Hoppa till innehållet

Norra stambanan

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Stambanan genom övre Norrland.
Norra stambanan
Norra stambanan - Ljusdal söderut.JPG
Norra stambanan utanför Ljusdal i juni 2010.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaÅnge - Storvik/Gävle
Anslutande linjerMittbanan
Järnvägslinjen Bollnäs-Orsa
Järnvägslinjen Kilafors-Söderhamn
Ostkustbanan
Bergslagsbanan
Godsstråket genom Bergslagen
Historisk
Dellenbanan
Organisation
ÄgareStaten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörSJ
Snälltåget
X-Tåget
Green Cargo
Hector Rail
m.fl.
Tekniska fakta
LängdOckelbo-Ånge 229 kilometer
Gävle-Ockelbo 38 kilometer
Storvik-Ockelbo 38 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Dubbelspår[1] följande sträckor ;
Mo grindar-Holmsveden,
Kilafors-Bollnäs,
Ramsjö-Ovansjö.
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast25 ton Storvik - Ånge, 22,5 ton Ockelbo - Gävle. ton
Största tillåtna vikt per meter6,4[1] ton/m
Största lutning13[1] 
ATCATC-2[1]
FjärrblockeringSystem H[1]
Högsta hastighet200[1] km/h
ElektrifieradGävle–Ockelbo 1942-06-10
Ockelbo–Bollnäs 1935-11-28
Bollnäs–Ånge 1936-04-02[2]
Matning15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Linjekarta
 v  r 
Unknown BSicon "LSTR"
MittbananSundsvall
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "STR+r"
Station on track Straight track
268 Ånge
Unknown BSicon "LSTRq" Junction both to and from right Straight track
266 MittbananBräcke och Östersund C
Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
262 Ovansjö
Non-passenger station/depot on track
210 Ramsjö
Unknown BSicon "PSL"
202 Örabäcken
Unknown BSicon "PSL"
196 Hälsingenybo
Unknown BSicon "PSL"
189 Hennan
Unknown BSicon "PSL"
179 Loster
Unknown BSicon "PSL"
169 Tallåsen
Station on track
162 Ljusdal
Unknown BSicon "eABZgl"
DellenbananHudiksvall
Unknown BSicon "hKRZWae"
154 Ljusnan
Unknown BSicon "PSL"
151 Skästra
Station on track
147 Järvsö
Unknown BSicon "PSL"
140 Lörstrand
Unknown BSicon "PSL"
134 Karsjö
Unknown BSicon "PSL"
125 Simeå
Station on track
119 Vallsta
Station on track
113 Arbrå
Unknown BSicon "PSL"
107 Lottefors
Station on track
99 Bollnäs
Unknown BSicon "ABZgr"
Järnvägen Bollnäs-Orsa
Unknown BSicon "ABZg+l"
Järnvägen Kilafors-Söderhamn
Station on track
82 Kilafors
Unknown BSicon "PSL"
73 Röstbo
Station on track
66 Holmsveden
Stop on track
56 Lingbo
Non-passenger station/depot on track
45 Mo grindar
Station on track
38 Ockelbo
Unknown BSicon "STR+l" Unknown BSicon "ABZlr" Unknown BSicon "STR+r"
Straight track Unknown BSicon "PSL"
28 KolforsenKfn
Straight track Unknown BSicon "PSL"
17 OslättforsOsl
Unknown BSicon "PSL" Straight track
27 Medskogsheden
Unknown BSicon "PSL" Straight track
16 Järbo
Unknown BSicon "PSL" Straight track
8 Åshammar
Straight track Unknown BSicon "ABZg+l"
3 OstkustbananSundsvall
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "LSTRq" Junction both to and from right
Bergslagsbanan
Straight track Station on track
0 Gävle C
Straight track Unknown BSicon "LSTR"
OstkustbananStockholm
Station on track
0 Storvik
Unknown BSicon "ABZgr"
BergslagsbananBorlänge
Unknown BSicon "LSTR"
Godsstråket genom BergslagenMjölby
Teckenförklaring

Norra stambanan är en elektrifierad järnväg som går mellan Gävle/Storvik och Ånge.

Järnvägen från Stockholm mot Norrland byggdes under senare delen av 1800-talet. Den första delen var Stockholm-Uppsala som var klar 1866. Järnvägen byggdes sedan bit för bit via Krylbo (bansträckan invigd 1873), Storvik (1875), Ockelbo (1876), Holmsveden (1877), Bollnäs (1878), Järvsö (1879), Ljusdal (1880) och Ånge (1881).[3]

Allt som allt tog det ungefär 15 år att bygga klart järnvägen.

Redan 1879 hade sträckan TorpshammarÅnge-BräckeÖstersundNorrländska tvärbanan blivit invigd, så när stambanan nådde Ånge kunde hela sträckan StockholmÖstersund öppnas för trafik (och i förlängningen Storlien, norska gränsen och Trondheim).

Stambanans fortsättning norrut kallas Stambanan genom övre Norrland och går via Bräcke, en bit söderut på Norrländska tvärbanan. Där drogs järnvägen vidare norrut till Håsjö 1883, Ragunda 1884, Långsele 1886, Anundsjö 1889, Vännäs 1891, Hällnäs 1892, Jörn 1893 och Boden 1894 [3] där SJ på Malmbanan då trafikerade sträckan Luleå-Boden-Gällivare.

Norra stambanans elektrifiering från Stockholm till Ånge genomfördes 1933–36.[3]

Trots att de flesta städer och därmed transporter rimligen bör ske längs kusten så löper banan ofta många mil inne i landet, enligt antikustprincipen. Detta var i huvudsak av försvarspolitiska skäl, om en fientlig landstigning skedde någonstans längs norrlandskusten skulle fortfarande styrkeuppbyggnad genom personal från söder kunna ske vid Bodens fästning med omnejd. Stambanan är i norr både kurvig och har större lutningar än som tillåts för moderna järnvägar. Medelhastigheten är endast 95 kilometer per timme trots att en mängd förbättringar har utförts sedan banan byggdes.

SJ 3000-tågen och InterCity-tågen mellan Östersund och Stockholm går Norra stambanan till Gävle och därifrån Ostkustbanan via Uppsala till Stockholm. Nattågen från Jämtland till Stockholm, Göteborg och Malmö går antingen via Sundsvall eller via Norra stambanan.

Järnvägsövergång mellan stadsdelarna Strömsbro och Stigslund i Gävle där Ostkustbanan skiljs från Norra stambanan (Gävle–Ockelbo Järnväg).

Norra stambanans sträckning är Gävle/StorvikOckelboLjusdalÅnge. Numera förekommer synen att Norra Stambanan också går ÅngeBräcke gemensamt med Mittbanan.[4] De flesta godstågen går via Storvik–Ockelbo, som är stambanans ursprungliga sträckning. Tidigare räknades också fortsättningen söderut via Krylbo och Uppsala till Stockholm till Norra stambanan, men dessa banor ingår nu i Godsstråket genom Bergslagen, Dalabanan och Ostkustbanan. Efter 1942 när Gävle–Ockelbo Järnväg både förstatligats och elektrifierats har den sträckan mer och mer räknats som stambana i och med att persontågen Stockholm–Norrland börjat gå där. Samtliga persontåg på banan går numera via Gävle.

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] ”Trafikera järnväg”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121031015509/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/. Läst 17 juli 2014. 
  2. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 28 april 2013. 
  3. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 204 
  4. ^ Norra stambanan (Trafikverket)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]