Per Brahe den yngre
Per Brahe den yngre, född 18 februari 1602 på Rydboholms slott, Rydbo, Östra Ryds socken, Uppland, död 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborg och riksdrots från 1640 till sin död. Han var son till Abraham Pedersson Brahe (därmed sonson till Per Brahe d ä) och Elsa Gyllenstierna.
Per Brahe d.y. gjorde en stor insats för utvecklingen i Finland, bland annat genom att bidra till grundandet av Kungliga Akademien i Åbo och av flera städer.
Biografi
Brahe ägnade sig 1618–25 åt studieresor i utlandet varefter han 1626 blev kammarherre hos Gustav II Adolf. Under åren 1626–28 deltog han i fälttågen i Preussen i kungens omedelbara närhet. Brahe utnämndes 1628 till överste och 1630 till riksråd, innan han på nytt följde kungens fälttåg till Tyskland. Han var med vid Würzburgs erövring, men sändes därefter hem för att inta sin plats i rådet. Under trettioåriga kriget erövrades Würzburg år 1631 av svenska trupper under Gustav II Adolf. Brahe blev 1632 bisittare i Svea hovrätt och ärvde året därpå grevskapet Visingsborg, med sina 747 mantal, efter sin farbror Magnus Brahe. Brahe var 1633–34 även Axel Oxenstiernas biträde och ställföreträdare i Tyskland, men sändes 1635 till Preussen som chef för den svenska beskickning, som skulle förhandla om fred med Polen. Överenskommelsen i Stuhmsdorf 1635, som kostade Sverige de preussiska hamnarna mot ett stillestånd på 26 år, mottogs i Sverige väl men ogillades skarpt av Axel Oxenstierna, vilket ökade en redan befintlig missämja mellan de båda. Möjligen hade den uppstått efter att Gabriel Gustafsson Oxenstierna undanträngt Brahe från det av honom eftersökta riksdrotsämbetet. Efter Axel Oxenstiernas hemkomst 1636 till Stockholm tillspetsades situationen ytterligare, och löstes genom Brahes utnämning till generalguvernör över Finland.
"Grevens tid" i Finland
År 1637 utnämndes han till generalguvernör över Finland, och 1641 till riksdrots. Som guvernör över Finland bidrog han till bland annat grundandet av städerna Tavastehus och Nyslott (1639), Brahestad, Kristinestad, Kristina och Villmanstrand (1640), Kajana (1651) och Brahea i norra Karelen och Veckelax Nystad (1653). Han medverkade också till Helsingfors flyttning till en plats närmare havet. År 1640 medverkande han till grundandet av Kungliga Akademien i Åbo (som efter Åbo brand flyttades till Helsingfors 1828 och nu verkar som Helsingfors universitet). 3 februari 1641 grundade också Brahe Finlands första trivialskola i den lilla staden Nykarleby, men skolan flyttades 1684 till Vasa. Under sin tjänstetid i Finland förlänades han det s.k. Brahelinna län i Savolax och friherrskapet Kajana. Uttrycket "I grevens tid" anses syfta på hans guvernörsperiod.
Försvaret av södra Sverige
Efter den danska krigsförklaringen i juni 1657 som inledde Karl X Gustavs första danska krig organiserade Per Brahe försvaret av Småland och Halland mot Christian Ulrik Gyldenlöwes danska här i Skåne. Efter att ha samlat och övat en svensk här i Markaryd i södra Sverige ledde Brahe svenskarna in i Skåne och besegrade bland annat en kår snapphanar vid Båstad och anföll Ängelholm. Efter slaget vid Ängelholm mot styrkor ledda av Axel Urup utan avgörande drog sig Brahe och hären tillbaka till Halmstad. Där anslöt förstärkningar och svenskarna marscherade åter söderut för att undsätta Laholm. Danskarna under Gyldenlöwe besegrades vid slaget vid Genevadsbro och utrymde Halland. Brahe överlämnade därefter befälet till Gustaf Otto Stenbock som ledde den svenska huvudarmén i södra Sverige och i Skåne för resten av kriget under hösten och vintern fram till krigsslutet vid freden i Roskilde.
Visingsborg och Brahehus
I grevskapet Visingsborg lät greven bygga ut Visingsborgs slott. Han uppförde också Brahehus och byggde om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel, mitt i denna anlade han år 1652 staden Brahe-Grenna. På Visingsborg höll greven en liten armé omfattande omkring 200 man. I Röttle söder om Gränna anlades en rad småindustrier som bland annat framställde vapen och annat till den lilla armén. Här fanns också ett pappersbruk. På Visingsö inrättade Per Brahe ett tryckeri som förestods av Johann Kankel, och på Visingsborgs slott fanns ett imponerande bibliotek. Redan år 1636 hade han också, trots kyrkligt motstånd, grundat Braheskolan på ön. Ute på en klippa vid sjön Noen, i Jönköpings län, anlade Per Brahe d y lustslottet Brahälla.
Bogesund
Nästan samtidigt med Brahehus lät Per Brahe den yngre uppföra Bogesunds slott i Östra Ryds socken nära Vaxholm i nuvarande Stockholms län. Förutom ätten Brahe har Bogesund ägts av medlemmar av ätten Hamilton, von Rosen och von Lantingshausen von Höpken. Sitt nuvarande utseende som ett riddarslott med torn och gotiska fönster fick huset på 1860-talet efter ritningar av arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander och Thor Medelplan.[1]
Bogesund stod obebodd sedan 1906 och tvångsinlöstes 1946 av svenska staten genom en särskilt tillkommen lag "Lex Bogesund". Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk Bogesunds slott och 1996 påbörjades ett omfattande in- och utvändigt restaurerings- och konserveringsarbete. Slottet återinvigdes 11 augusti 2012 av prinsessan Christina och hennes make generalkonsul Tord Magnuson. Byggnaden står i begränsad omfattning öppet för allmänheten under sommarhalvåret i samband med visningar.
