Hoppa till innehållet

Användare:Bzwabi/sandlåda/Extra

Från Wikipedia

{{Pågående sport|datum=2024-07} Sprint inom bilsporten Formel 1 är ett kortare race som körs vid sex VM-deltävlingar. Loppet är 100 km långt (ungefär en tredjedel av ett vanligt grand prix-race) och utan avbröt varar det i cirka 30 minuter. Sprintloppen körs på lördagens första pass och de åtta bästa förarna i varje race tilldelas poäng i förar- och konstruktörs-VM enligt skalan 8–7–6–5–4–3–2–1. Sprint infördes första gången på försök, under namnet sprintkval, i säsongen 2021 vid tre VM-deltävlingar.[1] Formel 1:s styrande organ FIA introducerade sprintkval som ett sätt att tillföra tävlingshelgen ännu en spänningsmoment och höja tilldragningen till tvälingshelgens alla tre dagar.[2] Sprint tilldelas banor som ger större möjligheter för omkörning. Till säsongen 2022 döptes sprintkval om till sprint.

Sprint i Formel 1
Allmän information
KategoriFormelbilracing
Länder/regionInternationell
Antal säsonger4
Första säsong2021
Tävlingschef(er)Tyskland Niels Wittich
Bilar (2024)
Aktuell säsong
Formel 1-bilar i Österrikes Grand Prix 2023.
Formel 1-bilar i Österrikes Grand Prix 2023.

Under de två första sprintsäsongerna bestämdes startordningen i söndagens VM-race av sprintkvalet, som efter första säsongen döptes om till sprint. Det vanliga kvalet flyttades från lördagens andra pass till fredagens andra pass och bestämde startordningen i sprintloppet. På det sättet fick sprinthelgers alla tre dagar en tävlingsmoment var, kval på fredag, sprint på lördag och VM-race på söndag.[2]

Första säsongen utdeladet tre till en poäng till de tre bästa förarna i sprintloppet men från andra säsongen fick de åtta främsta förarna åtta till en poäng. Säsongen 2023 ändrades sprinthelgers format så att sprintloppen inte längre bestämde VM-loppens startordning och blev endast poänggivande, fortsatt med åtta till en poäng till de åtta bästa förarna. Den säsongen höjdes antalet grand prix som utdelas sprint till sex.


Under de två första sprintsäsongerna bestämdes startordningen i söndagens VM-race av sprintkvalet, som efter första säsongen döptes om till sprint. Från säsongen 2023 ändrades detta och sprint blev endast poänggivande. Första säsongen utdelades tre till en poäng till de tre bästa förarna i sprintloppet men från andra säsongen fick de åtta främsta förarna åtta till en poäng.

I början var sprinthelger upplagda så att på fredagens andra pass kördes kvalet som bestämde startordningen i sprinten och på lördagens andra pass kördes sprintloppet. Från säsongen 2024 flyttades kvalet till lördagens andra pass och bestämde startordningen för VM-racet. Man tillförde sprintkval på fredagens andra pass som bestämde startordningen i sprintloppet på fredagens andra pass flyttade. Sprintloppet flyttades till lördagens första pass.

Sprintens aktuella format

[redigera | redigera wikitext]

Alla VM-deltävlingar i Formel 1 uppdelas i fem pass som vanligtvis pågår över en helg, från fredag till söndag. Aktiviteterna på de fem passen skiljer sig mellan vanliga tävlingshelger och sprinthelger.[3] Det aktuella upplägget för de fem passen under sprinthelger är följande:

