Hertig

Hertig är en titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, oftast regerande över ett hertigdöme. Titeln förekommer också som storhertig, liktydigt med furste.

Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att (med vissa undantag, t.ex. hertig Bengt Algotsson) bara användas för söner inom kungahuset. Gustav Vasa utnämde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning.

I Sverige utnämner kungen sedan 1772 kungahusets prinsar till hertigar, för ett eller flera landskap. Prins Carl Philip är hertig av Värmland. Sedan 1980 blir också prinsessor på motsvarande sätt "regerande" hertiginnor. Dessa hertigtitlar är bara formella och innebär i sig ingen maktposition i landskapet.

En franskt hertiglig släkt lever i Sverige idag, ätten (Fouché) d'Otrante, som stammar från Napoleons polisminister Joseph Fouché. Ätten är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening.

Se även

• Hertiginna