Användare:Hannibal/Tio tankar om användare

En fortsättning[redigera | redigera wikitext]

För ett par år sedan skrev jag en essä med några tankar om hur vi borde göra för att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Den essän betyder fortfarande mycket för mig, inte minst för att den visar på vilken tur jag har haft under min period på Wikipedia. Men också för att den essän på sätt och vis totalt sett troligen fått större effekt på Wikipedia än de artiklar jag har skrivit. I kölvattnet av den essän kom åtminstone två framgångsrika projekt för att förbättra Wikipedia och den översattes till och med till italienska.

Vid den tiden bestod Wikipedia av drygt 250000 artiklar. Idag finns det mer än 100000 artiklar fler. Sedan dess har också längden på artiklarna ökat – och de kortaste artiklarna har blivit dubbelt så långa. Kvaliteten har ökat och användningen har gått upp rejält. Under de tre år jag har föreläst och pratat om Wikipedia med vänner och okända har jag märkt en omsvängning. Där lyssnarna tidigare varit försiktiga och skeptiska (och okunniga om vad Wikipedia över huvud taget är) ser jag nu ganska stor acceptans. Något som kanske inte alla känner till att Cision för ett tag sedan rapporterade att 92% av alla svenska journalister använde Wikipedia i arbetet. Det är naturligtvis inte min förtjänst, utan jag känner mig mest tacksam för att jag fått vara med som presskontakt och ordförande för Wikimedia Sverige under en period när Wikipedia har utvecklats i sådan positiv riktning, på samma sätt som en loppa kan kommentera vart hunden springer, men inte påverka framfarten.

Men i mötena med såväl nybörjare som experter och utomstående har jag börjat inse hur kvalitetsframgången har haft en baksida. Med den ökade (dock inte perfekta) kvaliteten har också kraven på de utvalda artiklarna ökat. Själv konfronterades jag med saken när jag skrev en ganska lång artikel med ett tiotal källor, gott om bilder, okej språk och en rejäl historisk genomgång. För två år sedan hade den blivit utmärkt utan problem – men den är fortfarande inte en utmärkt artikel, eftersom inte varenda påstående i artikeln är styrkt av källor. Och ingen annan har heller gjort något i artikeln, kanske för att det är jag som förväntas lägga in källorna.

Däri ligger ett av problemen, för med sådana krav kommer jag aldrig att kunna producera utmärkta artiklar. I själva verket har jag nästan helt slutat försöka. Jag har dessutom blivit rädd för att det här inte bara är min upplevelse: i mail och telefonsamtal får jag höra om fall efter fall när det verkar som att kvalitetsarbetet har blivit Wikipedias enda riktlinje och att kraven blivit så höga att det knappt går att möta dem. Det riskerar att skrämma bort nybörjarna innan de ens hunnit få smak för att skriva på Wikipedia. Det skulle vara förödande för Wikipedias överlevnad om vi nöjde oss med att vara samma gamla vanliga gäng som skrev artiklarna. Utan nybörjarna skulle vi inte vara något. Men det slutar inte där, för inte ens veteranerna får någon ro: diskussionerna blir ofta hätska, eller i alla fall långa, vilket gör att artikelskrivandet blir lidande. Här är ett exempel på en diskussion som visserligen är intressant, men inte för saken framåt, d.v.s. gör artiklarna bättre, utan snarare gör användare irriterade på varandra. (På sistone har jag hört från flera håll att klimatet är lugnare på exempelvis Wikisource med sina fem regelbundna användare. Enligt en wikipedian jag känner borde användarna på Wikisource vara ”grymt effektiva eftersom de slipper alla diskussioner”.)

Om man tittar på några av de som kritiserar Wikipedia kraftigast (utan att vara knäppgökar), så är det tillmälen som sektliknande, wikipettrar och liknande som används. Jag håller inte nödvändigtvis med, men jag ser att kritiken börjar bli så vanlig att det är dags att vi börjar ställa oss några frågor. Vill vi ha det så här? Vad kan vi göra för att minska kritiken? Går det att göra något?

