Hoppa till innehållet

Algieba

Från Wikipedia
Algieba
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildLejonet
Rektascension10t 19m 58,35056s[1]
Deklination+19° 50′ 29,3468″[1]
Skenbar magnitud ()2,08 (2,37/3,64) [2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[3] + G7 IIIb[4]
U–B1,00
B–V1,14[5]
VariabeltypMisstänkt[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-36,24 ± 0,18[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 304,30 ± 0,71[1] mas/år
Dek.: -154,28 ± 0,36[1] mas/år
Parallax ()25,07 ± 0,52[1]
Avstånd130 ± 3  (39,9 ± 0,8 pc)
Absolut magnitud ()-0,27/+0,98[8]
Detaljer
Massa1,23[3] M
Radie31,88[3] R
Luminositet320[3] L
Temperatur4 470/4 980[8] K
Metallicitet-0,49±0,12/-0,52±0,11[8]
Andra beteckningar
Gamma Leonis, 41 Leonis, CCDM J10199+1951AB, AG+20 1172, HIP 50583, UBV 9555, BD+20 2467, IDS 10145+2021 AB, UCAC4 550-048977, CSI+20 2467 4, 2MASS J10195836+1950290, uvby98 100089484 AB, STF 1424AB, GEN# +1.00089484J, WDS J10200+1950AB, ADS 7724 AB, HIC 50583, Pul -3 660026[4]

Algieba[9] eller Gamma Leonis (γ Leonis förkortat Gamma Leo, γ Leo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,08[2], är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 130 ljusår (ca 40 parsek) från solen.

Det traditionell namnet Algieba kommer från det arabiska الجبهة Al-Jabhah, som betyder "pannan". Trots namnet motsvarar stjärnan Lejonets man. Det latinska namnet är Juba. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[10] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[11] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där namnet Algeiba anges för Gamma Leonis, vilket nu ingår i IAU: Catalog of Star Names.[9]

Algieba, Adhafera (Zeta Leonis) och Al Jabbah (Eta Leonis) kallas tillsammans Skäran.

Primärstjärnan Gamma Leonis A har magnitud +2,29 och har spektralklass K0 III.[3] Följeslagaren har en skenbar magnitud på +3,55 och spektralklass G7 IIIb.[12][4] Primärstjärnan är en jättestjärna med en massa som är ca 25 procent[3] större än solens massa, yttemperatur på ca 4 500 K,[8] en luminositet som är ca 320[3] gånger större än solens, och en diameter ca 32[3] gånger solens. Följeslagaren är en jättestjärna med yttemperatur på ca 5 000[8] K, luminositet ca 50 gånger solens, och diameter 10 gånger solens. Med en vinkelseparation på något över 4 bågsekunder befinner sig stjärnorna minst 170 AE från varann (fyra gånger avståndet mellan solen och Pluto) och har en omloppstid på över 500 år. Eftersom omloppstiden är så stor har bara en bråkdel av omloppsbanan observerats sedan upptäckten.

Båda stjärnorna är jättar, vilket innebär att deras kärnor har slutat att bränna väte till helium och har svällt till jättelika storlekar. Gamma Leonis är en misstänkt variabel stjärna, med en visuell storleksintervall på 1,84 till 2,03. Det är inte känt vilken av de två komponenterna som är variabel.[6] År 1959 publicerades stjärnan felaktigt som en förmörkelsevariabel på grund av ett typografiskt fel när man hänvisade till Gamma Leonis.[13]

Den ljusstarka dubbelstjärnan separeras lätt av ett medelstort teleskop i sina orange-röda och gröngula komponenter.

Datorgenererad bild av Gamma-1 Leonis b.

Exoplaneterna vid Algieba

[redigera | redigera wikitext]

En exoplanet upptäcktes i november 2009 kretsande kring stjärnan. Observationerna tydde dessutom på en ytterligare exoplanet i omlopp kring huvudstjärnan Gamma-1 Leonis.[14]

Exoplanet Massa i Jupitermassor Omloppsperiod i dygn Halv storaxel Excentricitet
b ≥8,78 429 1,19 0,14
c ≥2,14 1340 2,6 0,13
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 januari 2019..
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. ISSN 0004-6256.
  3. ^ [a b c d e f g h] Han, Inwoo; Lee, B. C.; Kim, K. M.; Mkrtichian, D. E.; Hatzes, A. P.; Valyavin, G. (2010). "Detection of a Planetary Companion around the giant star γ-1 Leonis". Astronomy and Astrophysics. 509: A24. arXiv:0911.0968. Bibcode:2010A&A...509A..24H. doi:10.1051/0004-6361/200912536.
  4. ^ [a b c] ”Basic data: * bet Leo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Gamma+Leonis&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2015. 
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=50583. Läst 21 juli 2015. 
  6. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  7. ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272
  8. ^ [a b c d e] McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527
  9. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  10. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  11. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  12. ^ James B. Kaler. ”Algieba (Gamma Leonis)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/algieba.html. Läst 21 juli 2015. 
  13. ^ "Reports of Observatories". Astronomical Journal. 64: 273. 1959. Bibcode:1959AJ.....64..273.. doi:10.1086/107936.
  14. ^ Han, Inwoo; Lee, B. C.; Kim, K. M.; Mkrtichian, D. E.; Hatzes, A. P.; Valyavin, G. (2010). ”Detection of a Planetary Companion around the giant star γ-1 Leonis” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 509: sid. A24. doi:10.1051/0004-6361/200912536. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]