Användare:JokingGold0/Schack

	Sök efter mer information på; Wikipedias systerprojekt:
	Media på Commons?;
	Ordbok och definitioner på Wiktionary?;
	Böcker på Wikibooks?;
	Dokumentation på Meta-Wiki?

Den här användarsidan handlar om det västerländska sällskapsspelet. För andra betydelser, se Schack (olika betydelser).

Den här användarsidan använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.

Medurs från övre vänstra bilden: Animation över ett parti mellan Garri Kasparov och Veselin Topalov.^[a] Den första datorn som vunnit ett schackparti mot en regerande världsmästare.^[2] Historisk bild från 1873 på ett schackparti mellan Ilia Chavchavadze och Ivane Machabeli i Sankt Petersburg. Utgångspositionen utifrån svarts perspektiv.

Schack ([ɧak] ( lyssna); från tyska Schach [ʃax] ( lyssna); av latin scaccus [ˈskak.kʊs]; av arabiska شَاه‎ (šāh) [n]; ytterst av persiska شاه‎ (šâh) [ʃɑːh]; relaterat till shah "kung")^[3]^[4] är ett bräd- och strategispel för två deltagare som spelas på ett rutigt bräde med 64 rutor.^[5] Schack spelas idag av miljontals människor världen över och spelet tros ha ett ursprung från det indiska spelet Chaturanga någon gång före 600-talet.^[6]^[7] Chaturanga är också den troliga föregångaren till de asiatiska strategispelen Xiangqi (kinesiskt schack), Janggi (koreanskt schack), Shogi (japanskt schack), Sittuyin (myanmarisk schack) samt Makruk (thailändskt schack).^[8] Schack nådde Europa någon gång i början av 800-talet, i samband med Umayyadernas erövring av Hispania.^[6]^[9] Pjäserna erhöll sina nuvarande rörelsemönster och värden i Spanien i slutet av 1400-talet; de moderna schackreglerna standardiserades under 1800-talet.

Schack är ett spel med fullständig information. Det innebär att allt som händer på spelplanen är fullt synligt för båda spelarna. Det är ett rent skicklighetsspel utan inslag av tur och det finns teoretiskt en optimal strategi som ännu är okänd. Båda spelarna börjar med 16 pjäser vadera: en kung, en drottning, två torn, två springare, två löpare samt åtta bönder. Varje pjäs har sitt egna unika rörelsemönster, där drottningen alltid är den kraftfullaste av de alla pjäser och bonden är den svagaste.^[10] Syftet med spelet är att hota motståndarens kung på ett sådant sätt att det är omöjligt att undgå schack (schackmatt). För att uppnå detta måste spelarna använda sina egna pjäser strategiskt för att attackera och ta motståndarens pjäser samtidigt som de skyddar den egna kungen. Under spelets gång är det inte ovanligt att spelarna offrar eller byter pjäser för att skapa fördelar rent materiellt sätt eller för att få en mer fördelaktig position. Bortsätt från schackmatt, så kan en spelare vinna partiet genom att motståndaren ger upp friviligt, eller om tiden tar slut (om partiet använder tidskontroll). Det finns också många olika sätt som ett parti kan sluta i en remi.

Den första erkända världsmästaren i schack, Wilhelm Steinitz, fick sin titel år 1886. Sedan år 1948 har världsmästerskapen ordnats av Fédération Internationale des Échecs (FIDE), spelets internationella styrande organ. FIDE tilldelar också ut titlar till skickliga spelare, varav den högsta är stormästare (efter världsmästare). Många mindre nationella schackorganisationer kan ha sina egna titlar och titelsystem. FIDE organiserar även världsmästerskapet för damer, världsmästerskapet för juniorer, världsmästerskapet för seniorer, världsmästerskapet i snabbschack samt Schackolympiaden, en populär tävling bland internationella schacklag. FIDE är medlem i Internationella olympiska kommittén, vilket kan betraktas som erkännandet att schack räknas till som en sport.^[11] Flera nationella idrottsorgan (som exempelvis Consejo Superior de Deportes)^[12] erkänner också schack som en sport. Schack ingick i de Asiatiska spelen år 2006 och 2010. Det finns också ett världsmästerskap i korrespondensschack och ett världsmästerskap i datorschack. Schack över datorn har öppnat många amatör- och professionelltävlingar för en bred och varierad grupp spelare.