Den sista frågan är intressant. Den ende som jag har sett skriva något om förändringar av Wikipedia är Lars Aronsson, som höll ett föredrag på FSCONS för snart två år sedan, om hur svårt det var att införa kategorisering av män och kvinnor. Sådana förändringar kan tyckas vara ganska stora, eftersom de påverkar kanske drygt en femtedel av Wikipedias artiklar, och i så stora förändringar kan det vara bra att det inte går för fort. Men vi gjorde det, och vi har också lyckats förändra Wikipedia i andra avseenden: vi raderade alla bilder från svenskspråkiga Wikipedia och övergick till att bara använda bilder från Wikimedia Commons, vi tog bort de ofria logotyperna (i två steg, först andras och därefter Wikimedia Foundations), vi införde VandalFighter/AutoWikiBrowser och andra klottersaneringsverktyg, vi rensade en hel del substubbar (lika snabbt som artiklar tillkom, om ni minns) och vi bildade Wikimedia Sverige (vilket gjorde att vi gav oss ut i den ”verkliga” världen).

Nu är det dags för nästa stora förändring.

Det är dags att Wikipedia blir vänligare. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: det är dags att Wikipedia går från ett artikelcentrerat perspektiv till ett människocentrerat perspektiv. Från början 2001 har Wikipedia varit ett projekt för datorkunniga nördar (för att hårddra det lite), men nu börjar det bli vanligt folk som bidrar också – folk som inte har samma okänslighet för okänslighet. De kommer inte heller kunna förväntas känna till Wikipedias regler, kultur och bakgrund. (Skulle du som nybörjare vilja bli hänvisad till ett tiotal olika dokument – varav en del har mystiska namn såsom NPOV – innan dina bidrag skulle räknas som hjälpsamma? Skulle du fortsätta om dina första välvilliga bidrag blev raderade för att de inte var perfekta från början?)

För att vara tydlig: Jag tycker inte att vi ska strunta i kvaliteten – det är ju enligt uppgift jag som skriker ”KVALITE KVALITE KVALITE”. Men vi måste tänka på att det finns människor bakom användarnamnen och IP-adresserna. Vi måste också tänka på att vi samarbetar för att göra artiklarna bättre. Inskolning av nybörjare, ja, men ändlösa tipslistor, nej. Kreativa diskussioner, ja, men det får finnas bortre gränser för hur långa de får vara. Så hur balanserar vi användarnas behov med målet på kvalitet?

Jag har några idéer. Låt mig därför presentera tio tankar om användare:

Tio tankar om användare[redigera | redigera wikitext]

Tanke 1: Adrianne Wadewitz[redigera | redigera wikitext]

Under Wikipedia Academy vid National Institutes of Health (2009) träffade jag en kvinna i min egen ålder som heter Adrianne Wadewitz. Eftersom jag inte är så aktiv på engelskspråkiga Wikipedia hade jag inte stött på henne tidigare, men när väl arbetet för att förbereda konferensen hade börjat kollade jag upp henne lite noggrannare, och det var då jag insåg varför hon hade blivit utvald att följa med: hon hade skrivit ett trettiotal utmärkta artiklar om olika författare, böcker och litteraturvetenskapliga begrepp och tidsåldrar. På engelskspråkiga Wikipedia! Bara det är en bedrift. Gör man en bok enbart av av Adriannes utmärkta och bra artiklar blir det en fantastisk lärobok som vilken skollärare som helst skulle kunna använda.

Men det var inte därför hon var med. Hon var där därför att hennes insats nästan på egen hand hade totalförändrat hela litteraturämnet på engelskspråkiga Wikipedia. Det var på grund av henne som folk hade insett hur bra artiklar i litteraturämnet skulle se ut eller i alla fall kunde se ut. Titta bara på den här diskussionen. Nu är hon en av de första Wikipedia Ambassadors som finns på olika amerikanska universitet.

Slutsatsen är kanske inte särskilt oväntad, men den är viktig för fortsättningen: En person kan göra skillnad. Du behöver inte just skriva utmärkta artiklar. Ditt sätt att påverka kan röra sig om att guida nybörjare som gör fel utan att döma dem, hålla kurser på ditt närmaste bibliotek i hur man redigerar på Wikipedia eller se till att wikipedianerna i din närhet kommer igång med wikiträffar. Du kan hjälpa till att fokusera diskussionerna på hur artiklarna blir bättre. Sådana insatser blir ofta uppmärksammade som positiva, men de är också oerhört tillfredsställande i sig.

Tanke 2: Inger, butiksbiträde[redigera | redigera wikitext]

Ett par gånger har jag hört och läst att jag i form av presskontakt och ordförande för Wikimedia Sverige ”representerar” Wikipedia. Men jag möter bara en bråkdel av alla som redigerar på Wikipedia och ännu färre av alla som bara läser artiklarna och diskussionssidorna. Jag tror att det är dags att vi inser att vi alla representerar Wikipedia. Det är otroligt viktigt att nybörjarna bemöts på ett trevligt och artigt sätt – även om de är jobbiga eller rentav otrevliga. För vem går tillbaka till en affär som behandlar sina kunder otrevligt? (Oavsett hur kunden själv beter sig, kommer han eller hon bara ihåg kassörskans dåliga beteende, inte sitt eget.) Och ingen kommer att tacka butiksbiträdet Inger för att hon är lite snabbare, om hon samtidigt är otrevlig. Däremot blir folk glada om Inger är trevlig, även om hon är lite långsammare.

