Jag är sedan 2 juni 2008 utsatt för ett attentat som inom kort kan förhindra mig från redigera på wikipedia under min egen signatur, eftersom min identitet globalt har blivit utsatt för rövare. Vi får se om det går att åtgärda, eller om jag är utslängd för gott.
Det var trevligt så länge det varade.
Hälsningar
-Islander 11:50 3 juni 2008
Det har nu gått tre år sedan jag sände ett mail till en "medlare" där jag föreslog att vi skulle hållas med Status quo, dvs. att jag fortfarande skulle få behålla namnet på de wikir där vi sannolikt aldrig möts, alltså de nordiska + commons, och på den engelska (och den tyska) skulle heta Islander(Scandinavia). Jag fick aldrig något svar på det, men eftersom jag fortfarande kan redigera under eget namn, så måtte de ha gått med på det. Jag har alltså sluppit hajarna än så länge, men vet inte om jag kan dra en suck av lättnad, då jag aldrig fick någon bekräftelse. Islander14 november 2011 kl. 02.43 (CET)[svara]
Okay :) Jag tänkte fråga dig först på din diskussionssida, men där säger du att du kommer att vara borta ett tag så jag dristade mig till att redirecta direkt (i synnerhet som någon redan hänvisat till "även kallad reaktionsmotor" i artikeln om jetmotor). -Islander4 januari 2008 kl. 15.42 (CET)[svara]
Angående ditt inlägg på Diskussion:Pärta ville jag bara ta tillfället i akt att nämna att spån som arkeologiskt begrepp är betydligt mer specifikt än vad flisa (som knappast används i något vetenskapligt sammanhang längre) är. Spån är en underordning till avslag och det betecknar alla avslag som är minst dubbelt så långa som de är breda och har två parallella eller subparallella sidoeggar och uppvisar minst två avspaltningsnegativ på dorsalsidan *pust* :-). Jag skulle tro att alla finlandsvenska arkeologer använder begreppet spån på detta vis också. Både avslag och spån kanske kan betraktas som flisor, och i någon mening är kanske dessa underordningar till flisor. Dock kan ju stenflisor uppkomma naturligt, medan spån och avslag definitionsmässigt är skapade av människohand. MiCkE28 januari 2008 kl. 09.51 (CET)[svara]
Tack för prciseringen. (Jag sade ju "subjektivt" :-) Ovanstående klargör ju tydligt att begreppet är fastslaget i proffessionella sammanhang, och alltså helt klart behöver nämnas och länkas till, i en skild artikel. (Avslag tycker jag låter bekant från arkeologiska artiklar jag läst). Jag skulle tycka att förgreningssidan skulle heta spån och sidan om flintspån spån (stenverktyg), eller dylikt. Borde inte alltid grundordet gå till förgrensingssidan? Spånkorg ser inte ut att ha kommit med där, så jag länkar till korgflätning. -Islander28 januari 2008 kl. 13.53 (CET)[svara]
Det vanligaste är nog att grundordet går till ett uppslagsord och att grensidan ligger på uppslagsord et med särskiljningsledet (olika betydelser). MiCkE28 januari 2008 kl. 13.56 (CET)[svara]
Tackar som frågar, men jag är intresserad av så mycket, och skriver så långsamt och eftertänksamt, att jag inte har anslutit mig till något projekt eller portal. Det ger mig större frihet att hugga i där det för stunden känns motiverat. -Islander31 januari 2008 kl. 13.33 (CET)[svara]
OK. Det var bra att inledningen på artikeln blev lite längre. En del av den har jag dock flyttat till "Taxonomi", då det är detaljer som passar bättre i brödtexten. Skulle du förresten kunna ange källor till de nya uppgifter du tillfört? Xenusdisk;bidrag4 februari 2008 kl. 17.12 (CET)[svara]
Det var alltihopa från densamma artikeln om "Åtgärdsprogrammet" som du också hänvisat till. (Det om de två forskarna var på sidan 20, vill jag minnas) Fast den referensen blev ju nu kvar i inledningen, bara som referens för utbredningen. -Islander4 februari 2008 kl. 21.50 (CET)[svara]
Värst vad du var snabb, jag var inte riktigt färdig ännu (söker efter uppgiften om att den ena ön sjönk i havet, men förstår inte isländska tillräckligt bra för att vara säker). vi får lita på att en:wp har verifierat det. Annars tycker jag nog det blir litet onödigt plottrigt att källhänvisa varje mening, det borde räcka med att generellt säga varifrån man fått det. -Islander20 februari 2008 kl. 18.48 (CET)[svara]
Ja, det håller jag med dig om. Jag tänkte först att du skulle lägga det som källa och inte som not. Men det funkar ju så här med. Mvh --AHA21 februari 2008 kl. 17.24 (CET)[svara]
Gratulerar! Du har fått veckans kultursamarbetspris för ditt arbete med Klassisk musik. Tack för din insats och välkommen även till den aktuella samarbetet, !
