Hoppa till innehållet

Mariner 10

Från Wikipedia
Mariner 10
Mariner 10
Mariner 10
StatusInaktiv
TypFörbiflygare
ProgramMarinerprogrammet
OrganisationNASA
NSSDC-ID1973-085A[1]
Uppdragets varaktighet1 år, 4 månader, 12 dagar
Sista kontakt24 mars 1975
WebbplatsMariner 10 Hem
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral LC-36B
Uppskjutning3 november, 1973 (05:45:00 UTC)
UppskjutningsfarkostAtlas-Centaur
Omloppsbana runt Solen
Förbiflygning av Venus
Datum5 februari 1974
Minsta avstånd5 768 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum29 mars 1974
Minsta avstånd704 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum21 september 1974
Minsta avstånd48 069 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum16 mars 1975
Minsta avstånd327 km
Egenskaper
Massa473,9 kg
Effekt820 W
Kronologi
Föregående Nästa
Mariner 9

Mariner 10, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den tionde i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna istället fick namnet Voyager) i Marinerprogrammet.

Sonden sköts upp den 3 november 1973 med planeterna Venus och Merkurius som mål. Den var den sista sonden i Marinerprogrammet då Mariner 11 och 12 istället fick namnen Voyager 1 resp. Voyager 2.

Den 5 februari 1974 gjorde Mariner 10 en förbiflygning av Venus och fann bevis för planetens roterande moln.

Mariner 10 gjorde senare tre förbiflygningar av Merkurius, 29 mars 1974, 21 september 1974 och 16 mars 1975, och kartlade då knappt halva planetens yta och upptäckte samtidigt en tunn atmosfär och ett magnetfält.