Hoppa till innehållet

Serafimerorden

Från Wikipedia
För galären Serafimsorden, se Serafimsorden.
Kungliga Serafimerorden
Serafimerordens ordenstecken och kedja.
Utdelas avSveriges konung
TypStatsorden, kunglig riddarorden
BandSerafimerblått
MottoIHS
Dag28 april och 30 november
BehörighetFöre 1975: Svenska kommendörer med stora korset eller av första klassen av Svärds-, Nordstjärne- eller Vasaorden, utländska statschefer, andra utlänningar av synnerligen framstående förtjänst och furstliga personer.[1][2] Efter 1975: Utländska statschefer, tronföljare och medlemmar av Sveriges kungahus.[1][3]
Utdelas förFöre 1975: "Belöning för dem, vilka genom sina tjänster till konung och fädernesland gjort sig högst förtjänta och således blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten".[2]
För utlänningar "såsom tecken av vänskap och högaktning".[4]
StatusAktiv
StormästareKung Carl XVI Gustaf
KanslerIngemar Eliasson
Grader1
Förkortning(ar)LoKKMO el. RoKKMO
LSerafO el. RSerafO
Statistik
Instiftad1748 av kung Fredrik I
Första utdelning17 april 1748, Fredrik I
Senaste utdelning5 oktober 2016, Joachim Gauck
Antal mottagare876 (Lista över mottagare av Serafimerorden)
Rang
Nästföljande (lägre)Svärdsorden
Serafimerordens släpspänne
Serafimerordens släpspänne
Serafimerordens släpspänne.

Kungliga Serafimerorden (i stiftelseurkunden kallad Serafinerorden[5]) är en svensk kunglig riddarorden/statsorden som instiftades 23 februari 1748, på ständernas inrådan, av kung Fredrik I. Orden är Sveriges främsta och högsta utmärkelse. Den utdelas i en klass med värdighet av riddare eller, för kvinnor och kyrkliga ämbetsmän, ledamot.[6] Den utdelas sedan ordensreformen 1975 endast till utländska statschefer eller därmed jämställda personer samt, sedan 1995, till medlemmar av det svenska kungahuset.[1][3] Till orden hör Serafimermedaljen som fortfarande utdelas.

Historia och första ordensdagen

Serafimerorden instiftades den 23 februari 1748. De första statuterna beskrev orden som återupplivad, då den gick tillbaka på flera tidigare svenska ordnar såsom Jehovaorden och Jesu namns orden. Nya riddare dubbades på ordensdagen den 18 april, men första året utnämndes de första redan den 17 april. Den 18 april 1748 höll man den första ordensdagen i Riddarholmskyrkan och Carl Gustaf Tessin, som var en av de första riddarna, höll ett tal där han sa;

I Swenske Riddare och Män, hwars kall är, at, under rådplägning, skärpa eftertankan, och rödja wägen till målet, warer otröttade, oförtrutne och redlige uti skiötzlen af hwad Eder åligger: The fattigas sak ware Eder angelägenhet: Rikets säkerhet Edert syfte: Konungens ära Eder frögd: Ständernas frihet Eder ackt: Thet allmännas trefnad Eder skatt: Och Efterwerldens tack Eder belöning!

[7]

Titel och grad

Svenska innehavare av orden bär två titlar; Svea och Göta Riddare[8][källa behövs] samt Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts orden[9][10]. I den senare titeln är ordet orden är en gammal svensk pluralform som signalerade att innehavaren var ledamot eller riddare av Serafimerorden och dessutom kommendör med stora korset eller av 1:a klass av en annan kunglig orden[9], eftersom de gamla reglerna föreskrev att enskild svensk inte kunde bli serafimerriddare om man inte redan var kommendör med stora korset eller av 1:a klass av Svärds-, Nordstjärne- eller Vasaorden.