Tävlingshelger med sprint
Tid Aktivitet Förklaring
Fredag (första pass) Fri träning 1 (FP1) Fri träning (engelska: free practice, förkortad FP) är en entimmes lång träningssession som ger teamen möjlighet att samla data och prova sig fram till de mest optimala inställningarna på bilen för den aktuella banan. Sprinthelger har bara en fri träning istället av det vanliga tre. Efter FP1 kan teamen fortsätta att jobba med bilarna och göra ändringar på dem fram till starten av sprintkvalet, då bilarna ställs under parc fermé-villkor.[1][3]
Fredag (andra pass) Sprintkval (SQ) Sprintkval (engelska: sprint qualifying, förkortad SQ) bestämmer startordningen i sprintloppet. Det körs i tre delar som är kortare än i vanliga kval, SQ1 är 12 minuter lång (15 förare går vidare), SQ2 är 10 minuter lång (10 förare går vidare) och SQ3 är 8 minuter lång.[1][3]
Lördag (första pass) Sprint (S) Sprint är ett kortare lopp på 100 km som ger poäng i förar- och konstruktörs-VM till de åtta bästa förarna i skalan 8–7–6–5–4–3–2–1. Efter sprintloppet är bilarna inte längre under parc fermé-villkor.[1][3]
Lördag (andra pass) Kval (Q) Kval (engelska: qualifying, förkortad Q) bestämmer startordningen i söndagens VM-race. Körs i tre delar, Q1 som är 18 minuter lång (15 förare går vidare), Q2 som är 15 minuter lång (10 förare går vidare) och Q3 som är 12 minuter lång. Vid starten av kvalet ställs bilarna åter under parc fermé-villkor som gäller till starten av söndagens huvudlopp.[1][3]
Söndag VM-race Huvudloppet på 300 km + ett varv där de tio bästa förarna tilldelas poäng i förar- och konstruktörs-VM enligt skalan 25–18–15–12–10–8–7–4–2–1 baserat på deras slutplacering. En extra poäng går till föraren som noterar det snabbaste varvet i loppet, förutsatt att föraren går i mål på någon av de 10 främsta positionerna.[3]
Tävlingshelger utan sprint[3]
Tid Aktivitet
Fredag (första pass) Fri träning 1 (FP1)
Fredag (andra pass) Fri träning 2 (FP2)
Lördag (första pass) Fri träning 3 (FP3)
Lördag (andra pass) Kval (Q)
Söndag VM-race

Sprintloppens resultat brukar i jämförelse med vanliga VM-lopp vara lite mer ovissa. Det beror på att under sprinthelger har teamen kortare tid på sig att förbreda bilen och komma fram till den bästa strategin för den aktuella banan. Även resultatet i huvudloppet kan påverkas av sprinthelgers upplägg.[3]

Under vanliga tävlingshelger har teamen tre fria träningspass på sig att samla data och prova sig fram till de bästa inställningarna på sina bilar.[1] De kan dessutom jobba på bilarna och göra ändringar på dem från starten av den första fria träningen på fredagens första pass till kvalets start på lördagens andra pass då bilarna ställs under parc fermé-villkor.[4]

Men under sprinthelger har teamen bara en fri träningspass på sig att testa olika inställningar på bilarna och de får bara jobba med bilarna och göra ändringar på dem från starten av den första fria träningen på fredagens första pass till starten av sprintkvalet på fredagens andra pass då bilarna ställs under parc fermé-villkor.[5] Därför är förbredelsetiden för sprintlopp är i jämförelse med vanliga VM-race betydligt kortare.

Efter sprintloppet tas bilarna ur parc fermé-villkor och teamen kan göra ändringar på bilarna fram till början av kvalet då parc fermé-vilkor åter börjar gälla.[5] Detta gör att under sprinthelger teamen har kortare förbredelsetid även för huvudloppet, vilket kan påverka resultatet.

Under säsongen 2024 körs det sprint i följande sex grand prix:[6]

  • Kinas GP (19-21 april)
  • Miamis GP (3-5 maj)
  • Österrikes GP (28-30 juni)
  • USA:s GP (18-20 oktober)
  • Brasilliens GP (1-3 november)
  • Qatars GP (29 november – 1 december)

Säsongen 2021

[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2021 infördes sprint under namnet sprintkval på försök vid tre VM-deltävlingar, i Storbritanniens, Italiens och Brasiliens Grand Prix.[7] Under de tävlingarna kördes sprintkval på lördagens andra pass och bestämde startuppställningen i söndagens huvudlopp: segraren tog pole position, och föraren som slutade sist fick starta längst bak. De tre främst placerade bilarna fick poäng i förar- och konstruktörs-VM enligt skalan 3–2–1.[8] Loppen var 100 kilometer långa, det vill säga en knapp tredjedel av en vanlig tävlingsdistans, och fick pågå i max en timme (eller en och en halv timme inklusive avbrott för rödflagg). Det var tillåtet att köra hela sprintkvalet på samma set torrdäck. I övrigt var reglerna desamma i sprintkvalet som i ett vanligt lopp.

Startuppställningen i sprintkvalet bestämdes i det vanliga kvalet, som under en sprinthelg kördes på fredagens andra pass i stället för på lördagen. I kvalet fick bara däck med den mjuka gummiblandningen användas,[9] till skillnad från en vanlig tävlingshelg där valet av däck var fritt. Däremot var valet av däck fritt i starten i både sprintkvalet och söndagens lopp, till skillnad från en vanlig tävlingshelg där förarna som gått till Q3 i kvalet måste starta på ett visst set däck.

