Hoppa till innehållet

Svartstjärtad myjob

Från Wikipedia
Svartstjärtad myjob
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTityror
men se text
Tityridae
SläkteMyiobius
ArtSvartstjärtad myjob
M. atricaudus
Vetenskapligt namn
§ Myiobius atricaudus
AuktorLawrence, 1863
Utbredning
Synonymer
Svartstjärtad myiobius

Svartstjärtad myjob[2] (Myiobius atricaudus) är en fågel bland tättingarna med omstridd familjetillhörighet.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Svartstjärtad myjob delas in i sju underarter med följande utbredning:[4]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Myjoberna i Myiobius och Terenotriccus kategoriserades länge som en del av familjen tyranner (Tyrannidae). DNA-studier visar dock att de liksom krontyrannerna snarare står närmare tityrorna (Tityridae),[5] varvid flera taxonomiska auktoriteter flyttade dem dit. Resultat från senare genetiska studier[6] visar dock att de visserligen är närmaste släktingar, men att avståndet är relativt stort. Författarna till denna studie rekommenderade att de istället bör placeras i en egen familj, vilket vissa auktoriteter nu gör[7]. Andra, som eBird/Clements, lyfter istället ut dem tillsammans med vassnäbben i Oxyruncidae.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv miljon till fem miljoner vuxna individer.[1]

Myjob är en försvenskning av det vetenskapliga släktesnamnet Myiobius som betyder "lever med/bland/av flugor".[8]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2017 Myiobius atricaudus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 april 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Ohlson, J., J. Fjeldså, and P.G.P. Ericson (2008), Tyrant flycatchers coming out in the open: phylogeny and ecological radiation of Tyrannidae (Aves, Passeriformes), Zoo. Scripta 37, 315-335.
  6. ^ Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013a), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]