Serafimerriddare kallades Herr plus efternamn (exempelvis "Herr Rudholm")[10] efter gammal svensk tradition där epitetet herr (plus förnamn) signalerade adels- eller frälseskap. Denna sedvänja försvann under 1600-talet, men bevarades i de olika ordnarna. Serafimerriddare kallas även Herr eller Herre av Konungen, som särskild hedersbevisning.[11] I muntligt eller skriftlig tilltal är Konungens officiella hälsningsfras till en riddare eller ledamot av Serafimerorden; Gode Herre, Svea och Göta Riddare![12]

Dubbning

Nya riddare kunde utnämns närhelst under året, dock oftast den 30 november, men fick då endast anlägga kraschanen. Vid dubbningen, som alltid skedde den 28 april, fick den nye riddaren knäfalla framför konungen och förestavades sin riddared. Ceremonin inleddes med en högtidlig procession där Konungen tillsammans med de kungliga prinsarna anförde serafimerriddarna till Slottskyrkan iförda Serafimerordensdräkten. Under Gustaf III tid komponerades en Seraphimermusik för orkester, orgel och kör av abbé Vogler. Efter dubbningen fick riddareb även bära kedjan, samt det blå axelbandet med ordenstecknet. Man höll därefter en gudstjänst varvid man sjöng psalmen Esaias såg den Allraheligste vars text innehåller frasen: [---] Serafer syntes i fördunklat sken. För konungarnas konung skylde de med vingar två sitt klara anlete, sin fot med två, med två ock flögo de [---].

Dubbningen upphörde i och med den nya ordensstatuterna 1902.[5]

Insignier

Serafimerordens insignier består av ett ordenstecken, kraschan och en kedja.[13]

  • Ordenstecknet är ett vitemaljerat och gyllene malteserkors med ett gyllene patriarkalkors på varje korsarm och gyllene serafer däremellan. I mitten av korsets framsida finns en blåemaljerad skiva med Kristusmonogrammet IHS i vit emalj bland tre gyllene kronor. Under den nedersta kronan finns tre spikar som syftar på de spikar som slogs in i Kristus vid korsfästelsen. Reversens mittenskiva är också i blå emalj med bokstäverna FRS (Fredericus, Rex Sueciae - Fredrik, Sveriges konung) i vit emalj. Ordenstecknet kröns av en gyllene kunglig krona. Ordenstecknet bärs antingen i kedja eller i band, och då över höger axel.
  • Kraschanen (se bild) liknar ordenstecknet men har partiarkalkors av silver och saknar kunglig krona. Före 2005 var kraschanens glob ljusblå och detaljerna i silver.[14][15] Kraschanen bärs på den vänstra sidan av bröstet. Före 1871 kunde kraschanen även vara broderad.
  • Kedjan, vilken tidigare alltid utdelades till svenska mottagare av orden, utdelas nu endast som en särskild utmärkelse, består av elva serafer i guld alternerade med elva blå patriarkalkors och bärs över axlarna.
Ordenstecken Kraschan Kedja Band Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoKKMO el. RoKKMO)
Ledamot eller Riddare av Kungliga Serafimerorden (LSerafO el. RSerafO)
1748

Serafimerordens band är i siden i en himmelsblå färg som kallas "serafimerblå". Orsaken till den blåa färgen är, enligt de ursprungliga stadgarna, att "häraw är Herren Konungens macht kommen". Man syftar då på Konungen av Guds nåde.[16]

Till kavaj, smoking eller jackett kan en ordensknapp (bouton) bäras på slaget.[17] Knappen har samma himmelsblå färg som bandet och vilar på ett tvärband ("vingar") av guld.[18] Tidigare var knappen prydd med en seraf av guld och saknade tvärband.

Briljanterade ordenstecken

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort kungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordenstecken

Ordenshärold

Serafimerordens häroldskåpa

Den engelska Strumpebandsorden, instiftad 1348, införde 1415 en ordenshärold som kallades Garter King of Arms. Sedan dess har härolden varit en naturlig del av det europeiska ordensväsendet. När Sverige införde riddarordnarna 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd. Det dröjde ända till 1785 innan Gustaf III instiftade häroldsämbetet i samtliga ordnar. Serafimerorden hade, till skillnad från de andra ordnarna, därefter två härolder.[19]

Härolderna bar speciella häroldskåpor och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet. Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden, denne fanns kvar till ordensreformen 1974.[20]

Ordensdräkt

Från 1748 fram till 1844 bar alla riddare av Serafimerorden en särskild ordensdräkt. Själva ordensdräkten fanns i två utföranden[2] som kallades:

Bilder

Vapensköldar

Serafimerringning samt förandet av skölden till Riddarholmskyrkan den 11 februari 2015 för Richard von Weizsäcker.

Varje ny riddare eller ledamot får sitt vapen målat med ordensinsignierna på en kopparplåt. Ett urval vapnen ställs ut i SerafimersalenKungliga slottet i Stockholm. När en riddare eller ledamot dör hängs dennes vapen upp i Riddarholmskyrkan, som är ordens kyrka, och på begravningsdagen ringer en särskild klocka Serafimerringning en hel timme mellan klockan 12:00 och 13:00.