Ett träningspass på 60 minuter hölls före kvalet på fredagens första pass och ett andra träningspass på 60 minuter hölls på lördagens första pass före sprintkvalet. Bilarna var under parc fermé-regler från inledningen av kvalet till starten i söndagens lopp,[10] men till skillnad från en vanlig tävlingshelg tilläts byte av bromsskivor och bromsbelägg, avgassystem, oljefilter, luftfilter och tändstift.[11] Dessutom fick delar som skadas under en sprintkvalshelg bytas ut mot delar som inte är exakt likadana. Reservdelar måste dock vara av en specifikation som har använts tidigare under säsongen i antingen kval eller lopp.[10]

Den ursprungliga tanken var att startuppställningen i sprintkvalet skulle vara mästerskapsställningen i omvänd ordning med ledaren i förar-VM längst bak.[12] Förslaget vann inte gehör hos alla stall och förare, och i februari 2021 meddelade Formel 1:s vd Stefano Domenicali att förslaget om omvänd startordning inte längre var aktuellt.[13]

Säsongen 2022

[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2022 kördes sprint vid Emilia Romagnas, Österrikes och Brasiliens Grand Prix. Inför säsongen döptes sprintkval om till sprint och två ändringar infördes i upplägget. Man började tilldela poäng till de åtta bästa förarna i sprintloppen i stället för de tre bästa som under 2021. De fick poäng i förar- och konstruktörs-VM enligt skalan 8–7–6–5–4–3–2–1.[14] Sprintens resultat bestämde fortsatt startordningen i söndagens VM-race förutom första startpositionen (pole position) som nu istället tilldelades den förare som var snabbast i fredagens kval.[14]

Säsongen 2023

[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2023 höjdes antalet grand prix som tilldelats sprint från tre till sex stycken. De utvalda VM-deltävlingarna var Azerbajdzjans, Österrikes, Belgiens, Qatars, USA:s och Brasiliens Grand Prix.[15] Den säsongen gjordes det flera ändringar i sprinthelgens format. Från och med den säsongen baserades inte startordningen i söndagens race längre på resultatet i sprintloppet utan det ändrades till att istället baseras på kvalet som under sprinthelger kördes på fredagens andra pass.[15]

För att bestämma startordningen i sprintloppet infördes ett nytt kval med namnet sprint shootout som kördes på lördagens första pass. Sprint shootout var uppdelad i tre delar som var kortare jämfört med det vanliga kvalet. Första delen (SQ1) var 12 minuter lång och däck med hård gummiblandning var obligatorisk, andra delen (SQ2) var 10 minuter lång och fick köras på mediumdäck och tredje delen (SQ3) var 8 minuter lång och måste köras på däck med mjuk gummiblandning. Sprinten som kördes på lördagens andra pass hade inte längre någon inverkan på söndagens huvudrace och blev därmed endast poänggivande.[15]

Säsongen 2024

[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2024 tilldelades sprint till Kinas, Miamis, Österrikes, USA:s, Brasilliens och Qatars grand prix. Sprint shootout döptes om till sprintkval (SQ) och flyttades till fredagens andra pass. Det blev obligatorisk med mediumdäck i SQ1 och SQ2 och mjuka däck i SQ3. Sprintloppet flyttades till lördagens första pass och kvalet för huvudloppet lades på lördagens andra pass.[14][1]

Under de tre första säsongerna av sprint var parc fermé-villkor gällande från starten på fredagens kval till slutet av söndagens VM-race. Efter sprinthelgens formatändring i säsongen 2024 ändrades detta och sprinthelger fick två separata perioder av parc fermé-villkor. Den första varade från starten av sprintkvalet på fredagens andra pass till början av sprinten på lördagens första pass. Den andra varade från början av lördagens kval till början av söndagens VM-race. Detta gjorde det möjligt för teamen att ändra och finjustera bilarna mellan slutet av sprinten och starten av kvalet på lördag eftermiddagen.[14][1]



Kort

Sprint är ett 100 km lång lopp (en knapp tredjedel av ett vanligt VM-lopp) som körs vid sex VM-deltävlingar. De åtta bästa förarna i loppet utdelas poäng i förar- och konstruktörs-VM enligt skalan 8–7–6–5–4–3–2–1. Sprint introducerades första gången under säsongen 2021, under namnet sprintkval, vid tre VM-deltävlingar.[16] Sprintkvalets resultat bestämde startordningen i söndagens VM-race och gav poäng i förar- och konstruktörs-VM till de tre bästa förarna i skalan 3–2-1.[16] Sprintloppen kördes på lördagens andra pass under de tre första säsongerna men sedan 2024 körs den på lördagens första pass.[1]

Säsongen 2022 byttes sprintkvalets namn till sprint. Antalet förare som tilldelades poäng höjdes till åtta stycken och de fick åtta till en poäng i förar- och konstruktörs-VM.[14] Från säsongen 2023 ändrades formatet så att sprintloppen inte längre bestämde VM-loppens startordning och blev endast poänggivande.[14] Den säsongen höjdes antalet formel 1-deltävlingar som innehöll sprint från tre till sex.