De personer som är riktigt skickliga på att bemöta otrevliga, konstiga och bråkiga människor har inget särskilt vapen mer än att försöka se individen bakom det irriterande beteendet. Individen behöver känna sig uppmärksammad och få sina unika behov tillfredställda. Det här kan låta såväl klyschigt som svårt, men det är faktiskt så det är: framgången ligger i att se människan.

Slutsats: Sluta malla nybörjare och börja prata med dem. Det här förslaget är nog lika kontroversiellt som tanke 1 från förra essän (Ta bort de dåliga artiklarna), särskilt med tanke på att jag inte är en superaktiv klottersanerare och det kan verka som om jag uttrycker mig om saker jag inte känner till. Men jag pratar inte om skolklotter som är rätt enkelt att känna igen. Givetvis ska vi fortsätta bekämpa klotter. Det vi kan göra är att dela upp saker och ting i två högar: sånt som maskiner klarar av (återställa klotter), och sånt som maskiner inte klarar av (folk som gör misstag därför att de inte känner till hur man ska göra). Jag är helt för att vi använder bottar etc för att ta hand om den första högen. Men den andra gruppen är viktigare. Skriv något personligt på deras diskussionssida där du visar att du är en person. Ge dem inte långa listor på saker att läsa, utan egna ord. Det kan tyckas ineffektivt att vara personlig med alla, men det är effektivare i längden. Då är chansen större att personen stannar kvar och på sikt kan bli ytterligare någon som bevakar Senaste ändringarna.

Tanke 3: Ormkvinnan[redigera | redigera wikitext]

Ovan nämnde jag att jag hållit föredrag om Wikipedia. Jag har varit på rätt många olika ställen. Efter att jag har pratat brukar två saker stanna kvar hos publiken: det ena är när jag förklarar hur Wikipedias kvalitetshanteringssystem fungerar (Historik-fliken och Senaste ändringarna är de jag brukar nämna om jag inte har mycket tid på mig.) Folks kommentarer brukar vara: ”Oj, jag visste inte att det fanns sådana verktyg. Jag trodde vem som helst kunde göra vad som helst.” Sedan har de ofta börjat använda Wikipedia på ett mer medvetet sätt. Så lite kan det krävas för att förändra folks bild av Wikipedia.

Men ett viktigare resultat har varit det som jag har hört så ofta: ”Nu har vi ett ansikte på dem som redigerar på Wikipedia.” För många människor blir företeelser nämligen inte verkliga förrän de ser att det finns en person bakom. Wikipedia skyltar vanligtvis inte med sina användare – en del är anonyma till och med – och därför har det inte funnits något sätt att avgöra om Wikipedia är seriöst eller inte. Det spelar inte så stor roll hur våra utmärkta artiklar är, för magkänslan är viktig. Bra magkänslor kommer när man möter människor.

Särskilt viktigt är det om man vill få något gjort utanför Wikipedia, till exempel bilddonationer från museer och arkiv, eller konferenser, eller press. Då finns det inget som är lika effektivt som att träffas. Mail kan vara en inledning, men det är inte förrän man träffar någon som det händer stora saker. Alla Wikimedia Sveriges samarbeten har byggt på personliga möten, och det kommer framtida framgångar också att göra.

I Tyskland gjorde en tidning för något år sedan ett reportage om Wikipedia, men istället för att koncentrera sig på antal artiklar och kvalitetfrågor, hade de intervjuat ett antal wikipedianer om arbetet med deras specialämnen, med bilder som passade deras intressen: ormexperten var fotograferad med ormar, kyrkexperten porträtterades inuti en kyrka och kvinnan som skrev om sex... hade sexiga kläder på sig... Det reportaget gjorde folk intresserade av att själva titta på sina intressen och skriva om dem på Wikipedia. (Tips till svenska journalister!)