Tack, det var vänligt! Uppriktigt sagt tillförde jag egentligen den artikeln bara material som andra redan formulerat. (det finns andra artiklar jag tycker att jag gjort mycket mer för...;-) -Islander25 februari 2008 kl. 14.06 (CET)[svara]
Hej, får jag störa dig med rullrevning. i all hast glömde jag interwiki de på kvällen. på de siden finns en bild på rullbeslaget, jag har försökt kopiera över den men inte lyckats. Vet du hur man gör? Jag brukar leta efter bilder på andra wiki sidor, en del lyckas jag kopiera och lägga in.
Den måste först flyttas upp på Commons. (där finns redan den andra bilden, därför syns den) Det är förhållandevis komplicerat, men här beskrivs det: Flyttning av bilder till Commons. Det fanns i ett skede en "klickknapp" med "flytta till Commons", men de har visst tagit bort den. (Den hade en tendens att lämna bort väsentliga fakta som inte följde med) Som jag nämnde tidigare så blev det t.ex. av någon anledning pannkaka när jag skulle lägga upp en bild på ubåten Triton. Jag kan försöka, om du vill? -Islander2 mars 2008 kl. 17.10 (CET)[svara]
Om du vill och tycker att den tillför artikeln något så får du göra det. Jag har inte satt mig in i hur det går till med bilder, det måste jag gör i vår. jag har en del foto sedan tidigare som kan vara trevliga på många ställen. Nu är det enklare med digitalkammaren, några minuter senare efter en tagning är bilden greppbar på nätet. svenboatbuilder2 mars 2008 kl. 17.28 (CET)[svara]
Så sant, så sant! :-) Om du inte själv har en scanner, så kan du säkert ta en raid hos någon kompis som har, och scanna in dina äldre bilder. Jag ska fundera ännu på den där bilden på mekanismen. Det fanns en på Commons, men den satt på någon katamaran, och var inte särskilt åskådlig. -Islander2 mars 2008 kl. 19.10 (CET)[svara]
Hej igen! Jag lade märke till att du kan finska och jag undrar om du vid tillfälle skulle kunna översätta den finska artikeln om Gustaf John Ramstedt till svenska. Jag startade artikeln eftersom den har stort allmänintresse, men min brist på kunskaper i finska gjorde att det bara blev en stubb.--Bothnia16 april 2008 kl. 03.50 (CEST)[svara]
Jag ska se på den, bara jag hinner. (Så Bothnia syftar på Västerbotten, inte Österbotten?) Jag är inte lika snabb som du, och det finns så mycket jag skulle vilja skriva om! -Islander16 april 2008 kl. 11.57 (CEST)[svara]
Nåja, när jag engång började fingra på den, så blev det gjort i ett streck, så nu är det fixat. (Och en massa annat ogjort, sådär som lunch, och så...) -Islander16 april 2008 kl. 17.45 (CEST)[svara]
Jag tycker det är utmärkt att vi får igång en levande diskussion om hur artiklarna ska utformas. Jag försöker skaka liv i det lite avsomnade Wikipedia:Projekt Sveriges geografi, och jag skulle gärna vilja att Finland kunde rymmas där också. Har du lust att bli med? Åtminstone för de svenskspråkiga (och tvåspråkiga) delarna av Finland bör ju svenskspråkiga Wikipedia ha samma höga ambition att ha detaljerad information om alla kommuner och viktiga platser, som vi har för Sverige.