Sedan säsongen 2024 är sprithelgers schema upplagt så att på fredagens första pass körs det en fri träning (FP1). På fredagens andra pass körs det sprintkval som bestämmer startordningen för sprintloppet. Det körs i tre delar som är något kortare än det vanliga kvalet, SQ1 är 12 minuter lång (15 förare går vidare), SQ2 är 10 minuter lång (10 förare går vidare) och SQ3 är 8 minuter lång. Det är obligatorisk med mediumdäck i SQ1 och SQ2 och mjuka däck i SQ3.[14]

Sprinthelgen fortsätter med att på lördagens första pass körs det sprintlopp och på lördagens andra pass, på samma sätt som i vanliga tävlingshelger, körs det kval för söndagens VM-lopp.[14] Under de tre första säsongerna av sprint gällde en period av parc fermé-vilkor från starten av fredagens kval hela vägen fram till starten av söndagens VM-race. Men från säsongen 2024 infördes två separata perioder av parc fermé-vilkor under sprinthelger.[1] Den första börjar från starten av sprintkvalet till starten av sprinten och den andra varar från starten av lördagens kval till starten av VM-racet på söndagen.[1] Detta är avsett att göra det möjligt för teamen att finjustera bilarna mellan slutet av sprinten och starten av kvalet.

---

Sedan säsongen 2024 är sprithelgers schema upplagt så att istället för de tre vanliga entimmes träningspassen (engelska: Free Practice, förkortad FP) körs det bara det första träningspasset (FP1) som vanligt på fredagens första pass. På fredagens andra pass, istället för FP2, körs sprintkval (engelska: Sprint Qualifying, förkortad SQ), som bestämmer startordningen för sprintloppet. Det körs i tre delar som är något kortare än det vanliga kvalet, SQ1 är 12 minuter lång (15 förare går vidare), SQ2 är 10 minuter lång (10 förare går vidare) och SQ3 är 8 minuter lång. Det är obligatorisk med mediumdäck i SQ1 och SQ2 och mjuka däck i SQ3.[14]

På lördagens första pass, istället för FP3, körs sprintlopp och på lördagens andra pass körs sedan kval (engelska: Qualifying, förkortad Q) för själva VM-racet, som körs på söndagen. Därmed hålls kvalet och VM-loppet på samma pass under sprinthelger och vanliga tävlingshelger. Under de tre första säsongerna av sprint gällde en period av parc fermé-vilkor från starten av fredagens kval hela vägen fram till starten av söndagens VM-race. Men från säsongen 2024 infördes två separata perioder av parc fermé-vilkor under sprinthelger.[1] Den första börjar från starten av sprintkvalet och gäller ill starten av sprintloppet och den andra varar från starten av lördagens kval till starten av VM-racet på söndagen.[1] Detta är avsett att göra det möjligt för teamen att finjustera bilarna mellan slutet av sprinten och starten av kvalet.


&& Under en sprinthelg istället för de tre vanliga entimmes träningspassen (Free Practice) körs det bara det första träningspasset (FP1) som vanligt på fredag förmiddag. På fredag eftermiddag, istället för FP2, körs sprintkval (Sprint Qualifying), som bestämmer startordningen för sprinten. På lördagförmiddag, istället för FP3, körs sprinten (Sprint) som är 100 km (1/3 del av ett vanligt race) eller max en timmes lång. Sprinten ger poäng till förare som kommer på plats 1-8 med 8-1 poäng. På lördag eftermiddag körs sedan kval (Qualifying) för själva racet, som i en vanlig tävlingshelg.

Med begränsad träningstid (Free Practice) till bara en timme (FP1) är det svårare att få till rätta inställningar på bilen till sprintkvalet och sprintloppet. Bilarna ställs under park fermé-vilkor från starten av sprintkvalet till efter sprintloppet. Sen har stallen mellan sprintloppets slut till kvalets start på sig att jobba med bilen för kvalet och söndagens race. De extra poängen i sprinthelgen är viktiga men själva loppen är alltid viktigare eftersom de ger mycket mer poäng.

Inom ramen för park ferme-regler

Lördagens första pass didikerades till sprintloppet och lördagens andra pass gick till kvalet för söndagens huvudlopp.





