Jag känner till den principen och jag följer den. Däremot är jag tveksam om du gör det. Du har KONSTANT under en längre tid raderat allt som har med samer eller samiska att göra. De allra flesta raderingar saknar motivering. Det är inte vad som man vanligen menar med 'neutral utgågnspunkt'. Tycker du att det föreligger tveksamheter får du föra upp artiklarna till Bybrunnen.
Jag tager enbart bort irrelevant information som du lägger till. Det är inte praxis att ha ortnamn på andra språk än svenska i ingressen så tillvida det inte att lokalbefolkningen använder namnet i fråga. Namnen du lägger tills används aldrig när man talar om orterna och giver därför en otillbörlig vikt. Vill du skriva om orterna på samiska så finns det en samisk Wikipedia. Det här är Wikipedia på svenska - inte samiska. //Heimvennar - divider5 mars 2008 kl. 20.14 (CET)[svara]
Den 'praxis' du hänvisar till är dina egna ord i diskussionen gällande 'Svenska orter med namn på andra språk'. I samma diskussion finns även andra åsikter. Att ange de samiska namnen bryter inte mot svenska wikipedias allmänna rekommendationer. Det bryter inte heller mot den diskussion som förts under 'Svenska orter med namn på andra språk' (förutom mot just dina egna åsikter). De samiska namnen används av den samiska befolkningen i dessa områden. De samiska namnen har ett historiskt intresse i dessa områden. Även om DU inte kallar dessa orter vid deras samiska namn så gäller detta DIG.
Varför skriver du inte dina åsikter på diskussionssidorna istället för snabbt radera eller återställa? Så vitt jag vet är ditt sätt att hantera (eller inte hantera) detta INTE enligt Wikipedias policy. Jag måste fråga dig en rak fråga nu. Eftersom du raderar i stort sett all information om samer och samiska, anser du då att denna information är irrelevant?
Ja det jag återställt hittills från dig är högst irrelevant. Bara för att det finns ett samiskt namn betyder inte att det bör nämnas i syfte att göra orten samisk, vilket verkar vara det enda syftet du har med dina redigeringar, vilka är klara pov-pushningar. Speciellt inte när antalet som talar sydsamiska i hela världen inte överstiger 500 personer. Du får jättegärna komma med statistik på hur många det är som talar sydsamiska i dessa orter innan du redigerar nästa gång. //Heimvennar - divider5 mars 2008 kl. 23.34 (CET)[svara]
Antalet som talar språket är inte en faktor att ta i beräkning. Det viktiga är att det ÄR en del av vårt lands kultur och historia. Varför ska det undanhållas i ett uppslagsverk? Är det inte viktigt bara för att det är får få som talar det språkt? Jag som läsare på Wikipedia finner det som en viktigt detalj. Det är inte frågan om något "pov". Jag är inte ens same själv. Däremot tycker jag att dina genomgående raderingar av samisk information är pov, kanske till och med något helt annat? Är det inte dags för dig att släppa den här frågan? Eller föra upp den till Bybrunnen så att vi en gång för alla kan på en svar på om samisk information ska finnas på Svenska Wikipedia eller inte?!
