Hoppa till innehållet

Piparsnäppa

Från Wikipedia
Piparsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteBartramia
Lesson, 1831
ArtPiparsnäppa
B. longicauda
Vetenskapligt namn
§ Bartramia longicauda
Auktor(Bechstein, 1812)
Utbredning
Synonymer
  • Höglandssnäppa

Piparsnäppa[2] (Bartramia longicauda) är en stor nordamerikansk vadare inom familjen snäppor.[3] Den är nära besläktad med spovarna i Numenius[4] och placeras som ensam art i sitt släkte Bartramia.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]
Adult piparsnäppa i sommardräkt.

Som adult mäter den mellan 28 och 32 centimeter och har ett vingspann på 50–55 centimeter. Den har långa gula ben med en lång hals och stjärt. I häckningsdräkt är huvudet och halsen ljusa med bruna strimmor. Ryggen och översidan på vingarna är mörka och brunspräckliga och magen är vit.

I flykten hörs drillande och klara visslingar som påminner starkt om spelande smådopping eller gökhona, "kip-ip-ip-ip-ip". Spellätet beskrivs som en spöklig, bubblande vissling som först stiger i tonhöjd och sedan faller.[5][6]

Adult piparsnäppa i vinterdräkt fotograferad i december i Uruguay.

Piparsnäppan är en långflyttare som häckar i centrala Nordamerika och Alaska och övervintrar i Sydamerika. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa, med ett 50-tal fynd i Storbritannien. Den har även setts i hela Norden utom Island samt i Irland, Spanien, Frankrike, Portugal, Italien och Grekland.[7] I Sverige har den påträffats två gånger: 18–19/11 2001 utanför Karlsborg i Västergötland samt 20/12 2004 i HavdhemGotland.[8]

Piparsnäppan förekommer på öppen gräsmark och fält och ses ofta på staket eller telefonstolpar. Den kan ibland återfinnas i mindre löst sammanhållna kolonier. Den födosöker främst med hjälp av synen och dess diet består av insekter, sniglar, maskar och andra mindre ryggradslösa djur. I mindre utsträckning äter den även frön.

Bartramia longicauda

Häckningssäsongen infaller från tidig till sen sommar. Boet placeras på marken i tätt gräs. Honan lägger fyra ägg och ungarna tas om han av båda föräldrarna. De kan göra distraktionsuppvisningar för att lura undan rovdjur från boet och dunungarna.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Dess vetenskapliga släktnamn Bartramia har den fått för att hedra den amerikanska naturalisten William Bartram. På svenska kallades den tidigare höglandssnäppa.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Bartramia longicauda Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Thomas, Gavin H.; Wills, Matthew A. & Székely, Tamás (2004): A supertree approach to shorebird phylogeny. BMC journals 4: 28. doi:10.1186/1471-2148-4-28 PDF fulltext Arkiverad 16 april 2019 hämtat från the Wayback Machine. Supplement
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 155. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 170. ISBN 978-91-7424-039-9 
  7. ^ Piparsnäppa på Tarsiger.com
  8. ^ Piparsnäppa, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]