Eng Wiki short:

2021 testades ett "sprintkvallopp" på lördagen under tre tävlingshelger, med avsikt att testa det nya tillvägagångssättet för kvalet. Det traditionella kvalet skulle avgöra startordningen för sprinten, och resultatet av sprinten skulle sedan avgöra startordningen för Grand Prix. Systemet återkom för säsongen 2022, nu med titeln "sprint". Från och med 2023 påverkade sprintloppen inte längre startordningen för huvudloppet, som skulle avgöras genom traditionellt kval. Sprintarna skulle ha ett eget kval, kallat "sprint shootout"; Ett sådant system gjorde sin debut vid Azerbajdzjans Grand Prix 2023 och kommer att användas under alla sprintpass i stället för det traditionella andra fria träningspasset. Sprintkval körs mycket kortare än traditionellt kval, och varje pass krävde att teamen monterade nya däck - medium för SQ1 och SQ2 och mjuka däck för SQ3 - annars kan de inte delta i sessionen.


Eng Wiki:

Sprintkval:

Efter beslutet att göra sprintar fristående från och med 2023 fick sprintarna ett dedikerat kval, som 2023 kallades "sprint shootout" och "sprintkval" 2024. Formatet för sprintskjutning är detsamma som kvalet, men med de tre segmenten (kallade "SQ1", "SQ2" och "SQ3" istället för "Q1", "Q2" och "Q3") som är kortare på 12 minuter, 10 minuter och 8 minuter, istället för 18, 15 och 12 minuter. Till en början var nya däck obligatoriska för varje fas, med medium för SQ1 och SQ2 och mjuka däck för SQ3. Detta ändrades inför Österrikes Grand Prix 2023 för att ge teamen möjlighet att använda vilken uppsättning mjuka däck som helst, oavsett om de är nya eller begagnade, för SQ3, efter att Lando Norris inte kunde köra i SQ3 vid Azerbajdzjans Grand Prix 2023, efter att ha uttömt sin tilldelning av mjuka däck.

Sprint:

Under världsmästerskapet i Formel 1 2021 testade Formel 1 ett "sprintkvalificeringssystem" vid tre Grand Prix – Storbritannien, Italien och São Paulo – där startfältet för loppet på söndagen bestämdes av en 100 km lång sprint på lördagen. Under en tävlingshelg med sprintkval bestod sessionerna på fredagen i stället för de vanliga två träningspassen av ett träningspass och ett Traditionellt kval, som var begränsat till mjuka däck och som satte startfältet för sprintkvalet. Endast vinnaren av sprintkvalet ansågs ha tagit pole position för huvud-Grand Prix, och de fick en trofé som liknade pole position-trofén som delas ut vid andra tävlingshelger. De tre bästa i sprintkvalet 2021 fick VM-poäng i ett 3–2–1-poängsystem. Formel 1 höll fast vid att ha sprintar vid tre evenemang, efter att ursprungligen ha planerat att öka det till sex evenemang. Dessa planer övergavs efter att teamen inte kunde komma överens om kostnadstaket för ytterligare sprintevenemang.

Inför säsongen 2022 döptes "sprintkval" om till "sprint". Helgformatet förblev oförändrat från 2021 och kördes vid Emilia Romagna, Österrikes och São Paulos Grand Prix med poäng som nu delades ut till de åtta bästa i stället för de tre bästa som var fallet 2021. Till skillnad från säsongen 2021 krediterades den förare som satte den snabbaste tiden i kvalet som officiell pole-sitter (om han inte bestraffades), medan vinnaren av sprinten fortsatte att ha rätt att starta huvudloppet från förstaplatsen.

Från och med 2023 implementerades fristående sprintevenemang, vilket innebar att resultatet av sprintloppet inte längre skulle sätta startfältet för huvudloppet. [28] Dessa planer godkändes några dagar före Azerbajdzjans Grand Prix 2023 – det första av de sex evenemangen i 2023 års kalender med sprintformatet. Formatet för sprinttävlingar 2023 innehöll fredagen som bestod av ett enda träningspass följt av kvalet som satte startfältet för huvudloppet på söndagen; medan lördagen innehöll ett speciellt kval, kallat Sprint Shootout, som satte startfältet för sprintloppet (kallat "sprinten") som också hölls senare på lördagen Strukturen för sprinthelgerna ändrades igen för 2024, med målet att rationalisera sprinttävlingarna och separera dem från resten av Grand Prix-helgen. Under de tre första säsongerna av sprintformatet fanns det en enda parc fermé-period från fredagens Grand Prix-kval hela vägen fram till starten av Grand Prix. För 2024 finns det dock två separata parc fermé-perioder: den första varar från starten av sprintkvalet till starten av sprinten och den andra varar från lördagens Grand Prix-kval till starten av själva Grand Prix. Detta är avsett att göra det möjligt för teamen att finjustera sina bilar mellan slutet av sprinten och starten av Grand Prix-kvalet.