Aha! Följer med intresse diskussionen! Jag är inte heller same, men är bördig från Tampere-trakten (i Finland). Bor sedan 1 års ålder i Uppland, med undantag för två år i Oviken på 1960-talet, då jag första gången lärde känna samisk kultur i Glen. Jag är mycket intresserad av just sydsamer och sydsamiska språket. Läser just nu boken "Gåessie dah jeatjebh åerieminie" ("När de andra sover") av (OBS) jamten - ickesamen Christer Olofsson. Ja-ja. Jag har försökt lista ut om "Heimvennar" är "sint så samer" men jag "vejt liksom int'" :-). Jag inser svårigheten när vilken som helst jamt eller -inte minst-, harjedaling raderar information om samer på wp. Kanske bäst att vi upplänningar står för raderandet :-), :-). Jag har försökt få någon same att delta i denna del av svenska WP, men vet inte om jag lyckats. Användarna är ju liksom anonyma. Jag har uppmanat Olof T i Tåssåsen att kolla och delta, men vet heller inte om jag lyckats (Olof T Johansson har i a f en intressant nätplats). Nej nu skall jag äta frukost! Kunde bara inte låta bli reagera på detta. BÄSTA hälsningar till Allesammans!--Anders i Läby10 juli 2008 kl. 10.24 (CEST)[svara]
Jag är mycket postivit imponerad av hur du jobbar med de jämtlandsorienterade artiklarna. Och nu tycker jag den nya portalen ser mycket bra ut. Jag är övertygad att du och dina kollegor kommer lyckas få materialet både fullödigt och komplett, båda svåra men viktiga utmaningar. Vi får nu också hoppas din portaal kan fungera som inspiration och sporre för andra i andra landsändar att följa efter! Wanpe9 mars 2008 kl. 21.15 (CET)[svara]
Tack så mycket! Ska jag vara ärlig så har jag tagit efter mycket från den fina Skåneportalen. Men jag hoppas också att arbetet med de övriga landskapen kommer i gång. //Heimvennar - divider9 mars 2008 kl. 21.19 (CET)[svara]
Harry Ståhl hade, som jag minns honom, två s k käpphästar. Den första var att ortnamn ska tolkas även sakligt, inte bara språkligt. Den andra var att man inte ska gå över ån efter vatten. Han menade att gamla ortnamn nästan alltid kunde förklaras utifrån strikt lokala förhållanden. Om en sjö t ex heter Hjorten så beror det på att det fanns gott om hjortar i sjöns omedelbara omgivning när namngivningen skedde osv. Ståhl sysslade uteslutande med ortnamnstolkning, inte historia. För honom var därför Jamtamot på Frösön i princip helt ointressant därför att det inte var ett ortnamn utan en (lokal)samhällelig institution. Däremot var den folksägen om en handelsplats i skogen som hör samman med Jämtån intressant, därför att han menade att hela traditionen om en sådan handelsplats var ett resultat av att ortnamnet först av gemene man sammankopplades med folkslaget jämtar och genom det med den stora Gregoriusmarknaden och tinget på Frösön. Om detta skrev han i Namn och Bygd 1964 för "fackidioter" och 1970 i Ortnamn och ortnamnsforskning på ett mer populärt sätt för en större allmänhet. Vid det senare tillfället (det var den boken jag läste för många år sedan) nämnde han överhuvudtaget inte Jamtamot på Frösön i sammanhanget! Hans antagande om att det inte hade med saken att göra hade då vidareutvecklats till övertygelse på ungefär samma sätt som någons antagande om 900-talets första hälft på något märkligt sätt över tid har ändrats från en gissning till ett faktum.
Ståhl förnekade alltså bestämt (pga käpphäst nr 2) att "jämt" i Jämtån (Jamtan) skulle kunna ha något med jämtars närvaro där att göra och förklarade att "-mot" i de dalska finnmarkernas "Jamtamot" i stället måste syfta på en plats där, närmare bestämt en plats där två åar möttes, d v s där Jämtån bildas av sina källflöden. Vad det förmenta ånamnet Jamtani stället betydde hade han däremot ingen förklaring alls på!
Jag tror alltså att Ståhl delvis hade fel och att "Jamtamot" i finnmarksskogarna betyder precis det han menade att det inte betyder, d v s "platsen dit man (dalkarlarna) gick för att (vid behov) möta jämtarna" och att -mot alltså även i detta fall syftar på ett möte mellan människor, inte bäckar. En regelbunden marknad hade säkert lämnat tydligare spår i historien medan en endast vid behov då och då använd mötesplats inte behöver ha gjort det. Att sådant behov ibland fanns visar bl a det brev som handlar om gränsdragningen mellan Dalarna och Jämtland. Jag tror också att det dalska Jamtmot är ett uppkallelsenamn, d v s att det har fått sitt namn inte efter en annan ort utan efter