykten om att landet skulle återansluta sig till organisationen.

Lista över generalsekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Följande personer har varit generalsekreterare:[3]

  • Ryssland Ryssland – Vladimir Zemskij (oktober 1996 – mars 2000)
  • Ryssland Ryssland – Valerij Nikolajenko (maj 2000 – april 2003)
  • Ryssland Ryssland – Nikolaj Bordjusja (28 april 2003 – 31 december 2016)
  • Ryssland Ryssland – Valerij Semerikov (tillfällig) (1 januari 2017 – 2 maj 2017)
  • Armenien Armenien – Jurij Khatsjaturov (2 maj 2017 – 2 november 2018)
  • Ryssland Ryssland – Valerij Semerikov (tillfällig) (1 november 2018 – 31 december 2019)
  • Belarus Belarus – Stanislav Zas (sedan 1 januari 2020)

Organisationen bildades genom att det kollektiva säkerhetsfördraget, även kallat Tasjkentfördraget, skrevs under 15 maj 1992 av Ryssland, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Belarus och Georgien under fördraget. De blev medlemmar i organisationen 1994. Fördraget är skrivet så att det löper ut om det inte förnyas vart femte år. 2 april 1999 förnyades avtalet. Då valde Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan att ställa sig utanför organisationen. Uzbekistan valde vid utträdet att istället gå med i GUAM som sedan tidigare bestod av Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien.[4][5]

2004 fick CSTO status som permanent observatör i FN.[6]

I samband med oroligheterna i Kazakstan i januari 2022 skickade organisationen trupper till landet. [7][8]

I februari 2024 meddelade Armeniens premiärminister, Nikol Pasjinjan, att landet fryst sitt deltagande i organisationen efter att de inte fått stöd av CSTO i att skydda de armenier som bor i Nagorno-Karabach. Några dagar senare sa han att ett utträde kan bli aktuellt som organisationen fortsätter att agera på samma sätt. Han anser att Ryssland stödjer Azerbajdzjan i konflikten trots att de inte är medlemmar i CSTO.[9]

  1. ^ [a b] ”From the Treaty to the Organization” (på engelska). Collective Security Treaty Organization. https://en.odkb-csto.org/25years/. 
  2. ^ ”Iran may join security group led by Russia”. Indian Express. 14 maj 2007. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116131149/http://archive.indianexpress.com/news/iran-may-join-security-group-led-by-russia/30931/. Läst 16 januari 2022. 
  3. ^ ”Leadership history” (på engelska). Collective Security Treaty Organization. https://en.odkb-csto.org/25years/istoriya-rukovodstva/. Läst 8 januari 2022. 
  4. ^ Blua, Antoine (9 april 2008). ”Uzbekistan: Tashkent Withdraws From GUUAM, Remaining Members Forge Ahead” (på engelska). Radio Free Europe/Radio Liberty. https://www.rferl.org/a/1100023.html. Läst 15 mars 2024. 
  5. ^ ”CSTO”. Landguiden. Utrikespolitiska institutet. https://www.ui.se/landguiden/svara-ord/csto/. Läst 15 mars 2024. 
  6. ^ United Nations. ”Intergovernmental and Other Organizations” (på engelska). United Nations. https://www.un.org/en/about-us/intergovernmental-and-other-organizations. Läst 15 mars 2024. 
  7. ^ ”Efter presidentens vädjan – ryskledda CSTO skickar truppper”. Sveriges Television. 5 januari 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/undantagstillstand-utlyst-i-kazakstan. Läst 8 januari 2022. 
  8. ^ ”Kazakstans ledare: Skjut utan förvarning”. Nyheter24. 7 januari 2022. https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/981640-kazakstans-ledare-skjut-utan-forvarning. Läst 8 januari 2022. 
  9. ^ ”Putins militärallians skakas av internt bråk”. DN.se. 14 mars 2024. https://www.dn.se/varlden/putins-militarallians-skakas-av-internt-brak/. Läst 15 mars 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]