Slutsats: Lägg till en bild av dig själv både på din användarsida och i fotoalbumet. Jag brukar nästan alltid visa fotoalbumet i mina föreläsningar, eftersom det ger ännu mer förtroende för Wikipedia, men det är bara ett femtiotal användare som har lagt upp foton där. Det finns inga krav på att man måste vara superaktiv för att göra det. Jag förstår att en del vill vara anonyma, men för er som det inte spelar någon roll – tänk på hur förtroendeingivande fotografier verkar för allmänheten. Med flera foton där känns Wikipedia mer som en klubb att vara med i, ett ställe där många andra redan är med. Sånt inspirerar människor.

Tanke 4: FredrikT[redigera | redigera wikitext]

Månadens nyuppladdade bilder är en fantastisk sida där man kan se hur Wikipedia håller på att förvandlas till ett uppslagsverk som har ordentligt med bilder. Där kan man också ibland se hur FredrikT, Hedning och andra har laddat upp bilder som de inte tagit själva. För dem som inte vet hur det kommer sig kan jag berätta att Fredrik har kontaktat Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum. Han har kommit överens med chefen för arkivet om han kan få scanna in bilder som ändå ligger i public domain, mot att han samtidigt förser arkivet med en TIFF-version av bilden. En ”win-win-situation”, som han kallar det. Hittills har FredrikT och Hedning scannat in 93 bilder, på bland annat författare, uppfinnare och politiker och då har de bara varit där ett par gånger. Se deras egen kategori. De här bilderna hade inte scannats in utan deras insatser, eftersom bibliotek inte prioriterat inscanning av gamla böcker än. Se dock den här TED-videon. Men det är inte svårare än att fråga och ta med sig en bärbar scanner och en dator.

Förra hösten beslöt sig Vogler och Thomas e, på varsitt håll, ovetande om varandra, och utan att skapa någon formell struktur för det, för att alla ledamöter i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) skulle ha en egen artikel. Det är sammanlagt omkring 800 personer som skulle få varsin biografi. Tänk själv: Hur många artiklar har du skrivit från scratch? Nu, mindre än ett år senare, har de och några gästartister skapat och förbättrat över hälften av artiklarna. Det här är alltså biografier över rätt viktiga figurer, som inte finns presenterade någon annanstans på internet, utan bara i böcker. Att någon skulle gå såpass grundligt till väga – och till och med tar sig till bibliotek för att hitta information om de här personerna – är värt en stor eloge.

2008 beslöt sig Wanpe för att kontrollera alla nyskapade artiklar förutom det vanliga klottersaneringsarbetet. Det här har gjort att det har blivit två fungerande nålsögon artiklarna måste igenom för att inte bli raderade redan det första dygnet. Följden blir att andra klottersanerare kan koncentrera sig på andra saker, eftersom de vet att Wanpe finns. Nu har Wanpe försvunnit, men andra har tagit över, efter Wanpes modell.

Elinnea gör inte bara mycket för att öka kvaliteten genom att fixa med artiklar. Jag skulle snarare säga att hennes största insatser handlar om att visa upp, månad för månad, hur kvalitetsarbetet går. Hon deltar i Projekt substubbar bland annat, och påminner om artiklar som man kan ta tag i. Just regelbundenheten är en stor del av att jag vill lyfta fram henne. Hon fortsätter att publicera sina rapporter och att skicka ut påminnelser när de flesta troligen glömmer sina projekt efter någon månad.

Holger Ellgaard har lagt upp så mycket bilder från både gamla tiders Stockholm och nutida dito, att Projekt Stockholm har ett enormt försprång framför de flesta andra projekt här på Wikipedia. Artiklarna om andra storstäder kan inte alls mäta sig med de underartiklar som finns om Stockholm. Det är delvis Holgers förtjänst.

Ta en titt på artiklarna om fåglar på svenskspråkiga Wikipedia. De artiklarna är bättre än fågelartiklarna på något annat språk, kan jag påstå, eftersom jag jämfört dem. Det har nämligen samlats en orimligt hög nivå med ornitologer på svenskspråkiga Wikipedia. Kanske har de satsat på Wikipedia, eftersom de tänkt att det kan göra fler intresserade. I vilket fall som helst har den yrkesgruppen/sammanslutningen av frivilliga lyckats skapa många bra artiklar.

Det här är bara några av de saker som händer dagligen på Wikipedia. Slutsats: Det finns en hel del coola projekt som du kanske inte känner till. Titta lite noggrannare på vad som händer, starta ett eget projekt och framför allt beröm de användare som gör bra saker. Dela ut utmärkelser och skriv uppskattande ord på folks användarsidor. Prata med de andra som går på wikiträffar om deras bidrag. Det är sånt som gör att folk fortsätter med sina projekt.

