Vattholma
| Vattholma | |
| Tätort | |
 Bruksbyggnader
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Uppsala kommun |
| Koordinater | 60°1′0″N 17°44′0″Ö / 60.01667°N 17.73333°Ö |
| Area | 113 hektar |
| Folkmängd | 1 410 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,48 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0660 |
| Geonames | 2663585 |
  Läge i Uppsala län.
| |
| Wikimedia Commons: Vattholma | |
Vattholma är en tätort i Uppsala kommun, belägen omkring två mil norr om Uppsala stad och en halvmil norr om Storvreta.
Historia
Vattholma, som ligger i Lena socken var till 1971 centralort i Vattholma storkommun.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vattholma 1950–2015[1][2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 464 | |||
| 1960 | 419 | |||
| 1965 | 396 | |||
| 1970 | 450 | |||
| 1975 | 494 | |||
| 1980 | 1 413 | |||
| 1990 | 1 607 | 112 | ||
| 1995 | 1 525 | 114 | ||
| 2000 | 1 492 | 114 | ||
| 2005 | 1 413 | 114 | ||
| 2010 | 1 427 | 116 | ||
| 2015 | 1 410 | 113 | ||
Samhället
Vattholma är delat i två med det gamla vallonbruket och Fyrisån i mitten. Vid det äldre området (nordväst om bruket), med bebyggelse från början och mitten av 1900-talet, fanns tidigare en järnvägsstation. Denna revs på 1960-talet och ersattes på 1990-talet av en hållplats för Upptåget. Här finns också en idrottsplats, och på en höjd som vetter mot väg 290 till Uppsala finns Lena kyrka. Strax norr om Vattholma låg tidigare Salsta-Wattholma tegelbruk.
Den nyare delen av Vattholma ligger öster om bruket och består till stor del av radhus- och villabebyggelse från 1970- och 1980-talet. Här finns skola, äldreboende och butik. Under andra halvan av 1990-talet byggdes en sporthall i anslutning till skolan.
Ortens enda affär drivs som franchise, tempo är butiksnamnen.
Näringsliv
Den viktigaste arbetsgivaren var tidigare Vattholma bruk. ABA-bolagen var länge en ortens starka aktör och man sysselsatte drygt 130 personer som mest. Slangklämmefabriken slutligen sin verksamhet till Småland vilket innebar att fabriken i bruket lades ner definitivt 1991.
Ägarna av bruket (innan ABA) var länge familjen von Essen som var bosatta på Salsta slott.
Vattholma bruk tillverkade bland annat gymnastikredskap och brandredskap, Man tillverkade även stegar och karosser till brandbilar.
Från mitten av 1990-talet och fram till idag finns en företagsby inrättad i brukets gamla lokaler. Exempel på verksamheter som inryms där är bilverkstad, svetsfirma, pizzeria, snickeri samt en handfull kontorsbaserade företagare.
Evenemang
Här genomförs midsommarfirandet i Trekanten vid de gamla bruksgårdarna i nya Vattholma. Där förs på midsommardagen traditionsrika tävlingar mellan "bygdens ungdom" och dito från grannsamhället Rasbokil samt grannbyarna Rasbo och Skyttorp/Tensta.
Firandet brukar gästas av stora artister. Bland annat har Thomas Di Leva svarat för underhållningen.
Andra advent hålls en välbesökt julmarknad i Salsta Tegelstall.
Arrangör för festen och julmarknaden är Wattholma Kultur & Hembygdsförening.
Idrott
Wattholma IF är en idrottsförening från orten med fotboll, tennis, bandy, skidor, ridning och ishockey på programmet.
Kända personer med anknytning till Vattholma
Den tidigare riksdagsledamoten Gustaf von Essen är från orten.
Niclas Malmberg, MP, är bosatt på orten och engagerad i Vattholmas föreningsliv.
- Britta Persson, svensk musiker.
Nils Bielke dy. återfanns under lång period i husarrest på Salsta slott, som ligger strax utanför Vattholma.
Se även
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 ISSN 1654-3823
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
