Uefa Europa League
| Uefa Europa League | |
 | |
| Sport(er) | Fotboll |
|---|---|
| Tidpunkt | Augusti–maj |
| År | 1971– (2009– i nuvarande form) |
| Tidigare namn | Uefacupen (1971–2009) |
| Geografisk omfattning | Europa (Uefas medlemsländer) |
| Arrangör | Uefa |
| Regerande mästare |  Villarreal (2020/21) |
| Flest titlar | Sevilla (6) |
| Webbplats | Officiell webbplats |
 Uefa Europa League 2021/2022 | |
Uefa Europa League, tidigare kallad Uefacupen, är den näst största fotbollsturneringen för klubblag i Europa efter Uefa Champions League och före Uefa Europa Conference League. Turneringen, som arrangeras av Uefa varje säsong, blev en stor officiell europeisk turnering säsongen 1971/72 då organisationen tog över Mässcupen som startat 1955. Från och med säsongen 2009/10 ändrades namnet från Uefacupen till Uefa Europa League.[1]
Spanska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med 13 finalvinster och fem finalförluster i Uefacupen och Uefa Europa League till och med 2021. Engelska och italienska klubbar är inte långt efter; båda har nio finalvinster och åtta respektive sju finalförluster. Sevilla har varit den mest framgångsrika klubben med sex finalvinster. Uefacupen är den enda stora europeiska cup som vunnits av en svensk klubb; detta genom IFK Göteborg som först vann turneringen säsongen 1981/82 och återupprepade bedriften säsongen 1986/87.[2]
I föregångaren Mässcupen var spanska Barcelona den mest framgångsrika klubben genom tiderna med totalt tre finalvinster och en förlorad final. Spanien var likaså det mest framgångsrika landet, då klubbar från landet korades som segrare sex gånger tillsammans med tre finalförluster.[3]
Historia
Mässcupen
Den första Mässcupen (Inter-Cities Fairs Cup), som spelades mellan 1955 och 1958, var en turnering öppen för städer där det hölls mässor och inte nödvändigtvis klubbar – städer med mer än en klubb skickade kombinationslag med spelare från stadens olika klubbar. Sedermera blev kombinationslagen färre, och från mitten av 1960-talet deltog endast europeiska klubbar som kvalificerat sig genom en placering, normalt andra till fjärde plats, i sin inhemska liga. Man införde dock en regel om att endast en klubb per stad fick delta.[1]
Under tidigt 1960-tal dominerade Sydeuropa och framför allt Spanien turneringen; bland de tidiga vinnarna finns Barcelona, Valencia och Real Zaragoza. Turneringen växte i prestige och omfång, säsongen 1964/65 deltog totalt 48 klubbar och 1968 vann Leeds United som första klubb från norra Europa turneringen. Leeds vann även turneringen under dess sista år, säsongen 1970/71, då totalt 64 klubbar deltog.[1]
Uefacupen
Mässcupen hade vuxit så i betydelse att Uefa tog över turneringen från mässorganisationen säsongen 1971/72 och namnet ändrades därmed till Uefacupen. Regeln om en klubb per ort fanns dock kvar, och togs inte bort förrän 1975. Everton hade slutat på fjärde plats i engelska ligan och skulle därmed ha kvalificerat sig, men nekades att spela eftersom Liverpool också hade kvalificerat sig genom att komma tvåa. Everton överklagade och hävdade att regeln var orättvis, och Uefa gav dem rätt och valde att slopa regeln.[1]
Turneringen var länge öppen för tvåorna och treorna i de inhemska ligorna (förutom i några av de stora ligorna där även fyrorna och femmorna var kvalificerade), men säsongen 1994/95 tillkom mästarna i lägre rankade ligor och säsongen 1996/97 tillkom även klubbar som åkt ut ur Champions League. Säsongen 1997/98 var mästarna i de lägre rankade ligorna tillbaka i Champions League och samma säsong fick även tvåorna i de högst rankade ligorna delta i Champions League i stället för i Uefacupen. 1999 avskaffade Uefa Cupvinnarcupen och efter det deltog även vinnarna av de inhemska cuperna i Uefacupen.[1] Fair play kunde tidigare också ta klubbar till Uefacupen. Det fanns tre sådana platser. Varje klubbs fair play-resultat togs fram efter sex olika kriterier: Gula och röda kort (antal av dessa blir poängavdrag), positivt spel (belöning med poäng), respekt för motståndaren, respekt för domaren, lagfunktionärernas uppträdande samt publikens uppträdande.