Jämtarnas stora marknad/ting på Frösön. Det är väl inte särskilt långsökt att "jämte" i ånamnet skulle syfta på folkslaget eftersom ån ligger i gränstrakterna. Faktum är att jag var helt övertygad om att den som skrivit huvuddelen av wiki-artikeln Jamtamot kände till hela den här historien men förteg den av samma skäl som Ståhl: uppfattningen att det inte har med saken att göra. Jag förstår nu att min gissining var felaktig, errare humanum est ;-). När jag får tid ska jag göra en så'n där "andra betydelser"-blaffa i Jamtamot-artikeln med hänvisning till Jämtån och utveckla den artikeln något. //Left Hook9 april 2008 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Varför är inte det så lyckat menar du? Jag tycker att det är bra att politiker som varit med i ett parti också har en slik kategori. Om än tills kategorier skapas som betecknar tidigare medlemsskap. //Heimvennar - divider4 maj 2008 kl. 14.31 (CEST)[svara]
I såfall är det betydligt bättre att skapa kategorier för tidigare medlemskap, det blir ju otroligt förvirrande att ha kategoriseringar i flera partier, när partierna själva oftast utesluter medlemmar som är medlemmar i andra partier. Genom att kategorisera på medlemskap som inte längre finns speglar vi inte verkligheten. Om någon orkar ordna med kategorier för tidigare medlemskap så är väl det ok, tills dess tycker jag att vi tar bort gamla medlemskap, sådant nämns ju ändå i texten. MiCkE4 maj 2008 kl. 14.38 (CEST)[svara]
Använd hellre "tidigare" eller "historiska". Men vem skall få vara med där. Bara den som lämnar partiet? Den som går i pension? Den som dör? Eller alla dessa? J 19824 maj 2008 kl. 14.49 (CEST)[svara]
Jag tycker att det blev bra, ska lägga till alla jag kommer på (har skapat en för tidigare miljöpartister och tidigare kristdemokrater också). //Heimvennar - divider4 maj 2008 kl. 15.11 (CEST)[svara]
Nej, jag tycker det blir för klumpigt och det finns ingen viktig betydelsemässig skillnad mellan de två namnformerna. MiCkE5 maj 2008 kl. 08.36 (CEST)[svara]
Hittar till min förvåning att vi numera har en ordentligt utförlig artikel om Republiken Jämtland, med historik och allt. Trevligt. God insats! // habj11 juni 2008 kl. 14.18 (CEST)[svara]
Jag måste bara säga att artikeln Jämtland som jag ser att du arbetat mycket med är både utförlig, intressant och välskriven. Tack för en intressant läsning! GJ!21 juni 2008 kl. 15.13 (CEST)[svara]
Hej Du gamle och flitige man! Kul att se att Östersund ligger som "Dagens artikel" på svenska wp i dag!
MEN jag får upp en massa KONSTIG formatering på och i rubrikerna på sidan. Det ligger "horizontal rules" tvärs över en del underrubriker. Trodde först det var min webläsare som fått en knäpp, men se nehej! Kan Du kolla och fixa? Mvh --Anders i Läby19 juni 2008 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Ja. På "Kultur och nöjesliv" "Lokalmedia" "Utbildning" "Vinterstaden och idrott" "Personer med anknytning" "Referenser" samt "Se även" så ligger det en "horisontal rule" mitt I själva rubriken. Skumt. I övrigt är artikeln som "vanligt". Artiklarna Umeå, Sundsvall samt Katmandu funkar bra!! Skumt... Jag har MSIE 7.0.6000.16674. Ja-Ja det löser sig väl. Kanske ligger ngn kod och spökar! Jag tycker att Östersundsartikeln verkar vara full av koder i "red-läge". Koder och mallar som jag inte har en aning om hur de funkar. Nåväl! Livet går vidare! Har just kompletterat lite om korgflätning förresten. Hittade en "gamm-storche" (Gertrud Nilsson) som tydligen var utbildad i Glen! Jag har en PM om henne, vilket jag fann på Skuttunge hembygdsgård. Där ser man! Ha en glad kväll! Nu skall jag fika! F-n vad jag blev pratig nu då..Mvh --Anders i Läby21 juni 2008 kl. 21.09 (CEST)[svara]
Hej! Jag har flyttat "Offerdals-texten" till "Offerdals församling". Det är ju ändå hela församlingen / socknen som texten handlar om. Sen blir det ju enhetligt då. En artikel om "Offerdal" utgår man ju från omfattar bara själva byn kring kyrkan - typ. Jämför skillnaden mellan "Mora" och "Mora församling" etc... I övrigt har jag följt önskemål på Jämtlandsportalen och skrivit en del församlingsartiklar senaste dygnet. Det är ju liksom min specialitet. Jag har skrivt 100-tals församlingsartiklar gällande hela Sverige de senaste två åren (puh). Mvh! Bästa hälsningar! --Anders i Läby27 juni 2008 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Tack för erkännandet! Jo jag har nog