En annan diskussion om finska byar kom upp på användardiskussion:Stahjo#Byar i Pyttis. Du kanske har någon synpunkt att bidra med där? Det vore dock enklare om all diskussion om kommuner och byar kunde samlas inom ett Wikiprojekt och inte spridas ut på dussintals användardiskussionssidor. --LA223 april 2008 kl. 11.21 (CEST)[svara]
Jag har faktiskt haft en vision av att Wikipedia kunde bli vad vi finlandssvenskar till stor del har saknat; ett uppslagsverk på svenska, som behandlar saker och ting ur vår synvinkel också. Vanligtvis har vi ju bläddrat i Bonniers och NE, men då det gäller närliggande fenomen, varit hänvisade till texter på finska i Focus eller Otava. Ingendera tar sig an tex. finlandssvenska artister eller skärgårdskultur med någon större iver, så här har vi chansen. Jag har annars, som jag säger högre upp på sidan, i allmänhet undvikit att binda mig i något projekt, så att jag har större frihet att hugga i där det känns angeläget, men jag bidrar gärna med upplysningar där jag råkar känna till saker, och åsikter, förstås, så jag får väl ge med mig den här gången... (Annars kan jag ju inte gnälla om någon gör annorlunda än jag tänkt mig det!) -Islander23 april 2008 kl. 13.35 (CEST)[svara]
Ett par kommentarer till diskussionen om vem som bör få rätt till signaturen Islander: Antalet redigeringar är ett mycket trubbigt mått på totala bidragets värde. Vi har inte något bra mått på bidragens värde. Om man nu ändå använder detta mått bör inte redigeringar under en annan signatur räknas in. De är ju uppenbart irrelevanta. --Ettrig4 juni 2008 kl. 13.12 (CEST)[svara]
Hi, Islander. As there is no meta medcom, I'm going to be sending both Islanders an email in hopes of resolving this conflict. I hope you'll keep an open mind so that we can work toward the best result for both of you. Bastique4 juni 2008 kl. 19.56 (CEST)[svara]
I'm working on my answer, and will post the mail also on my discussion pages on en:wp and here. I'm sorry that I'm slow on answering right now; my 101-year old father is getting weaker and needs my attention too. -Islander5 juni 2008 kl. 11.12 (CEST)[svara]
Hej! Jag vet om min oombedda intervention varit till någon hjälp för dig och jag ska dra mig tillbaka för ett tag. Jag ville bara uppmärksamma dig på att den SUL policy som en:Islander hänvisat till bara är knappt en vecka gammal, vad jag förstått. Gå in på historiken bakom meta:Help:Unified login, och kolla kring den 29 maj. Som jag påpekat på din användarsida tyder det på att han inväntat policy förändringen för att sedan agera i namnfrågan. Som sagt, lycka till och hoppas allt går väl med din far. Vi hörs kanske senare när allt lugnat ned sig.--Bothnia5 juni 2008 kl. 21.24 (CEST)[svara]
Den senaste ändringen om sysops gällde bara vilken som är att betrakta som "hemwiki", men spolar man tillbaka ännu något tiotal ändringar så hittar man den mening som säger att sysops mm. har förtur. Det visar enligt min mening ännu tydligare att h*n mycket målmedvetet har agerat för att kunna lägga rabarber på namnet. Tack för stödet, (fast jag nog misstänker att några har tagit illa vid sig av den något aggressiva tonen...) det har varit litet jobbigt då jag inte överhuvudtaget haft ro att göra det jag är här för, dvs. skriva och förbättra artiklar. Jag satt till femtiden inatt och filade på mitt svar till Bastique, som nu är sänt (men jag fortfarande inte är riktigt nöjd med) Jag postar valda bitar här då jag fått lov av mottagaren. -Islander6 juni 2008 kl. 10.55 (CEST)[svara]
Jo, tack, jag har ju namnet kvar än så länge. Jag fick ett svar av Bastique, där han sade att TheIslander var beredd på en kompromiss, och jag har väntat på nån form av beslut, men jag kanske förutsätts svara någonting. Jag har bara inte riktigt just nu haft ork att ta itu med det igen på allvar; det är en så obehaglig historia, och jag har haft en massa annat att göra. -Islander2 juli 2008 kl. 11.03 (CEST)[svara]
Hej Islander! Jag har en liten fråga: I oktober 2006 påbörjade du en lista över karaktärerna i Pelle Svanslösböckerna. Hade du någon källa till det eller är det dina egna tankar? Minns du det? Vänligen, -- Rex Sueciæ✎15 augusti 2008 kl. 13.27 (CEST)[svara]
Främst är det förstås från minnet, och formuleringarna är mina egna; jag har läst alla böckerna otaliga gånger under min uppväxt, och som bäst läser jag dem för mina barnbarn. Om så krävs, kan jag naturligtvis söka upp citat som styrker karaktärsbeskrivningarna, men det känns inte väldigt motiverat. -Islander15 augusti 2008 kl. 14.03 (CEST)[svara]
Nej det är verkligen inte nödvändigt, jag var mest nyfiken eftersom jag mot bakgrund av samma erfarenheter som du (själv, barn, barnbarn) hade vissa planer på att bygga ut artikeln. Jag tycker beskrivningarna är bra! och att de baseras på originalböckerna och inte på filmerna. -- Rex Sueciæ✎15 augusti 2008 kl. 14.09 (CEST)[svara]
Det var skoj att se dina foton av Thule, som du hade vänligheten att lägga in i artikeln! Det var jag som ursprungligen lade upp den, och jag tyckte då det var synd att det inte fanns några bilder till. Det var ju så fina foton med, speciellt det där av akterbryggan var väldigt instruktivt.