I början av 1980-talet började svenska klubbar röna framgångar i Uefacupen och dessa kröntes med IFK Göteborgs finalvinst säsongen 1981/82 då de besegrade storfavoriten Hamburg med sammanlagt 4–0 i finalen. IFK Göteborg återupprepade bedriften säsongen 1986/87 då de besegrade Dundee United i finalen med 2–1 sammanlagt.
Uefa Europa League
Då turneringen inför säsongen 2009/10 bytte namn till Uefa Europa League slopades Intertotocupen och ersattes med kvalmatcher i ett tidigt skede i kvalet. En annan nyhet var att gruppspelet gjordes om.[1]
En stor förändring av Europa Leagues format infördes säsongen 2021/22 i och med skapandet av den lägre rankade turneringen Uefa Europa Conference League. De flesta av klubbarna som tidigare hade kvalificerat sig för spel i Europa League hamnade nu i stället i Europa Conference League. Kvar i Europa League var bara vinnarna av de inhemska cuperna i de 15 högst rankade förbunden samt de klubbar som precis missade att kvala in till Champions League på ligaplacering i de fem högst rankade ligorna. I övrigt bestod Europa League av klubbar som åkt ut ur Champions League samt föregående säsongs mästare av Europa Conference League. Gruppspelet i Europa League minskades från 48 klubbar till 32.[4]
Finalresultat
Uefacupfinaler
1971/72–1996/97
Fram till och med säsongen 1996/97 avgjordes finalen i bäst av två matcher där klubbarna möttes hemma och borta. I tabellen nedan markeras de sammanlagda vinnarna med fet stil.[2]
1997/98–2008/09
Från och med säsongen 1997/98 avgörs finalen i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.
En asterisk (*) bredvid en klubbs namn betyder att klubben först deltog i Champions League den säsongen.[2]
Uefa Europa League-finaler
En asterisk (*) bredvid en klubbs namn betyder att klubben först deltog i Champions League den säsongen.[2]
| Säsong | Vinnare | Resultat | Förlorare | Arena | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009/10 | Atlético Madrid* |
2–1 (e.f.) |  Fulham |
HSH Nordbank Arena, Hamburg | |
| 2010/11 | Porto  |
1–0 | Braga* |
Aviva Stadium, Dublin | Första finalen mellan två portugisiska klubbar. |
| 2011/12 | Atlético Madrid |
3–0 | Athletic Bilbao |
Arena Națională, Bukarest | |
| 2012/13 | Chelsea* |
2–1 | Benfica* |
Amsterdam Arena, Amsterdam | Chelsea blev första klubb att inneha Champions League-pokalen och Europa League-pokalen samtidigt. |
| 2013/14 | Sevilla |
0–0 (e.f.) | Benfica* |
Juventus Stadium, Turin | Sevilla vann med 4–2 i straffsparksläggningen. |
| 2014/15 | Sevilla |
3–2 |  Dnipro Dnipropetrovsk* |
Nationalstadion, Warszawa | Sevilla blev första klubb att vinna fyra gånger. |
| 2015/16 | Sevilla* |
3–1 | Liverpool |
St. Jakob-Park, Basel | Sevilla blev första klubb att vinna fem gånger och första klubb att vinna tre år i rad. |
| 2016/17 | Manchester United |
2–0 |  Ajax* |
Friends Arena, Solna | |
| 2017/18 | Atlético Madrid* |
3–0 |  Marseille |
Parc Olympique Lyonnais, Décines-Charpieu | |
| 2018/19 | Chelsea |
4–1 | Arsenal |
Olympiastadion, Baku | Första finalen mellan två klubbar från samma stad. |
| 2019/20 | Sevilla |
3–2 |  Inter* |
Rheinenergiestadion, Köln | Sevilla blev första klubb att vinna sex gånger. Finalen spelades inför tomma läktare på grund av coronaviruspandemin. |
| 2020/21 | Villarreal |
1–1 (e.f.) | Manchester United* |
Polsat Plus Arena Gdańsk, Gdańsk | Villarreal vann med 11–10 i straffsparksläggningen, den längsta i en final i en Uefa-turnering. Finalen spelades inför bara drygt 9 000 åskådare på grund av coronaviruspandemin. |
Finaler per klubb
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per klubb av Uefacupen och Uefa Europa League.