Formel 1 har infört ett nytt format för "sprint"-lopp för säsongen 2023.

"Sprinten" - ett kortare lopp som hålls på lördagen - har gjorts oberoende av grand prix och kommer att ha ett eget kval, känt som "sprint shootout".

Kvalet för att sätta startfältet för huvud-grand prix kommer att hållas på fredag.

Det kommer sedan att bli ett kortare kval, till samma utslagsformat, på lördag för att fastställa sprintstartfältet.

"Sprint"-kvalet kommer att ha tre sessioner, där de långsammaste fem bilarna elimineras i slutet av de två första, men sessionerna kommer att skäras ner till bara 12, 10 och åtta minuter. De tre passen i ett standardkval pågår i 18, 15 respektive 12 minuter.

Grand Prix i Azerbajdzjan, Österrike, Belgien, Qatar, USA och Brasilien är de sex lopp som Formel 1 har valt att vara värd för "sprints" den här säsongen.

Tanken bakom förändringarna är att införa mer risk i "sprinten" genom att uppmuntra förarna att ta fler risker.

Det tidigare formatet för sprinthelger, som introducerades 2021, innebar att fredagens kval satte startfältet för sprinten och resultatet av sprinten fastställde startfältet för huvud-grand prix.

Det betydde att förarna var ovilliga att ta chanser i sprinten eftersom eventuella fel eller olyckor skulle skada deras chanser i grand prix.

Som tidigare kommer de åtta bästa i sprinten att få poäng, från åtta för första plats ner till en för åttonde.

Det nya formatet, som kommer att användas under alla sex sprinthelger den här säsongen, har också fördelen att eliminera ett lördagsträningspass där teamen endast körde med tävlingsbränsle och som ett resultat var ett meningslöst spektakel för publiken.

Detta pass har ersatts av det nya kvalpasset för sprinttävlingen.


Oktober 2023


Stora förändringar fortsätter att göras i formatet efter att det först testades 2021 under namnet Sprint Qualifying, men om du är ny på formatet eller behöver en uppfräschning av hur det fungerar, här är allt du behöver veta om F1 Sprint.

Vad är F1 Sprint-formatet? F1 Sprint introducerades 2021 som ett sätt att krydda Grand Prix-helgformatet och ge meningsfull action till varje dag under en tävlingshelg, och infördes under tre tävlingshelger – som utökades till sex under 2023 – med VM-poäng på köpet.

Tre timmars träning reduceras till en, och helgstrukturen ändras i grunden igen 2024.

Sprint Shootout fastställer startfältet innan F1 Sprint äger rum över en tredjedels tävlingsdistans, eller cirka 100 km.

Vad är en F1 Sprint-helgstruktur? Istället för att fredagar är reserverade för två fria träningspass, har F1 Sprint-helgerna bara ett ledigt träningspass innan Sprint Shootout senare på fredagen.

I en förändring från 2023 års regler kommer säsongen 2024 att se lördagar där sprinten äger rum som det första passet på dagen, innan Grand Prix-kvalet senare.

Detta gjordes för att öppna upp parc fermé-reglementet under helgen, vilket gjorde det möjligt för teamen att göra ändringar på sina bilar efter sprintloppet och före kvalet om de väljer att göra det, eftersom deras bilinställningar enligt de tidigare reglerna låstes efter bara en timmes träning.

Så för 2024, så här ser en ny typisk F1 Sprint-helg ut:

Fredag

FP1 [60 minuter] Sprintskjutning [44 minuter, SQ1/SQ2/SQ3-format]

Lördag

F1 Sprint [100 km eller högst en timme] Kvalificering [60 minuter, Q1/Q2/Q3-format]

Söndag

Grand Prix [300 km + ett varv]

Vad är sprintkval? Den här sessionen, som introducerades 2023 som Sprint Shootout och döptes om till Sprint Qualifying för 2024, sätter startfältet för F1 Sprint över en förkortad version av Formel 1-kvalformatet, där de fem sämsta elimineras i slutet av varje session.

Istället för att Q1 är 18 minuter, Q2 är 15 minuter och Q3 är 12 minuter, är dessa tider komprimerade, med sju minuters intervall mellan sessionerna.

I stället för att vara ett fritt val av däck är blandningar också obligatoriska per session.