Visst, 17! det borde jag ju ha märkt! jag sparar för det mesta med små bokstäver, men programmet där jag försökte retuschera bucklorna i bilden, hade sparat den med stora bokstäver. -Islander19 januari 2009 kl. 16.32 (CET)[svara]
Jag ser att du som "puts" tagit bort uppgiften att Korpo är en kommundel i Väståbolands stad, då du tydligen tyckte att det räckte med kategoriseringen som f.d. kommun.
Jag har ett tag oroat mig för liknande redigeringar vad gäller orter som nu upphört att vara kommuner. De gamla kommunerna är fortsättningsvis orter och åtminstone i Väståboland officiellt kommundelar. De som bott i Korpo bor fortsättningsvis i Korpo, namnet har på inget vis förvisats till historien. Detta borde klart framgå ur artikeln.
(En motsvarande ändring var då någon naivt bytte namn på Själö, Nagu kommun till Själö, Väståboland utan att inse att det finns minst två Själö i den nya kommunen. Problemet torde vara verkligt också t.ex. på larmcentralen, där man oroat sig för att det finns identiska namn i olika kommundelar, och tycker att problemet löser sig då vägarna döps om – jag hoppas verkligen att de använder också en lista på de gamla namnen.)
Jag försöker omformulera artikelinledningen, men jag vet inte hur man når alla som kan tänkas göra motsvarande ändringar (i större skala). Den mesta diskussionen har visst förts i samband med Sveriges orter; projektet om Finlands geografi verkar snarast dött.
Jag höll på med att lägga in några öar och orter som jag tycker är relevanta och som inte fanns. (Bland annat ön Lohm, eller Lom på endel kartor, som har historisk betydelse på många sätt) och tyckte jag skulle snitsa till inledningen litet samtidigt. Jag tycker "kommundel" låter ganska idiotiskt, men får väl finna mig i det, då jag sällan deltar i bybrunnsdiskussioner och inte har upplåtit min näbb i ärendet.
Jag retar mig också på många artikelnamn typ Lövö, Esbo stad, Rönnskär, Helsingfors stad, osv. Det låter förfärligt klumpigt, och det finns väl inte längre någon landskommun med samma namn som någon stad; de har alla ätits upp av respektive städer. Min hemort definieras också som "stadsdel", fast den fortfarande (än så länge) har karaktären av by.
Det är sant att sammanslagningarna har (utöver alla verkliga nackdelar) gjort det svårare att exakt ange ett ställe, men vad det gäller just Själö (fascinerande ställe, förresten) så är ju den ö som har artikel väldigt mycket mer känd, så det skulle räcka med ett nämnande i den artikeln, att det finns också en annan Själö, och berätta var den finns. På så sätt kan den heta Själö, Väståboland. Fast Själö, Nagu skulle vara elegantare. Det är ett elände med de här sammanslagna kommunerna. Kimito är ju en salig röra också för en som är ganska välbekant med orten. -Islander17 februari 2009 kl. 11.20 (CET)[svara]
Ja, jag säger inte att kommundel är elegant, men något bättre hittar jag inte på. Huvudsaken är att det förblir klart att Korpo fortfarande existerar i högönskelig välmåga. De diskussioner jag sett om namn på orter känns väldigt främmande, problematiken verkar att vara en annan i Sverige. Där vill man standardisera, här håller man på det naturliga. Finländare verkar inte att gilla kommuntypstilläggen. I Sverige verkar de ha såsat till de administrativa gränserna så att sambanden mellan ort, kommun, församling etc. försvunnit). Och kommunsammanslagningarna, ack ja ...
Vad gäller öar i Åboland förstår jag inte vad kommunnamnet behövs till: det finns i allmänhet en etablerad särskiljningspraxis, och Själö tycker jag visar problematiken med att se kommunen som det väsentliga. Nagu Själö kunde kanske förekomma som Själö utan tillägg, men t.ex. Nagu och Houtskär Berghamn torde vara rätt likvärda. Skall vi då ha Berghamn, Väståboland som gren och artikelnamn som Berghamn, Väståboland, västra? ;-)
Nåjo, jag borde kanske ta mig i kragen och skriva på ett mer läst forum.