Finaler per land
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet finalvinster och -förluster per land av Uefacupen och Uefa Europa League.
| Nr | Land | Vinster | Förluster | Vinstår | Förlustår |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Spanien |
13 | 5 | 1985, 1986, 2004, 2006, 2007, 2010, 2012, 2014, 2015, 2016, 2018, 2020, 2021 | 1977, 1988, 2001, 2007, 2012 |
| 2 | England |
9 | 8 | 1972, 1973, 1976, 1981, 1984, 2001, 2013, 2017, 2019 | 1972, 1974, 2000, 2006, 2010, 2016, 2019, 2021 |
| 3 | Italien |
9 | 7 | 1977, 1989, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1998, 1999 | 1990, 1991, 1992, 1995, 1997, 1998, 2020 |
| 4 |  Tyskland[a] |
6 | 8 | 1975, 1979, 1980, 1988, 1996, 1997 | 1973, 1980, 1982, 1986, 1989, 1993, 2002, 2009 |
| 5 | Nederländerna |
4 | 3 | 1974, 1978, 1992, 2002 | 1975, 1981, 2017 |
| 6 | Portugal |
2 | 5 | 2003, 2011 | 1983, 2005, 2011, 2013, 2014 |
| 7 |  Sverige |
2 | 0 | 1982, 1987 | - |
 Ryssland |
2 | 0 | 2005, 2008 | - | |
| 9 |  Belgien |
1 | 2 | 1983 | 1976, 1984 |
| 10 | Ukraina |
1 | 1 | 2009 | 2015 |
| 11 |  Turkiet |
1 | 0 | 2000 | - |
| 12 | Frankrike |
0 | 5 | - | 1978, 1996, 1999, 2004, 2018 |
| 13 |  Skottland |
0 | 3 | - | 1987, 2003, 2008 |
| 14 |  Serbien[b] |
0 | 1 | - | 1979 |
 Ungern |
0 | 1 | - | 1985 | |
 Österrike |
0 | 1 | - | 1994 |
- ^ Inklusive Västtyskland (4–5)
- ^ Inklusive Jugoslavien (0–1)
Maratontabell
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Uefacupens och Uefa Europa Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Vinst ger två poäng.
| Nr | Klubb | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Inter |
191 | 96 | 44 | 51 | 297 | 173 | +124 | 236 |
| 2 | Sporting Lissabon |
187 | 90 | 40 | 57 | 296 | 209 | +87 | 220 |
| 3 | Tottenham Hotspur |
153 | 88 | 37 | 28 | 315 | 134 | +181 | 213 |
| 4 | Sevilla |
145 | 86 | 30 | 29 | 265 | 121 | +144 | 202 |
| 5 | PSV Eindhoven |
165 | 83 | 36 | 46 | 279 | 174 | +105 | 202 |
| 6 | Club Brugge |
182 | 79 | 42 | 61 | 298 | 237 | +61 | 200 |
| 7 | Roma |
145 | 78 | 28 | 39 | 258 | 146 | +112 | 184 |
| 8 | Anderlecht |
154 | 73 | 38 | 43 | 255 | 170 | +85 | 184 |
| 9 | Ajax |
149 | 77 | 27 | 45 | 257 | 149 | +108 | 181 |
| 10 | Villarreal |
126 | 72 | 30 | 24 | 225 | 125 | +100 | 174 |
Flest matcher
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Uefacupens och Uefa Europa Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Aktiva spelare markeras med fet stil.