Tanke 5: David Castor[redigera | redigera wikitext]

Både Dcastor och Mikael Lindmark brukar bidra med bilder till Wikimedia Commons. De har en annan sak gemensamt också: deras bilder publiceras ofta utanför Wikipedia. Folk kontaktar dem då och då. Ibland berättar de utomstående att de hade tänkt publicera bilden. Ibland frågar de om lov. Ett par gånger har folk fått betalt för sina bilder. Bilderna har spritts långt utanför Wikipedia, till böcker, kataloger, mässor, webbplatser, etc, etc. Jag har själv sett en av mina sämre bilder användas på Bokmässan i Göteborg.

För ett tag sedan träffade jag Mikael Lindmark och fick höra om en fågel med ett så långt namn att jag har varit tvungen att göra research för att kunna ange det här: Holländsk vithätta. Den här fågeln finns i ett naturreservat i Umeå. Mikael tog en bild av fågeln och bytte ut bilden som fanns – en där samma art satt på en pinne i en bur. En tid senare blev han uppringd av en tysk TV-kanal som undrade om de fick använda den bilden i en frågesport. ”Vi har letat och letat – du anar inte hur många bildbyråer vi har tillgång till – men på hela nätet är din bild den enda bilden där fågeln inte sitter på en pinne.”

Slutsats: Ta fler bilder och lägg upp för folk använder dem. Ryktet börjar sprida sig alltmer om Wikimedia Commons. Journalister ringer mig och frågar, bokförlag skriver och frågar, och med alltfler samarbeten kommer Commons att få ett enormt uppsving de närmaste åren. Om fler lägger upp filmer hade det också varit jättekul. Hur hoppar man höjdhopp till exempel? Och hur dansar man breakdance? Det är svårt att visa på bild. Så ta filmer med mobilen – det kan räcka för att illustrera saker. Och har du ordentlig utrustning, tänk på att din film eller bild kan bli det närmaste en officiell bild vi kan komma. Bilden på förbundskanslern Konrad Adenauer som tyska Bundesarchiv hade liggande i ett arkiv och skänkte till Wikimedia Commons har till exempel blivit riktigt spridd.

Tanke 6: Liam Wyatt[redigera | redigera wikitext]

Vad får en australiensare att jobba gratis på British Museum i fem veckor? Liam Wyatt kommer från Australien, är vice ordförande i Wikimedia Australia, och i samband med Wikimania 2010 avslutade han en fem veckor lång volontärperiod på British Museum, ett av världens främsta museer. Hans uppgift var att vara en guide för båda sidorna: lära museifolket hur Wikipedia-folket resonerar, och lära wikipedianerna hur museifolk tänker och vilka utmaningar de har. Med hans hjälp har artiklarna om saker som ligger nära British Musem (deras föremål, tidigare chefer, etc) blivit både fler och bättre. Dessutom lyckades han fixa en exklusiv bakom kulisserna-titt på British Museum, ett mini-Wikipedia Academy ungefär. Det här skrev The New York Times om i en artikel, vilket fick flera andra tidningar att följa efter. Fler museer har visat intresse för att ta emot wikipedianer, inte minst stora amerikanska museer. Vart det slutar vet ingen.

Och nyligen annonserade Wikimedia Israel att de samarbetar med Ben Gurion-universitetets Africa Center för att hjälpa människor i Afrika att samla information och med hjälp av wikipedianer skriva sina respektive språks allra första uppslagsverk. Bakom det samarbetet står Användare:DrorK, som jag mött flera gånger. Resultatet kan inte bara förbättra hebreiska Wikipedias artiklar om Afrika (också), utan till och med få positiva effekter på Afrika-relaterade artiklar på alla språkversioner. De bra artiklarna sprider sig som ringar på vattnet.

På Kungliga Biblioteket här i Sverige, i riksdagen, på Stockholms stadsmuseum, på Chalmers, och många andra ställen har wikipedianer fått föreläsa, hålla konferenser och gå rundturer. Holger Motzkau deltog på förra årets Nobelpris-arrangemang. Som enda uppslagsverk var Wikipedia ackerediterade för att ta bilder på kronprinsessebröllopet och resultatet blev flera hundra bilder som kan användas när SVT förhandlat fram ensamrätt till de rörliga bilderna.

Slutsats: Namnet Wikipedia öppnar dörrar Glöm inte det. Och utnyttja det. Det går ganska enkelt att få tillgång till böcker, arkiv, konferenser, mediehändelser och andra saker – något som väsentligt kan göra artiklarna bättre.