Jag tänkte vi egentligen sagt vad vi hade att säga (såvida du inte fortsatt diskussionen någon annanstans?) men då jag läste igenom på nytt, slog det mig att vi på vår sida om pölen ju också i dagligt tal säger Nagu Berghamn och Houtskär Berghamn. Då borde ju artiklarna heta så, och en förgreningssida skulle heta Berghamn och hänvisa till alternativen "Nagu Berghamn, ögrupp i Väståboland" och "Houtskär Berghamn, ö i Väståboland", plus eventuella orter i Sverige med namnet. (Skam till sägandes kan jag inte på rak arm minnas var Houtskär Berghamn ligger; är det kanske en by?) -Islander3 mars 2009 kl. 11.13 (CET)[svara]
Ja, jag hade väl en vag avsikt att fortsätta diskussionen annanstans, men det får antagligen vila tills jag stöter på någon märklig ändring ;-) Men visst, Nagu Berghamn låter vettigt, också om det har problemet att man inte kan skriva [[Berghamn (Nagu)|]] då kontexten är tydlig, utan måste ta till det besvärliga [[Nagu Berghamn|Berghamn]] (jag tror att det oeleganta i konstruktionen stör mig mer än själva skrivarbetet).
Houtskärs Berghamn är en rätt stor ö (1 km²?) söder om huvudöarna, väster om Lövskärsfjärden. Jag har för mig att där finns tre gårdar (varav någon eventuellt sommarstuga numera).
Hej, jag såg att du skrev " Vi har ju nuförtiden inga accenter alls i svenskan (jag har sett att någon alltid ändrar om jag skriver idé eller muséer)". Idé och ide är förstås helt olika ting (nåt man kommer på resp sömnperiod för vissa djur) och accenten lever gott. "Museer" har dock aldrig stavats med accent, precis som att "museum" och "museet" stavas utan accent. (SAOL) /Grillo16 juli 2009 kl. 14.56 (CEST)[svara]
Okay, okay. Min point var att det i svenskan i alla händelser inte används någon annan accent än eventuellt " ´ ", (alltså 'akut' om jag minns rätt), och att det därför är besvärligt med alla dessa krumelurer i språk av latinskt ursprung. Och, som sagt, att kutymen är att åtminstone svenska, och de mer kända utländska kungligheternas namn normalt stavas på svenskt sätt i skrift. -Islander16 juli 2009 kl. 19.55 (CEST)[svara]
Tja wikt:à används väl också? :) Men jag förstår din poäng. Jag håller inte med om att det är besvärligt med diakriter. Förut var det det, men idag när det finns Unicode finns egentligen inte längre någon god anledning att inte använda diakriter. "Tekniska problem" är bara en bortförklaring. /Grillo16 juli 2009 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Tackartackar. Jag hade inte märkt att du ändrat slutdatum, men den som jag postade kvart i ett skulle ju inte ha ändrat resultatlistan i alla fall. Det var egentligen ganska kul att rota i litet udda ämnen! -Islander28 september 2009 kl. 12.04 (CEST)[svara]
Jag hade råkat skriva fel datum först, så jag korrigerade detta sen, Veckans tävling ska ju löpa från måndag->söndag och jag måste ha tittat med ögonen i kors i almanackan eller nåt... Några extra eftersläntrarbidrag gör inget, hade det blivit nåt som varit avgörande hade man kunnat ta upp det, men som det är nu så är det ju bara bra att nån artikel till åtgärdades! Ja, det är rätt kul att kolla igenom såna här listor, eftersom man får syn på artiklar som man annars aldrig skulle ha sett och kanske lär man sig även nåt som man annars inte kunde. Och ofta är det ganska enkelt att göra en liten förlängning. / Elinnea28 september 2009 kl. 12.29 (CEST)[svara]
Hej. Om du vet vad de artiklarna handlar om och vart de kan infogas så gör gärna det. Jag har förgäves försökt kommunicera med artikelförfattaren för att få honom att förbättra artiklarna. Om du vet vart de bör omdirigeras så gör gärna det, annars är risken att jag raderar dem. Entheta19 november 2009 kl. 00.04 (CET)[svara]
De gäller alltså utrangerade minsvepare från krigstiden, och har ett visst intresse, även om de inte är nog relevanta som egna artiklar. HMS M20 är bevarad som relik, och den har en mer beskrivande artikel, som man skulle kunna peta in de andra i. Det skulle väl kräva litet jobb, men jag ska fundera på saken. -Islander19 november 2009 kl. 00.09 (CET)[svara]
Å, föralldel. Om du som admin har tillgång till texter som du tidigare raderat, skulle jag gärna få ta del av HMS M22 som du hann radera innan jag hann infoga den. -Islander19 november 2009 kl. 16.37 (CET)[svara]
”
HMS M 22 Byggd på ÖVK sjösatt 1941 och levererad till flottan 16:e okt samma år. Tjänstgjord under krigsåren som bevakningsfartyg och minsvepare. Under tidigt 70-tal som bevakningsbåt BoLu med atation i Luleå. Under samma tid även använd som övningsfartyg inom Sjövärnskåren Lungö. Byggdes om till Marinens navigationsövningsfartyg 1993 och utrangerades år 2004.