skrivt flera 100 artiklar om församlingar o socknar sedan 2006. Risken är väl snarast att man blir yrkesskadad o lite stereotyp, men artiklarna om församlingar landet över blir förhoppningsvis enhetliga. När jag kommer till församlingar o socknar som andra redan har skrivit om så har jag den största RESPEKT! Och försöker att inte ändra så mycket. Bara det jag tycker absolut behövs, ty i SKRIFT är ju våra stilar - stilistik olika och det finns ofta inget rätt eller fel. Det är ju så att jag sitter i Uppsala och skriver om socknar "långt borta". Jag har rest o besökt många av socknarna, men det klart att man kan trampa folk på tårna typ "Där sitter den där i Uppsala och skriver om m-i-n socken här i Norrland (eller i Skåne)". Det är ju inte min mening trampa folk på tårna. Jämtland är ju speciellt eftersom jag bodde i Funäs i Myssjö församling 1966-1968 och gick i skolan i Oviken. NÅ! Alsens församling har jag nog gjort lika med (eller har jag glömt det?). Annars kommer det! NU skall jag vika ihop Gröna Kartan efter att ha skrivit geografi om Hotagens socken - ett digert jobb att kolla kartan och skriva i skrift vad man ser där (puh).Mvh--Anders i Läby28 juni 2008 kl. 18.10 (CEST)[svara]
Hej igen! Det blev samma sak med Frostviken som med "Offerdal" och "Alsen". Upptäckte Frostviken nyss efter att ha författat Näskotts församling. På grund av ork - man är ju bara människa - så gjorde jag bara de mest elementära tilläggen i "Frostvikens församling". Gör mera en annan dag! Det finns ju mera att skriva känns det som! NU skall jag lägga barn...God Natt för i dag!Mvh--Anders i Läby28 juni 2008 kl. 21.36 (CEST)[svara]
Hej svejs i sommarvärmen! Hoppas du inte går i taket nu när jag lägger till samhällsfenomenet Samebyar på Samhälle på portalen. Som upplänning (dock förr Oviksbo) har jag ju fått för mig att många i Jämtland och Härjedalen är "sint på samer". Hoppas jag har fel! Nåväl! Hoppas att allt är bra med Dig annars! Har Du semester? Bästa hälsningar! --Anders i Läby8 juli 2008 kl. 08.22 (CEST)[svara]
Nej då inte alls, det enda jag har att inflika är att Mittådalens sameby och Ruvhten Sijte ligger i Härjedalen och inte Jämtland (och ska således inte vara med i Jämtlandsportalen). Jajemen jag har semester, själv? //Heimvennar - divider8 juli 2008 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Ha-ha! Så gärna! Där tänkte jag mig inte för! Självklart vet jag att Mïhte och Ruvhten ligger i Härjedalen. Har ju själv skrivit artiklar om Tännäs-Ljusnedal församling etc...Jo jag har också semester - nästan. Jag frilansar ju så jag kan planera min egen tid! Denna vecka latar jag mig i alla fall! Bästa hälsningar! --Anders i Läby8 juli 2008 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Hej, tillbakarullningsfunktionen ska endast och endast användas för att återställa klotter. Att radera relevanta tillägg med återställningsknappen är absolut inte okej. Ska man tvunget radera sådant måste man ange en ordentlig motivering. Jag kan inte se något skäl att radera det du tog bort. /Grillo11 juli 2008 kl. 13.35 (CEST)[svara]
Jag hoppas att du inte tar illa upp av den förändring jag har gjort av klassificeringen. Den som fanns förut grundade sig på 1800-talsupplagan av Nordisk familjebok. En nyare klassificering som bättre stämmer med modern dialektologi hittade jag i supplementet till Nordisk familjebok 1925, som det också hänvisades till. Min åsikt är att man ska ta den senast tillgängliga litteraturen, och i detta fall kan jag inte hitta någon nyare litteratur om ämnet "Nordiska dialekter" än den här. I Nordisk familjebok år 1956
(band 16) står det i artikeln "Nordiska språk" att "De nordiska bygdemålen (dialekterna) är vida mer mångskiftande än skriftspråken; gränserna för språkföreteelserna i dialekterna sammanfalla endast till en ringa del med de politiska gränserna, vilka avgränsa skriftspråken." Tyvärr är det oftast just med utgångspunkt från politiska (administrativa) gränser som de olika dialekterna sammanfattas.
I Nationalencyklopedin 1994 (band 14) finns det i artikeln "Nordiska språk" ingenting om "nordiska dialekter". Jag har alltså med utgångspunkt från den närmast obefintliga tillgången på modern jämförande litteratur om nordiska dialekter gjort den förändring som jag tyckte stämde bäst med de senaste tillgängliga uppgifterna, som alltså är från 1925. Med vänlig hälsning. Stiwed1 mars 2009 kl. 18.39 (CET)[svara]