Tanke 7: UNU-MERIT[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på hur besatta vi wikipedianer är av siffror och statistik finns det många verktyg som tar reda på sådana saker åt oss: antalet redigeringar vi gjort var en tidig hit, därefter tog antalet artiklar vår språkversion har, och att pricka ett jämnt antal artiklar har också varit poppis. Men användarna är inte lika lätta att sätta siffror på. En som skrivit om det här på svenskspråkiga Wikipedia är Jan Ainali, som bl.a. skrivit om hur 1 procent av alla svenskar redigerar på svenskspråkiga Wikipedia. Och Yger har skrivit om hur antalet wikipedianer visserligen inte stiger så mycket, men att vi stannar kvar allt längre. Men vilka är vi?

För snart två år sedan gjorde researchcentret UNU-MERIT en stor enkät om wikipedianerna. Några av er svarade säkert. De preliminära resultaten kom i april 2009 och där visade det sig att huvuddelen var män, att genomsnittsåldern var någonstans mellan 20 och 30 år, och att fler läste Wikipedia än som bidrog (vilken chock!). De två första sakerna debatterades, och jag har själv säkert bidragit till att cementera bilden av wikipedianen som en ung man, även om jag försöker betona att vi inte känner till den stora mängd användare som bidrar med ett fåtal redigeringar.

I mars 2010 kom den fulla rappporten från UNU-MERIT (http://wikipediasurvey.org/). Den verkar betydligt färre har fastnat för och skrivit om. Ändå innehåller den en del spännande saker. En av de saker som jag numera brukar berätta om under mina föreläsningar är att de som skriver främst på Wikipedia är experter. I det ämne som har lägst andel experter ([”social sciences”]) är andelen som anser sig vara experter ungefär 70%. I matematikämnet är det ungefär 95% experter. Andelen kvinnor är fortfarande omkring en fjärdedel – och anledningen enligt enkäten är att kvinnorna i hög grad inte tycker att de har något att bidra med. Men ifall någon skulle visa dem vad de kunde bidra med, så kanske de kan tänka sig att hjälpa till, särskilt om de fick veta hur andra skulle ha nytta av deras bidrag. Intressant nog tycker de högutbildade inte heller att de har något att bidra med. Ingen av de tre grupper som är minst representerade (gamla, kvinnor och högutbildade) tycker att problemet är ovänligt bemötande.

Slutsats: Vi behöver visa folk vad vi behöver hjälp med. Visst är det bra med Utvalda artiklar på huvudsidan (för att visa hur bra Wikipedia kan vara), men vi behöver också en tydlig ingång för nybörjare – en plats där vi visar vad som är kvar att göra. Jag har under en längre period funderat på om svenskspråkiga Wikipedia borde importera SuggestBot. SuggestBot är en tjänst man kan prenumerera på, som baserat på ens tidigare redigeringar föreslår bristfälliga artiklar som man kan tänkas vara intresserad av att hjälpa till med. Jag tror också att vi behöver en enkel ingång till önskelistorna – och att vi veteraner sedan låter nybörjarna ta hand om (d.v.s. skapa) några av de enklare artiklarna. Låt oss ge nybörjarna roliga uppgifter.

Mellanspel:Speldynamik[redigera | redigera wikitext]

Innan vi fortsätter till de två sista tankarna, vill jag bara passa på att lansera en idé som jag baserar på Seth Priebatschs föreläsning på TED om speldynamik. De som designar spel är väldigt duktiga på att få folk att fortsätta spela. Jag skulle inte vilja att Wikipedia förändrades i grunden för att anamma Priebatschs alla tankar, men en sak vill jag slå ett slag för att vi inför på svenskspråkiga Wikipedia, nämligen ett tydligt sätt för läsaren att se hur ”färdig” artikeln är – en förloppsindikator.

En sådan här.

Det finns två stora anledningar till att vi borde införa det: A) folk förstår inte hur bra en artikel kan bli, och B) det skulle bli mycket lättare att se var vi behöver lägga mer energi.