Hej Islander, från en ö är jag också. Jag har jobbet att hantera på dagtid, oftast ingen chans att sitta vid datorn. Att odet stavas med c eller k från olika länder det är en annan sak, det är betydelsen av odet och historian som är huvudsaken. Jag fann en Engelsk källa med ordets historia, verkar intressant. [1]svenboatbuilder11 december 2009 kl. 13.41 (CET)[svara]
Tjena, Jag är sedan ett år pensionerad, och har alltså tid, men har, vad de snällare av mina tidigare chefer definierade som "en eftertänksam arbetstakt", och blir därför ofta på efterkälken i diskussionerna. Jag tänkte mig artikeln om fiasco ungefär som den engelska, med eventuellt något intressant tillägg som kunde nosas upp från källorna vi krattat upp, och omnämnande att den givit upphov till uttrycket fiasko för misslyckande, men som du kanske märkt har det tagit hus i helsike på den diskussionssidan, så vi får kanske vänta tills stormen bedarrat. Att jag är pensionerad betyder för den delen inte att jag inte skulle ha annat att göra; jag har ett åldrande hus att hålla fungerande och håller fortfarande på med papperskriget efter min fars frånfälle föra vintern. -Islander11 december 2009 kl. 15.02 (CET)[svara]
Hej Islander, fiaskot blev ganska bra och går säkert att utöka och förtydliga mer bra källor. Jo förstår att det tar tid allt det jordiska som man har omkring sig, leva tar tid. Det slog mig en sak, jag ska försöka lägga ett litet register på intressant litteratur vid min användarsida nu vid jultiden. Om det är någonting som du eller någon är intresserad av så går det att scanna valda delar och sända per E-mail, svensk, tysk, engelsk, dansk. Källbelägga verkar bli viktigare här med åren, det tar även tid att rätta upp det som inte är bra sedan tidigare. Ha det gott. svenboatbuilder15 december 2009 kl. 00.03 (CET)[svara]
Detsamma, detsamma, och jag kanske kan önska dig en fridfull julhelg också, men det kan väl hända vi stöter ihop här ännu före det. Ja jag tycker det var kul att samarbeta om Fiascoartikeln; det är en sådan situation som jag på min användarsida beskriver som flow! -Islander15 december 2009 kl. 01.30 (CET)[svara]
Måste önska dig ett gott slut på det gamla året, även en fin start på det nya årtiondet. Det blev kanon i artikel segel med infobox, det tar tid att leta upp illustrationer, men det blir bra och säger mycket. Beskrivs det det endast med text går det inte många dagar innan någon annan tycker att det ska skrivas på ett annorlunda vis. Det borde utvecklas mera om seglets historia, material med mera, har du någon bra litteratur om dyligt? I vinter ska jag försöka fila på den historiska sidan med marina farkoster för min del. svenboatbuilder29 december 2009 kl. 03.06 (CET)[svara]
Ännu detsamma! Infoboxen knyckte jag egentligen som sådan från danska wp, jag behövde bara byta ø:n och æ:n, och kolla med Landström att det inte var nånting som hette något helt annat på svenska. (Björn Landström hör annars till mina "to do"-artiklar, och har gjort det länge, men det är alltid nåt annat som kommer emellan. Jag såg förresten på din referens i blinda att du också har boken). Beträffande segelmaterial, så har jag bara en bok från slutet av femtiotalet med seglingsråd för tonåringar, och då var dacron en nyhet.. (och den har jag inte hittat på länge, måste ge mig upp på vinden nån vacker dag). Vad finns det nuförtiden? kevlar? kolfiber? "Proud canvas" torde ha varit linne, och vikinhgaskeppen använde väl faktiskt ylle, för det var lätt att tilllverka, och själv seglade jag i min ungdom med bomull. Med litet googlande ska det nog gå att hitta fram åtskilligt, om böckerna tryter. Du är visst förresten nattuggla, liksom jag? :-) -Islander30 december 2009 kl. 01.16 (CET)[svara]
