Hoppa till innehållet

Användare:Buffes/sandlåda

Från Wikipedia

Dutch Blitz är ett kortspel som har sitt ursprung hos amish-folket i Pennsylvania, USA. Det spelas av två till fyra spelare, som alla spelar samtidigt utan att följa en turordning. Detta gör att spelet ofta går fort.

Varje spelare har en kortlek på 40 kort, som består av tio kort vardera av färgerna grönt, blått, rött och gult. Korten är numrerade från ett till tio, och de röda och blå är märkta med en pojke, medan de gula och gröna är märkta med en flicka. På baksidan av korten finns en symbol så man kan särskilja olika spelares kort.

Vid spelets början placerar alla spelare ut tio kort vardera, uppåtvända i en hög framför sig (blitz-högen), och tre till uppvända kort på en rad bredvid den (posthögarna). Den resterande kortleken hålls i handen under spelets gång. När spelet börjar spelar alla samtidigt, och placerar ut kort på bordet i högar av samma färg i stigande nummerordning. Dessa högar (dutch-högarna) delas av alla spelare, så det gäller att vara snabb med att lägga ut sina kort. En spelare kan närsomhelst lägga ut något av de översta korten i sina posthögar, eller det översta i deras blitz-hög, om det är tillåtet att lägga ut. För att ett kort med nummer 2-10 ska vara tillåtet att lägga ut ska ett annat kort i samma färg och med siffran under dess siffra redan ligga ute, överst i en hög på bordet. Ett kort med nummer 1 ska alltid läggas ut och bilda en ny dutch-hög på bordet. Om man lägger ut det sista av korten i någon av posthögarna ska man genast ersätta det med det översta kortet i blitz-högen.

Målet med spelet är att få slut på hela sin blitz-hög. Den som först lyckas med det ropar "blitz!", varpå spelet genast avslutas och poängen räknas. Spelare får ett poäng per utspelat kort, och två minuspoäng per kort som är kvar i blitz-högen vid spelets slut. Om man till exempel har lyckats spela ut 16 kort, men har 7 kort kvar i sin blitz-hög, får man 16 - 2 · 7 = 2 poäng.

Om man inte kan lägga ut något av korten i toppen av posthögarna eller blitzhögen, kan man använda sig av den resterande kortleken man har i handen. Den hålls nedåtvänt, och kort vänds upp tre och tre i en separat hög (trähögen) framför en. Det översta kortet i trähögen kan spelas ut enligt samma princip som de andra. När alla kort på hand vänts upp så plockas trähögen upp i handen igen och kan återanvändas för att bilda en ny trähög.

Det är också tillåtet att bygga på posthögarna istället för att lägga ut kort i dutch-högarna. Detta görs i motsatt ordning till dutch-högarna, alltså nedstigande från 10. Dessutom ska dessa kort inte byggas i samma färg, utan varannan pojke och flicka. Korten som byggs i posthögarna måste läggas ut så att siffran och symbolen (pojke eller flicka) på alla kort i högen syns. Det är endast de översta korten i posthögarna som kan användas; de undre korten är låsta tills korten ovanpå har placerats ut.[1]

Om det under spelets gång uppstår ett problem som måste åtgärdas, till exempel att ett kort läggs fel eller tappas, kan en spelare pausa spelet genom att ropa "dutch!" När problemet är löst kan spelarna fortsätta spelet igen.

Egenes, Linda (2000). Visits with the Amish: Impressions of the Plain Life. Iowa city: University of Iowa Press. sid. 89. ISBN 9781587297854 

  1. ^ ”Dutch Blitz Rules” (på engelska) (PDF). Dutch Blitz Game Company. https://www.dutchblitz.com/wp-content/uploads/Dutch_Blitz_Directions_Web.pdf. Läst 9 mars 2021.