Vi har faktiskt mallen Längdlänk här på svenskspråkiga Wikipedia, men den används inte särskilt mycket. Det jag tänker är en ännu mer avancerad mall. Det skulle vara en i stort sett helautomatiserad mall (varför göra det med mänsklig kraft när vi kan använda bottar eller låta programvaran sköta jobbet?), som räknar ut hur mycket arbete det är kvar med artikeln, ungefär som LinkedIn har en förloppsindikator som visar hur mycket av ens profil man har fyllt i. (Ett meddelande där det står att man är färdig till 75% gör att de flesta undrar ”Vad är det kvar?”) Så här skulle en förstaskiss till förloppsindikator kunna se ut:

Har inte a) inledning, b) relevans utskriven, c) någon källa
10% klar – mindre än 500 byte, ingen bild, flera varningsmallar, har kategori
20% klar – mellan 500 och 1000 byte, länkar, högst en varningsmall
30% klar – 1000 till 10.000 byte, minst en bild, minst tre källor
40% klar – minst 3 bilder, minst 4 underrubriker, har minst 3 olika författare
50% klar – minst 10 fotnoter, språkkollad en gång
60% klar – 10.000 till 30.000 tecken, faktakollad en gång
70% klar – uppfyller rekommenderad artikelkriterier
80% klar – saknar högst ett par källor
90% klar – nästan en utvald artikel, lite arbete kvar
100% klar – Utmärkt artikel

De flesta av de kriterierna går att sköta automatiskt, och resten borde gå att lägga in med någon lätt kod (check-ruta för när man har språkkollat, till exempel). Som i fallet med förra essäns förslag om en mätare för andelen utmärkta artiklar, kommer resultatet i början vara lite magert, men det är då vi måste bita ihop och låta grejen vara kvar tills folk har förstått systemet.

Nu återvänder vi till det ordinarie programmet.

Tanke 8: Rebecca S[redigera | redigera wikitext]

När det gäller tryckta uppslagsverk är användningsområdet tydligt. De står där i bokhyllan ända tills man behöver veta något inom ett klart avgränsat ämne. Fram tills dess att man går fram till dem och tar fram dem (tungt!) behöver man inte tänka särskilt mycket på dem. Wikipedia å andra sidan finns på nätet, nära toppen av nästan alla sökningar man gör. Därför är det lätt att tro, det kan i själva verket verka som att Wikipedia ska användas till allt möjligt. Länkarna (och slumplänken) inbjuder verkligen till att man går vidare och läser mer än vad man först hade tänkt. Det här förvirrar folk. Till och med universitetsstudenter tror att Wikipedia är en okej källa. I själva verket är Wikipedia ofta en tredjehandssammanställning. Visst, Wikipedia kan vara en bra översikt, och det är där Rebecca S kommer in. Hon är en av drygt åtta regelbundna skribenter på webbsajten Gearfire, med praktiska tips för studenter. I november 2007 skrev hon en kort artikel om Wikipedia: ”4 ways to use Wikipedia (hint: never cite it)” Det är fortfarande den bästa texten om hur man kan använda Wikipedia på ett vettigt sätt. Kort sagt kan studenter använda Wikipedia för att få bakgrundsinformation, länkar till bra sajter, nyckelord för vidare informationssökning och tips om källor.

Det kräver dock att de fyra sakerna faktiskt finns i artiklarna. Slutsats: Är det något vi ska satsa på framöver, så är det att lägga till fler källor. Det slog mig nyligen att vi inte diskuterat det här så noga tidigare, men de flesta wikipedianer som anger källor redigerar nog så här: De tittar på en artikel, letar reda på ett antal böcker och webbsajter om det ämnet, skriver en text och lägger in källhänvisningarna där de ska vara. Gott nog! Det sättet liknar rätt mycket hur man skriver en uppsats. Men jag vill föreslå ett annat sätt att tänka. Det går ut på att inte bara tänka på en artikel, utan att utgå från källan. Så här: när man hittar en bra källa, letar man reda på flera artiklar som handlar om saken, och så fyller man i den källan på alla de ställena. Det här sättet behöver inte utesluta det andra, men jag har inte sett någon diskutera det här, och det känns som att det ganska snabbt skulle kunna öka antalet källhänvisningar. På det sättet skulle jag också kunna bli mer frikostig med källor...

Tanke 9: Jon Harald Søby[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia ligger bland de mest besökta webbplatserna i världen. Några av de andra på tio-i-topp är söktjänsterna Google, Yahoo och kinesiska Baidu som ofta leder till Wikipedia, andra är mail och meddelandetjänster. Sen har vi Facebook, YouTube, Blogger och Twitter, sociala media. De flesta större språkversioner av Wikipedia och de större chaptren finns med på de här tjänsterna, men några som har hittat ett bra recept för att finnas på de sociala medierna är den norska Wikipedia-gemenskapen. Varje gång de får en ny utvald artikel skriver Jon Harald Søby om det på Facebook, vilket blir en del i marknadsföringen. Det är helt enkelt ett sätt att finnas där andra människor finns. Andra som skriver och får uppmärksamhet är Durova (med en blogg om hur man förbättrar bilder), Liam Wyatt (se ovan), och Wikimedia Sverige. Jag kan tänka mig att det finns många outforskade sätt att sprida Wikipedia-artiklar, via exempelvis Twitter, Blogger och YouTube. Har du några idéer?