| Nr | Spelare | Matcher | År | Klubb(ar) |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Giuseppe Bergomi |
96 | 1981–1998 | Inter (96)
|
| 2 | Frank Rost |
90 | 1995–2010 | Werder Bremen (22), Schalke 04 (28), Hamburg (40)
|
| 3 |  Bibras Natkho |
83 | 2006– | Hapoel Tel Aviv (27), Rubin Kazan (32), CSKA Moskva (6),  Olympiakos (8), Partizan Belgrad (10)
|
| 4 | João Pereira |
77 | 2003–2019 | Benfica (13), Braga (19), Sporting Lissabon (28), Valencia (11), Trabzonspor (6)
|
| 5 | Dimitris Salpingidis |
76 | 1999–2015 | PAOK (52), Panathinaikos (24)
|
| 6 | Jeremain Lens |
75 | 2006– | AZ Alkmaar (6), PSV Eindhoven (31), Dynamo Kiev (19), Fenerbahçe (5), Beşiktaş (14)
|
| 7 | José Reina |
74 | 2000– | Barcelona (7), Villarreal (23), Liverpool (27), Napoli (11), Milan (6)
|
| Raúl García |
74 | 2005– | Osasuna (14), Atlético Madrid (32), Athletic Bilbao (28)
| |
| Rui Patrício |
74 | 2008– | Sporting Lissabon (59), Wolverhampton Wanderers (15)
| |
| 10 | Mehmet Topal |
73 | 2007– | Galatasaray (19), Valencia (6), Fenerbahçe (41), İstanbul Başakşehir (7)
|
| Daniel Carriço |
73 | 2009– | Sporting Lissabon (32), Sevilla (41)
|
Flest mål
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Uefacupens och Uefa Europa Leagues historia (inklusive kvalomgångar). Aktiva spelare markeras med fet stil.
| Nr | Spelare | Mål | Matcher | Målsnitt | År | Klubb(ar) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Henrik Larsson |
40 | 56 | 0,71 | 1996–2009 | Feyenoord (1), Celtic (27), Helsingborg (12)
|
| 2 | Klaas-Jan Huntelaar |
34 | 54 | 0,63 | 2004–2020 | Heerenveen (5), Ajax (11), Schalke 04 (18)
|
| 3 |  Radamel Falcao |
31 | 34 | 0,91 | 2010– | Porto (18), Atlético Madrid (13)
|
| Aritz Aduriz |
31 | 47 | 0,66 | 2012–2018 | Athletic Bilbao (31)
| |
| 5 | Dieter Müller |
29 | 36 | 0,81 | 1973–1983 | Köln (25), Stuttgart (1), Bordeaux (3)
|
| 6 |  Sjota Arveladze |
27 | 45 | 0,6 | 1994–2007 |  Dinamo Tbilisi (2), Trabzonspor (4), Ajax (9), Rangers (3), AZ Alkmaar (9)
|
 Vágner Love |
27 | 42 | 0,64 | 2005– | CSKA Moskva (20), Beşiktaş (4),  Kairat (3)
| |
| Alfredo Morelos |
27 | 51 | 0,53 | 2016– |  HJK Helsingfors (4), Rangers (23)
| |
| 9 | Kevin Gameiro |
26 | 57 | 0,46 | 2005– | Strasbourg (2), Paris Saint-Germain (1), Sevilla (18), Atlético Madrid (2), Valencia (3)
|
| Mu'nas Dabbur |
26 | 57 | 0,46 | 2011– | Maccabi Tel Aviv (1), Red Bull Salzburg (16), Sevilla (3), Hoffenheim (6)
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] ”History” (på engelska). Uefa. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/history. Läst 3 september 2021.
- ^ [a b c d e f] ”UEFA Cup” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/tablese/ec3b.html. Läst 3 september 2021.
- ^ ”Fairs' Cup” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/tablese/ec3a.html. Läst 3 september 2021.
- ^ ”2021/22 UEFA Europa League: all you need to know” (på engelska). Uefa. 16 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 4 september 2021. https://web.archive.org/web/20210904211227/https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/news/0265-115e8ac3bcf1-d2646a690a85-1000/. Läst 4 september 2021.
- ^ [a b c] ”UEFA Europa League statistics handbook” (på engelska). Uefa. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/statistics/all-time. Läst 5 september 2021.
- ^ ”Fairs/UEFA Cup Topscorers” (på engelska). Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation. http://www.rsssf.com/ec/ec3tops.html. Läst 5 september 2021.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|