Det där med nattuggla har jag säkert fått med växlande arbetstider. På den tyska sidan finns att låna, [2] finns även en tabell med hållfastet. Jag provar tabellen för att se om den går att använda. Jag har ingen text vad jag minns om moderna material, men minst 300 sidor om aerodynamik, att man kan skriva så mycket om luft! Äldre material finns lite i ugglan, den länken lade jag tillbaka nu i går. Får titta i böcker vad som finns om seglets historia. I artikelstruktur, moderna material, trimning i nedre del och historisk högre upp, kan det vara ok så. Jag har många sidor om stockbåt, det där med Äsping verkar vara ett fenomen i Finland och Balitikum, man skiljer på mjuka som äsping och dessa av hårdträ. Äsping kunde förses med spant och extra bordgång, texter går att skanna. --svenboatbuilder30 december 2009 kl. 03.48 (CET)[svara]
Nu börjar vi vara ganska vid sidan av rubriken... Sedan jag skrev artikeln om äsping, har jag i diverse litteratur erfarit att den på svenska ofta betecknar närmast en klinkbyggd jolle, ofta också med segel. Jag baserade artikeln på en uppsats som fanns på Åbo akademis vasaavdelnings hemsida, men den är numera försvunnen därifrån. Även på finska kan haapio avse en liten farkost med bordläggning. Om du har böcker i ämnet, så kanske den borde skrivas om litet granna. -Islander31 december 2009 kl. 04.29 (CET)[svara]
Äsping kontra stockbåt som jag skapade är två skilda sätt att få till en farkost av en stock, först några månader senare såg jag artikel äsping. Jag har tre skrifter, tyska, danska, och svenska som beskriver äsping, tyska och framförallt den danska har flera bilder från Finland 1935 från skapande av en äsping. Med dessa skrifter får man en bra överblick av äspingens utformning och utbredning österut som mjuk stockbåt, vill du ta del texten kan jag ordna det? Bilder på haapio [3] Nordisk familjeboks beskrivning av ordet äsping, inkluderar även äspingsbod, båtbygarverkstad.--svenboatbuilder31 december 2009 kl. 21.18 (CET)[svara]
Jag laddade upp en teckning på en som författaren kallar "haapio" ur en bok om Hogland. Skaparen uppges vara en T. Itkonen, som föreföll vara en auktoritet i allmogehistoria i början av förra seklet. (Troligen inte den Toivo Itkonen som finns nämnd på WP, eftersom denne var expert på ursamer). Den har vad jag kan se inget som helst gemensamt med en stockbåt. (Begreppet ekstock stiftade jag som barn bekantskap med i Barna Hedenhös, men det finns rätt litet ek i Finland). Ugglan pratar ju inte heller om stockbåtar i samband med äsping, snarare om en betydligt större farkost. Jag tänker mig att utöka artikeln med dessa företeelser, och förklara att begreppet äsping periodvis har öve4rförts att betyda i största allmänhet "liten båt" och senare brett ut sig uppåt i storlek, om du inte har material som motsäger det. -Islander1 januari 2010 kl. 04.12 (CET)[svara]
Jag har lagt några sidor på pixbox,blev ingen höjdare med texten, men av bilderna kan man troligen få en uppfattning om fenomenet. (Kanske blir bättre med en annan upplösning vid skanning) man [4]. Sökte även på fotografens namn E. Nikkilä vars bilder är från 1935. [5] En intressant länk om hur båtar var sydda, det heter fortfarande nåt, även vid svetsning. [6]. Ugglan äspingen kan man nämna som en parentes, och har klart inte med den mjuka stockbåten eller den ursprungliga betydelsen ordet att göra. Jag ska skriva om stockbåtens artikel så dessa två skilda sätt att få till en stockbåt uppmärksammans även vid senare utvidgning av båttekniska utvecklingen. Det har varit olika uppfattningar tidigare mellan arkeologer och etnologer om den med trä bordlagda båtens ursprung. Tankarna om träbåtens moder har stått mellan skinbåten och stockbåten --svenboatbuilder2 januari 2010 kl. 00.38 (CET)[svara]
Plasten är troligen en duk med text på, texten ska var utåt. I en öppen takkonstruktion utan undertak behövs inte detta eftersom det kommer inte att bildas någon nämnvärd kondens underyttertaket.
Senaste bok jag läste härom veckan var energieffektivisering av småhus.
