Hoppa till innehållet

Savannvråk

Från Wikipedia
Savannvråk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteButeogallus
ArtSavannvråk
B. meridionalis
Vetenskapligt namn
§ Buteogallus meridionalis
Auktor(Latham, 1790)
Utbredning
Synonymer
Heterospizias meridionalis

Savannvråk[2] (Buteogallus meridionalis) är en huvudsakligen sydamerikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]
Flygande fågel i Goias, Brasilien

Savannvråken är en 46–61 cm lång vråk med en vikt på 845 g.[4] Sittande fågel sitter mycket lodrätt och benen är påtagligt långa. Adulta fågeln har roströd kropp, ovantill gråfläckad och undertill fint svartbandad. Vingpennorna på de långa och breda vingarna är svarta och stjärten är bandad i svart och vitt.[5][4] Benen är gula. Lätet beskrivs som ett ljudligt skri, "keeeeru".[4]

Ungfågeln liknar den adulta, men har mörkare ovansida, ljusare undersida med grövre bandning och ett vitaktigt ögonbrynsstreck.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer från västra Panama till Brasilien och norra Argentina.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Savannvråken hittas i kärr och gräsmarker. Den livnär sig på små däggdjur, ödlor, ormar, krabbor och stora insekter. Den jagar ofta från sittplats varifrån den sveper ner på sitt byte, men kan också födosöka till fots. Vid gräsbränder kan ett antal individer samlas.[4]

Boet av kvistar fodrat med gräs placeras i en palm.[5] Däri lägger den ett enda vitt ägg. Ungen är flygg efter 6,5 till 7,5 veckor.[4]

Arten har ett rätt stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen fem till 50 miljoner vuxna individer.[6]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • ffrench, Richard (1991). A Guide to the Birds of Trinidad and Tobago (2nd). Comstock Publishing. ISBN 0-8014-9792-2 
  • F. Gary Stiles; Alexander Frank Skutch (1989). A guide to the birds of Costa Rica. Comstock Publishing. ISBN 0-8014-9600-4 
  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Buteogallus meridionalis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e] Hilty, Steven L (2003). Birds of Venezuela. London: Christopher Helm. sid. 236. ISBN 0-7136-6418-5. https://books.google.com/books?id=40mFwoALUFUC&pg=PA236. Läst 27 juni 2017 
  5. ^ [a b] Sabrina Ramirez (2014). ”Buteogallus meridionalis (Savanna Hawk)”. Buteogallus meridionalis (Savanna Hawk). University of the West Indies. Arkiverad från originalet den June 28, 2017. https://web.archive.org/web/20170628024650/https://sta.uwi.edu/fst/lifesciences/documents/Buteogallus_meridionalis.pdf. Läst 27 juni 2017. 
  6. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]