Vapensköldarna har under 1900-talet målats av en särskilt av kungen förordnad vapenmålare vid Kungl. Maj:ts Orden: 1914–1978 var det David Friefeldt, 1984-2006 Bengt Olof Kälde och därefter Leif Eriksson.

Mottagare av Serafimerorden

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över mottagare av Serafimerorden.

Sedan orden inrättades har hittills (5 oktober 2016) 876 personer tilldelats orden. Den förste var kung Fredrik I som fick orden nummer 1 den 17 april 1748 och den senaste är Tysklands president Joachim Gauck som blev utnämnd till Riddare av Serafimerorden med nummer 876 den 5 oktober 2016, vid kungens statsbesök i Tyskland.

Se även

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b c] "Serafimerorden", i Engström 1995, s. 375..
  2. ^ [a b c] Rudbeck, Reinhold, "Serafimerorden", i Westrin 1917, s. 81..
  3. ^ [a b] "Inom Kungl. Serafimerorden kan utmärkelser tilldelas statschefer och därmed jämställda personer samt medlemmar av det svenska konungahuset" (SFS 1974:768.).
  4. ^ "Ordnar", i Oraklet 1911, s. 681..
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok 1955
  6. ^ Stadgar för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna 13 § 1 men. "Serafimerorden äger endast en klass med värdighet av riddare eller ledamot."
  7. ^ Arnell, Jonas i sin blogg
  8. ^ Svenska Familj-Journalen : Band III, årgång 1864. sid. 313. http://runeberg.org/famijour/1864/0317.html 
  9. ^ [a b] "Svensk innehavare betecknas officiellt Riddare (Ledamot) och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Orden är här en äldre pluralform). Detta sammanhänger med att Serafimerorden betraktades som högsta graden av de samtidigt instiftade Svärds- och Nordstjärneordnarna" (KSRO 1975, s. 450.).
  10. ^ [a b] "Kungl. Maj:ts orden används även som en beteckning för Serafimerorden, då denna förlänats en svensk medborgare. En svensk serafimerriddare anges sålunda vara riddare och kommendör av Kungl Maj:ts Orden (RoKavKMO); han tituleras Herr och hans förnamn används ej. Dam utnämndes till ledamot och kommendör av Kungl Maj:ts Orden (LoKavKMO)" (Löwenhielm 1998, s. 21 & 23.).
  11. ^ Nordisk familjebok 25. Sekt - Slöjsskifling. 1917. sid. 129 f.. http://runeberg.org/nfce/0081.html 
  12. ^ Konung Gustaf III:s skrifter Konung Gustaf III:s skrifter. 1806. sid. 175. http://books.google.se/books?id=DmZKAAAAYAAJ&pg=PA175&lpg=PA175&dq=Gode+Herre,+Svea+och+G%C3%B6ta+riddare&source=bl&ots=18-QA-Tay7&sig=-ddPUqcA4a80P8euy9qndYMoXDk&hl=en&sa=X&ei=9HT4UPb1IuqN4gTlxIHwDw&ved=0CDAQ6AEwAQ#v=onepage&q=Gode%20Herre%2C%20Svea%20och%20G%C3%B6ta%20riddare&f=false Konung Gustaf III:s skrifter 
  13. ^ Stadgar för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna 3 § "Ordnarnas insignier är ordenstecken, kraschan och kedja. Kedjan utdelas som särskild utmärkelse."
  14. ^ ”Monarkin, Ordnar, Serafimerorden”. kungahuset.se. http://kungahuset.se/monarkin/ordnar/serafimerorden.4.7c4768101a4e888378000773.html. Läst 6 juni 2011. 
  15. ^ Arnell, Jonas (juni 2006). ”Välordnade Ordenssalar”. Vapenbilden: s. 412. http://joomla.heraldik.se/joomla/images/stories/vapenbilden/nr66.pdf. Läst 21 februari 2011. 
  16. ^ http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm
  17. ^ Löwenhielm, sid. 55.
  18. ^ ”Krona och Serafimerorden”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/dopet/dopceremoni/kronaochserafimerorden.4.4a3da1313658e148c31754.html. Läst 25 maj 2012. 
  19. ^ http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=65:haerolden-i-riksordnarna&catid=25:ordnar&Itemid=45 Svenska Heraldiska Föreningen
  20. ^ http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018 Heraldiskt forum

Källor

Författningar

Litteratur

Externa länkar