Bland de som skriver på svenska om sådana här fenomen, brukar jag framhålla Kristina Alexanderson, som övergick från att vara i stort sett teknikfientlig lärare till en twittrande, bloggande, Wikipedia-diskuterande lärare på mindre tid än ett år. Kan hon förvandlas, kan alla, sa internetinspiratören Richard Gatarski under senaste Wikipedia Academy. Anledningen till att jag tar upp henne är att hon möter många i sin egen bransch – folk som kan identifiera sig med henne, folk som hon vet hur de tänker. Hon skriver för sina gelikar, inte för främlingar, tar upp deras funderingar, eftersom det också är/var hennes funderingar, och får därför respons på det hon gör.

Slutsats: Det är fler sådana ambassadörer vi behöver. Gör din del, genom att blogga om Wikipedia för dina kollegor, eller att ta upp frågan om ert företag ska börja använda Wikipedias bilder, eller genom att bara nämna Wikipedia i daglig konversation. Folk du känner har nämligen ofta en del frågor som de kan behöva få svar på, och som de gärna pratar med en levande människa om.

Tanke 10: Ja, må det leva...![redigera | redigera wikitext]

Den 15 januari 2011 fyller Wikipedia 10 år. Det planeras lite evenemang runt om i världen. Jag tycker, och här vill jag poängtera att jag bara uttrycker mig i egenskap av vanlig wikipedian, inte som företrädare för Wikimedia Sverige, att det skulle vara jättekul om vi kunde göra något stort av det här för att fira alla fantastiska människor som har bidragit till Wikipedia genom åren. Som det verkar kommer Wikimedia Foundation att skjuta till en del pengar. Därför föreslår jag att vi redan nu börjar planera för en sjusärdeles fest, hittar ett sätt så att så många wikipedianer som möjligt ska kunna komma, och sedan firar födelsedagen tillsammans. De flesta som varit på wikiträffar håller nog med mig om att det fördjupar och förbättrar Wikipedia, så jag kan inte tänka mig ett roligare och enklare sätt att öka kvaliteten än att festa ihop. Den 15 januari 2011 är en lördag, så jag hoppas att vi kan göra något stort av det här.

En avslutning?[redigera | redigera wikitext]

Det finns en hel del kvar att göra. Artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är fortfarande korta, antalet utvalda artiklar utgör fortfarande bara omkring 1 promille av det totala antalet och önskelistorna är långt ifrån tomma. Som kritiker har påpekat finns det i vissa fall obalans, det saknas ofta källor och språkbruket kan förbättras avsevärt. Vissa har till och med hävdat att svenskspråkiga Wikipedia inte har tillräckligt med skribenter för att kunna hålla en bra standard. Det råder bland annat brist på folk som är beredda att skriva i Wikipedia-namnrymden, och naturligtvis på kvinnor, äldre och ämnesexperter.

Lyckligtvis är det här bara minoritetsåsikter som stundom får mediautrymme därför att nyhetsflödet drivs av konflikter, inte av fakta. De allra flesta som söker information på svenska använder Wikipedia och är nöjda med vad de hittar där. Många av dem som inte bara behöver ett snabbt svar från uppslagsverket utan söker mer komplexa sammanhang letar vidare på andra sajter, ofta med hjälp av de nyckelord som Wikipedia har gett dem. Troligen har den kvalitetsdrive som började under 2007 med saken att göra.

Viktigare än så är dock att det kvalitetsarbetet bara var ännu ett steg i Wikipedias utveckling. Nu är det dags att fokusera på användarna, att uppmärksamma varandras projekt, ta hand om nybörjare och lära känna varandra på riktigt. Jag har här visat fram ett smakprov på användare som förtjänar att visas upp och berömmas. Betyder det att de användare jag inte nämner här inte är värda att visas upp och berömmas? Självklart inte. Det betyder bara att jag troligen inte hört talas om dem. Wikipedia börjar bli oöverblickbart stort, och till och med storverk kan försvinna i mängden redigeringar. Lägg därför gärna till fler sådana här storverk, antingen på diskussionssidan, eller på Wikipedia:Anslagstavlan, så att fler kan inspireras.

Med vänliga hälsningar, Hannibal (ordförande för Wikimedia Sverige, tidigare presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia och en helt vanlig användare)