  • SQ1: 12 minuter [mediumdäck obligatoriskt]
  • SQ2: 10 minuter [mediumdäck]
  • SQ3: 8 minuter [mjuka däck]

Datumen då sprintar äger rum 2024 är följande:

  • 19-21 april: Kinas GP, Shanghai
  • 3-5 maj: Miamis GP, USA
  • 28-30 juni: Österrikes GP, Spielberg
  • 18-20 oktober: USA:s GP, Austin
  • 1-3 november: Sao Paulos GP, Interlagos
  • 29 november – 1 december: Qatars GP, Lusail


Maj 2024


https://www.planetf1.com/news/f1-sprint-format-rules-explained


Sprinttävlingar gjorde sin debut 2021 under tre GP-helger, en på Silverstone, en annan på Monza och en tredje på Sao Paulo.

Ursprungligen var det ett träningspass på fredagsmorgonen innan ett kval i standardformat kördes på fredagseftermiddagen för att fastställa startfältet för sprinten, varifrån bilarna gick in i Parc Ferme-förhållandena.

Ett andra träningspass följde på lördagsmorgonen före sprintloppet på 100 km på lördagseftermiddagen, där poäng delades ut till de tre bästa på en skala från 3-2-1, den slutliga ordningen satte startfältet för söndagens GP och vinnaren fick utmärkelsen pole position.

År 2022 ändrades formatet för att ge en större chans att ta poäng och de åtta bästa delades ut enligt 8-7-6-5-4-3-2-1.

Resultatet fortsatte att sätta startfältet för Grand Prix, men Pole Position tilldelades nu den förare som var snabbast i fredagens kval.

Sprintarna 2022 kördes på Imola, Red Bull Ring och Sao Paulo, men flera kritiker behövde åtgärdas, inte minst det i stort sett överflödiga andra träningspasset som kördes på lördagsmorgnarna.

Så 2023 ändrades formatet för tredje året i rad och testades på sex arenor istället för tre: Baku, Red Bull Ring, Spa-Francorchamps, Qatar, Circuit of the Americas och Sao Paulo.

Det hade blivit tydligt att banvalet för det mesta var en viktig faktor för att se till att Sprints levererade med sådana som Red Bull Ring och Sao Paulo, två banor där omkörningar är lättare än vanligt, som blev stöttepelare i Sprint-listan.

Dessutom var det tydligt att det fanns barriärer som hindrade förare från att pressa i sprintar av rädsla för att äventyra sina Grand Prix-chanser.

Den första förändringen för att mildra detta var att erbjuda fler poäng 2022, men risken för att ett dåligt resultat skulle ge dig en fruktansvärd startplats i GP var fortfarande inte värt det för förarna.

Så 2023 följdes FP1 av kvalet till söndagens Grand Prix på fredagseftermiddagen.

På lördagen infördes sedan ett andra kval, Sprint Shootout, som satte startfältet för lördagseftermiddagens sprint där poängställningen förblev densamma men nu hade resultatet inte längre någon inverkan på GP tack vare fredagens kval.

Sprint Shootout var dock inget vanligt kval eftersom hårda gummiblandningsdäck var obligatoriska för den 12 minuter långa SQ1-sessionen (en minskning från de vanliga 18 minuterna i ett vanligt Q1-pass), mediumdäck var obligatoriska för ett 10-minuters SQ2-pass och mjuka däck var obligatoriska för ett åtta minuter långt SQ3-pass.

I Formel 1-ledningens ögon hade man hittat en idealisk lösning med tävlingssessioner varje dag under GP-helgen för att locka publik och risken för att sprintresultatet inte längre skulle påverka en förares GP-startposition.

Vissa förare vill dock hellre ha mer träningstid än ett extra kval för att förbereda sig för den kommande helgen och de mindre teamen, som ofta har liten chans att slå sig in bland de åtta bästa, såg ingen större mening med att tävla i sprinten när en belöning sällan ficks.

"Tja, det här är ett sådant s**t-format", sa Alex Albon via sin lagradio efter att ha slutat på nionde plats i Baku Sprint förra året.

"Topp 8 är topp 4-lagen. Det är tråkigt."

Max Verstappen var särskilt missnöjd.

Intervjer ...

Genom att flytta sprintkvalet till fredag eftermiddag (med mediumdäck som nu är obligatoriska i SQ1 och SQ2 och mjuka däck i SQ3) och sprinten till lördag morgon har F1 tillåtit två parce ferme-perioder.

Parc ferme kommer initialt att sättas på plats för att täcka de två sprintpassen efter fredagsmorgonens träning, innan de öppnar igen inför GP-kvalet på lördag eftermiddag för att tillåta teamen att göra ytterligare ändringar.