Wikipedia har jag inte haft så mycket tid med senaste året, i mina ämnesområden verkar det inte tillkomma några fler skribenter med relevant kunskap. Vi får se framöver hur det blir med tid och lust. boatbuilder8 december 2011 kl. 10.21 (CET)[svara]
Tack för upplysningarna. Också om det inte kom i svarsmail, så hade det väl inte behövt vara i en troféruta ;-D ! Jag kan inte minnas att plasten skulle ha någon text. (Jag skulle se efter, men för det första har det hunnit bli mörkt i lidret, och för det andra har min dotter radat in barnbarnens uteleksaker så att jag inte kommer åt). Mina uppvärmningskostnader har gått ned med närmare hälften efter att jag kopplade en värmepump i parallell med pannan, oljeåtgången minskade från 8 till 2m³ i året medan elåtgången (som är billigare) ökade bara med kanske 50%. Men jag har problem med att snön från taket rasar precis över pumpen, och att den bygger upp is under sig, därför misstänker jag att där kan finnas kondens också. Med Wikipedia hade jag en period då jag var upptagen med annat, men har igen blivit mer aktiv här. Det behöver inte nödvändigtvis vara i ämnen som ligger nära; jag hade förra veckan en intressant dust med en arkitekt från 1700-talet som visade sig vara en riktig doldis. Därför var det desto mer fascinerande då jag hittade fragment här och där som förde mig framåt. Islander8 december 2011 kl. 15.02 (CET)[svara]
Utvecklargruppen på Wikimedia Foundation förändrar kontosystemet som en del i det pågående arbetet med att skapa nya och bättre verktyg åt användarna, såsom globala meddelanden mellan olika wikiprojekt. Ändringarna innebär att alla användare kommer att ha samma konto överallt. På så vis kan vi bygga nya funktioner som gör det lättare att redigera och diskutera samt dela ut mer flexibla användarrättigheter som verktyg. En av bieffekterna är att användarkonton måste vara unika över alla 900 Wikimedia-wikierna. Se meddelandet för mer information.
Tyvärr har det visat sig att ditt konto kolliderar med ett annat konto som också heter Islander. För att säkerställa att ni båda kan använda Wikimedia-wikier i framtiden kommer vi att döpa om ditt konto till Islander~svwiki. Detta kommer att ske i april 2015, tillsammans med en mängd andra konton. Om du anser att du kanske äger samtliga användarkonton med detta namn, och detta meddelande har skickats av misstag, var vänlig besök Special:Slå_ihop_konton för att kontrollera och bifoga samtliga av dina användarkonton för att förhindra att deras namn ändras.
Ditt konto kommer att fungera som förut, och du tillgodoräknas alla redigeringar du hittills gjort, men du kommer att behöva använda det nya kontonamnet när du loggar in. Om du inte gillar ditt nya användarnamn kan du begära att det ändras igen genom detta formulär.
Du utökade om Katedralskolans historia i februari 2008, och då skrev du att "1976 återuppstod det traditionstyngda namnet Katedralskolan, som är en grundskola, ...". Jag har för mig att lågstadieskolorna som fanns efter grundskolereformen var Sirkkala och Cygnaeus liksom fram tills Braheskolan tillkom för några år sedan, och högstadiet S:t Olofsskolan, liksom idag. Någon grundskola vid namn Katedralskolan har jag inte varit medveten om. Har du någon aning om vilken källa du använde eller vad som blev av denna grundskola? Har den verkligen existerat? --LPfi (diskussion) 5 juni 2018 kl. 11.44 (CEST)[svara]
Ojoj! Det var så länge sedan, att jag nog inte har alls minns! Det var egentligen en tillfällighet att jag fick syn på din fråga! :-) Jag har sedan pensionen inte haft tid egentligen att ägna mig åt WP, och egentligen inte så mycket intresse heller sedan jag berövades min identitet, det har bara blivit små rättelser då och då. Dessutom har det blivit så omständigt då varje ord måste ha källhänvisning. Endel av tekniken har ju också förändrats. Men Min avsikt är ändå att bara jag hinner (Jag sjunger i två körer och har nu sex barnbarn, så det är inget problem att få tiden att gå...) samordna mina internationella identiteter under min engelska nick; Islander(Scandinavia). Sen torde man kunna fixa till undertecknandet i diskussioner så att bara Islander syns.
Hur som helst; Du får gärna ta bort meningen om du inte hittar någon källa. (Jag kan tänka mig att det var i samband med den sista någorlunda omfattande artikel jag skrivit; Piæ Cantiones. Där kan finnas någon hänvisning till Katedralskolan.