Familj
Per Brahe var från 1628 gift med Kristina Katarina Stenbock, född 1608 på Drottningholms kungsgård. Hon avled 14 juni 1650 på Åbo slott och gravsattes i Brahekyrkan på Visingsö 1651. Kristina kommun i Finland har fått sitt namn efter henne. Även staden Kristinestad som Brahe grundade 1649 har fått sitt namn efter Christina.
Barn:[2]
- Elsa Beata Brahe (1629–1653), gift 1649 med hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken (1629-1689)
- Magdalena Hedvig Brahe (1631-1634)
- Abraham Joakim Brahe (1634-1634)
- Fredrik Brahe (1636-1637)
Efter första hustruns död gifte Per Brahe d.y. om sig 1653 med Beata De la Gardie (1612–1680), änka efter Lennart Torstensson och dotter till Johan Pontusson De la Gardie och Catharina Christersdotter Oxenstierna af Eka och Lindö.
Död och eftermäle
Per Brahe avled 1680 på Bogesunds slott och blev gravsatt i Östra Ryds kyrka. Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till Kronan.
Många gator är uppkallade efter Per Brahe d.y. Förutom Brahegatan i Gränna, vilket är Grännas huvudgata, finns gator och platser uppkallade efter honom i åtminstone Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Åbo, Kuopio, Kajana, Villmanstrand, Brahestad, Jakobstad och Kristinestad.
Bibliografi
Svea rikes drotset grefve Per Brahes Tänkebok, efter dess i Skoklosters bibliotek förvarade originala handskrift, genom hans excellens en af rikets herrar, herr grefve M. Brahes föranstaltande, utgifven af D. Krutmejer. Stockholm, tryckt :hos Carl Delén, 1806.
- Svea rikes drotset grefve Per Brahes Tänkebok. Stockholm: D. Krutmejer. 1806. Libris 19351226. http://hdl.handle.net/2077/42224
Gåvor
Brahe skänkte ett orgelverk från Polen med 6 stämmor till Brahekyrkan på Visingsö i Vättern. 1691 lånades orgeln ut till Slottskapellet, Jönköping.[3]
Per Brahe den yngre i konsten
Bronsstaty av greve Per Brahe den yngre (1602-1680), generalguvernör i Finland, av skulptören Walter Runeberg (1838-1920). Statyn föreställer Per Brahe den yngre vid invigningen av Åbo akademi den 15 juli 1640 hållande fundationsbrevet i handen. Brahestatyn avtäcktes i Åbo den 29 maj 1888 i närvaro av en folksamling om ca 10 000 personer. På granitsockeln citeras Per Brahes ord: "Jach war med landett och landett med mig wääl tillfreds." Samma år restes denna mindre replik av statyn på torget i statyn restes 1888 i Brahestad (finska:Raahe).
-
Bronsstatyn av Per Brahe i Braheskvären i Åbo, nära Åbo domkyrka, restes 1888 och skulpterades av Walter Runeberg. Vy från sidan.
-
Bronsstatyn av Per Brahe i Braheskvären i Åbo, nära Åbo domkyrka, restes 1888 och skulpterades av Walter Runeberg. Vy framifrån.
-
En replik av bronsstatyn av Per Brahe den yngre restes på torget i Brahestad 1888, samma år som bronsstatyn i Åbo.
-
Närbild av bronsbysten av Per Brahe vid Gränna torg i Gränna (1916) av John Börjeson.
-
Per Brahe den yngre. Postum gouache av den finlandssvenske konstnären Albert Edelfelt (1854–1905).
-
Porträtt av Per Brahe den yngre i helfigur iförd riksrådsdräkt i form av en röd hermelinskantad talar samt hatt. Oljemålning av Johan Werner d.y. 1675. Skoklosters slott.
-
Porträtt av Per Brahe den yngre av okänd konstnär. Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen.
-
Porträtt av Per Brahe den yngre. Skoklosters slott.
Se även
Källor
- P Nordman, Per Brahe (1904)
- C M Schymanson, Per Brahe och Åbo Akademi (2 delar, 1915-1949)
- Brahe, Per i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Brahe, Per, d. y., riksdrots i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Per B. d.y. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Svensk uppslagsbok (Malmö 1939)
- Pietari Brahe matkustaa / Per Brahe d.y. på resa, (Jyväskylä 2004) ISBN 951-595-094-5
- Brahekyrkan - Grevens skattkammare / Brahe Church: The Count's Treasury, (2012) ISBN 978-09840266-0-9
Vidare läsning
- G. Wittrock: Per Brahe den yngre i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
Noter
- ^ Stockholms läns museum: Bogesunds slott.
- ^ Svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna (Stockholm 1925)
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 289. Libris 2413220
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Per Brahe den yngre.
|
- Svenska riksdrotsar
- Svenska riksråd under 1600-talet
- Svenska hovrättspresidenter
- Svenska grevar
- Svenska Braheätten
- Personer från Östra Ryds socken, Uppland
- Födda 1602
- Avlidna 1680
- Män
- Personer under stormaktstiden
- Personer i Finland under 1600-talet
- Lagmän i Västmanlands och Dalarnas lagsaga
- Artiklar som behöver faktamallar 2015-05