Det är nu dags att se hur det reviderade formatet utspelar sig i Shanghai i helgen och under årets fem andra sprinthelger: Miami (3-5 maj), Red Bull Ring (28-30 juni), COTA (18-20 oktober), Sao Paulo (01-03 november) och Qatar (29 november-01 december).

April 2024

https://www.motorsportweek.com/2024/04/17/how-does-the-formula-1-sprint-format-work/



Källor:

2021

https://www.formula1.com/en/latest/article/everything-you-need-to-know-about-f1s-new-sprint-qualifying-format-including.1Lawf6r6Ab0y8ha0satSjx

2023

https://www.redbull.com/int-en/2023-f1-sprint-format-everything-you-need-to-know

https://www.espn.com/f1/story/_/id/36288097/what-sprint-shootout-f1-new-sprint-race-weekend-format-explained

Parc fermé

https://las-motorsport.com/f1/blog/what-is-parc-ferme-in-f1/5043/

https://www.motorsport.com/f1/news/what-is-f1-parc-ferme-police/6863921/

Herbie Blash

https://www.formula1.com/en/latest/article/beyond-the-grid-herbie-blash-on-his-journey-from-race-mechanic-to-race.4ajsxhEOgQhXt5py5oeF7d

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] https://www.planetf1.com/news/f1-sprint-format-rules-explained Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "PF" definieras flera gånger med olika innehåll
  2. ^ [a b] https://www.espn.com/f1/story/_/id/36288097/what-sprint-shootout-f1-new-sprint-race-weekend-format-explained
  3. ^ [a b c d e f g h] https://www.formula1.com/en/latest/article/the-beginners-guide-to-the-formula-1-weekend.5RFZzGXNhEi9AEuMXwo987
  4. ^ https://f1.fandom.com/wiki/Parc_ferm%C3%A9
  5. ^ [a b] https://www.f1technical.net/news/24537
  6. ^ https://www.formula1.com/en/latest/article/formula-1-announces-2024-sprint-calendar.7qBSzIpqD6C2IobIRm9HHm
  7. ^ ”Sprint Qualifying to debut at three Grands Prix in 2021 following unanimous agreement from teams” (på engelska). Formula1.com. 26 april 2021. https://www.formula1.com/en/latest/article.breaking-sprint-qualifying-to-debut-at-three-grands-prix-in-2021-following.1v9LRuPpTk9JXpmE5xK4sK.html. 
  8. ^ ”Artikel 6.4 i 2021 Formula One Sporting Regulations” (PDF). 12 juli 2021. https://www.fia.com/sites/default/files/2021_formula_1_sporting_regulations_-_iss_11-_2021-07-12.pdf. 
  9. ^ ”Artikel 24.4 h v i 2021 Formula One Sporting Regulations” (PDF). 12 juli 2021. https://www.fia.com/sites/default/files/2021_formula_1_sporting_regulations_-_iss_11-_2021-07-12.pdf. 
  10. ^ [a b] ”Artikel 34.2 i 2021 Formula One Sporting Regulations” (PDF). 12 juli 2021. https://www.fia.com/sites/default/files/2021_formula_1_sporting_regulations_-_iss_11-_2021-07-12.pdf. 
  11. ^ ”Artikel 34.3 i 2021 Formula One Sporting Regulations” (PDF). 12 juli 2021. https://www.fia.com/sites/default/files/2021_formula_1_sporting_regulations_-_iss_11-_2021-07-12.pdf. 
  12. ^ Edmondson, Laurence (24 september 2019). ”Brawn explains F1’s thinking behind reverse-grid qualifying races” (på engelska). ESPN. https://www.espn.com/f1/story/_/id/27689573/brawn-explains-f1-thinking-reverse-grid-qualifying-races. 
  13. ^ ”‘Reverse grid is over’ says F1 CEO Domenicali, as he reveals hopes for Saturday sprint race trials this year” (på engelska). Formula1.com. 5 februari 2021. https://www.formula1.com/en/latest/article.reverse-grid-is-over-says-f1-ceo-domenicali-as-he-reveals-hopes-for-saturday.6vy6BQRax6fpHr7Xk60S5g.html. 
  14. ^ [a b c d e f g h i] https://www.motorsportweek.com/2024/04/17/how-does-the-formula-1-sprint-format-work/ Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "MW" definieras flera gånger med olika innehåll
  15. ^ [a b c] https://www.bbc.com/sport/formula1/66054389
  16. ^ [a b] https://www.formula1.com/en/latest/article/breaking-sprint-qualifying-to-debut-at-three-grands-prix-in-2021-following.1v9LRuPpTk9JXpmE5xK4sK