Hoppa till innehållet

Nyslott

Uppslagsordet ”Savonlinna” leder hit. För asteroiden, se 1525 Savonlinna. För andra betydelser, se Nyslott (olika betydelser).

Nyslott
Savonlinna (finska)
Kommun
Nyslotts stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Södra Savolax
Admin. centrum Nyslotts centraltätort
Area 3 597,71 km² (2016-01-01)[1]
 - land 2 239,02 km²
 - vatten 1 358,69 km²
Folkmängd 32 547 (2021-12-31)[2]
 - män 16 016 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 16 646 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 14,54 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Janne Laine
Kommunkod 740
Geonames 637293
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
97,1 %
0,3 %
2,8 %
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
61°52’05”N
28°53’10”O
Nyslotts stads läge
Nyslotts stads läge
Nyslotts stads läge
Webbplats: www.savonlinna.fi

Nyslott (finska: Savonlinna) är en stad i landskapet Södra Savolax i Finland, grundad 1639 av generalguvernör Per Brahe. Nyslott har cirka 32 547 invånare och har en yta på 3 597,71 km². Nyslotts stad är enspråkigt finskspråkigt.

Stadens centrum har ett naturskönt läge på holmar och uddar vid Kyrönsalmi sund mellan Haapavesi och Pihlajavesi i Saimensystemet. Inom bebyggelsen märks den tidigare domkyrkan (A.H. Dalström, 1878) och det medeltida fästet Olofsborg, beläget på en holme mitt i Kyrönsalmi. Ett färggrant inslag i stadsbilden utgör särskilt sommartid salutorget vid hamnen, som är ett centrum för ångbåtstrafiken på insjövattnen. I domkyrkans park finns en stor frihetsstaty i granit av Wäinö Aaltonen från 1921; av övriga offentliga skulpturer kan nämnas en staty över Olofsborgs grundare, Erik Axelsson Tott (Aimo Tukiainen, 1975).

Till Nyslott hör även en vidsträckt landsbygd, sedan huvuddelen av Säminge kommun inkorporerades 1973. Kommunen Savonranta förenades med Nyslott i början av år 2009. Kommunerna Kerimäki och Punkaharju förenades med Nyslott i början av år 2013.

Bland företag i staden märks UPM-Kymmene (etablerat 1921, fanerfabrik) och Savonlinna Works (grundat 1996 i Helsingfors och etablerat i Nyslott 2001), leverantörer av anläggningar och apparater till cellulosa- och pappersindustrin, som ingår i den österrikiska Andritzkoncernen.

Sedan 1967 anordnas varje sommar en fyraveckors operafestival på Olofsborg (Operafestspelen i Nyslott), vars borggård har plats för 2 200 åskådare på en täckt utescen. Där arrangeras sedan 2002 även en årlig balettfestival i början av juni. Den på en ö norr om centrum belägna badinrättningen Casino, invigd 1895, frekventerades under ryska tiden bland annat av förmöget folk från Sankt Petersburg. I närheten uppfördes 2002 ett stort konsert- och kongresshus i trä (R. & K. Ojala, 800 platser). Ett stycke utanför staden ligger Rauhalinna, en 1898-1900 (A. Schulman) av generallöjtnant N.E. Weckman uppförd byggnad som förenar ryska, orientaliska och schweiziska stilarter. Den tjänstgör idag som hotell. Staden är sedan 1907 utgivningsort för dagstidningen Itä-Savo (Östra-Savolax). Nyslott har vissa traditioner även som skolstad; ett flicklyceum grundades 1853. Östra Finlands universitets pedagogiska och humanistiska fakulteter har idag flera enheter där, vid sidan av ett antal separata institutioner, bland andra det äldsta konstgymnasiet i de nordiska länderna.

Litografi i Finland framstäldt i teckningar utgiven 1845-1852.

Nyslott har vuxit upp i skydd av Olofsborg, grundlagd 1475. Utrymmet på slottsön tillät inte anläggandet av en stad, men på västra sidan om stadssundet uppkom bosättning, för vilken Per Brahe utfärdade stadsprivilegier 1639. Privilegierna återtogs 1683, men orten bestod som marknadsplats. Nyslott var 1714-1721 besatt av ryssarna och blev 1743 ryskt. Det erhöll 1784 nya stadsrättigheter och återförenades 1812 med Finland. Staden förde därefter ett tynande liv, tills den genom byggandet av Saima kanal blev knutpunkt för insjötrafiken i Saimavattnen och centrum för handeln i regionen. Anläggandet av flera betydande industrier under tidigt 1900-tal och järnvägsförbindelserna med Karelska banan (1908) och Savolaxbanan (1914) främjade stadens tillväxt, likaså dess ställning som välbesökt badort och sommarkurort. Staden bombades under vinterkriget, varvid bland andra domkyrkan skadades (återuppbyggd 1949). Sedan 2000 anordnas årligen världsmästerskap i mobiltelefonkastning Mobile Phone Throwing World Championships.[3]

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

1 januari 1994 överfördes ett område med 2 invånare till Kerimäki kommun.[4]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Nyslotts stad, valen 1976–2021

[redigera | redigera wikitext]
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPRNKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19766157339
6157339
4378,5
198051618310
5168310
4377,1
1984316139110
3163910
4374,0
19882171219128
2172928
4370,2
199231831927
3183927
4368,8
199621721138
21721138
4356,5
200031521238
31521238
4352,2
200431321429
31321429
4356,6
2815
2008314311327
31431327
4359,6
2419
2012214361538
14361538
5158,6
3516
2017214541736
14541736
5155,0
3318
20212111511625
211511625
4349,9
2617
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Nyslotts stad 1975–2020[5]
ÅrFolkmängd
1975
  
41 191
1980
  
41 053
1985
  
41 324
1990
  
41 359
1995
  
41 426
2000
  
39 575
2005
  
38 451
2010
  
37 059
2015
  
35 523
2020
  
32 662
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]