Sedan andra hälften av 1900-talet har schackdatorer programmerats för att utöka partiernas potential och komplexitet med ett djupare tänkande i framför allt slutspelet för att hitta den bästa sekvensen av drag. Utvecklingen har kommit till det stadiet då de kraftfullaste datorerna kan och med vinna över de bästa mänskliga spelarna. Sedan 1990-talet har datoranalysen bidragit betydligt till schackteori. Datorn Deep Blue som utvecklades av IBM var den första datorn som vann över en regerande världsmästare när den besegrade Garry Kasparov år 1997. Ökningen av kraftfulla schackdatorer som kan köras på handhållna enheter har lett till en ökad oro över fusk under turneringar.

Spelet schack har ett mycket stort antal spelmöjligheter, trots att utgångsställningen är densamma i varje parti. Det finns exempelvis fler möjliga sekvenser av drag än atomer i det observerbara universumet; detta tal kallas för Shannons tal.^[13] Det beräknas vara mellan 10¹¹¹ och 10¹²³ möjliga sekvenser av drag (med 50-dragsregeln och reglen för trefaldig repetition) medan det endast finns 10⁸³ atomer.^[13]

Regler

Huvudartikel: Schackregler

De officiella reglerna finns publicerade FIDE:s handbok.^[14] Regler som har publicerats av nationella organ eller kommersiella utgivare kan skilja sig något från FIDE:s; reviderades senast 2018.

Uppsättning

Utgångsposition

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Utgångspositionen i vanlig schack; alla partier utgår härifrån.

I enlighet med konventionen är schackpjäserna uppdelade i så kallade vita och svarta uppsättningar. Varje uppsättning består av 16 pjäser: en kung, en drottning, två torn, två löpare, två springare och åtta bönder. Pjäserna sätts ut enligt diagrammet till höger innan partiet börjar. Spelarna av varje uppsättning refereras till deras färg av pjäserna, det vill säga att vit kallas för vit och svart kallas för svart.

Spelet spelas på ett fyrkantigt bräde med åtta rader (betecknas 1 till 8 från botten till toppen från vits perspektiv) och åtta linjer (betecknas a till h från vänster till höger från vits perspektiv). De 64 rutorna alternerar i färg och benämns ljusa och mörka rutor (kan dock även vara röda och blå eller dylikt). Schackbrädet ska placeras med en ljus ruta i det högra hörnet närmast varje spelare. Således börjar varje drottning på en ruta av sin egen färg (den vita drottningen på en ljus ruta; den svarta drottningen på en mörk ruta).

Rörelsemönster

I mer formella partier tilldelas färgerna av arrangörerna; i informella spel bestäms färgerna vanligtvis slumpmässigt, genom att singla slant eller genom att låta den ene spelaren dölja en vit bonde och en svart bonde i vardera hand och sedan låta motståndaren välja. Den färgen som motståndren då får måste motståndaren spela med och tvärtom. Vit börjar med att göra ett drag, varefter spelarna växlar om att göra drag genom att flytta en pjäs per drag (med rockad som enda undtag, då två pjäser flyttas samtidigt).^[15] En pjäs flyttas till antingen en oockuperad ruta eller till en ockuperad ruta, om den ockuperade rutan ockuperas utav en av motståndarens pjäser. Motsyåndarens pjäs tas då och tas bort från partiet. Om man bortser från en passant, så tas alla pjäser genom att flytta ens egna pjäser till en ruta som ockuperas av motståndarens pjäser.

Att göra ett drag är obligatoriskt; det bryter mot reglerna om man inte gör ett, även om varje drag i positionen är menligt. En spelare får heller inte göra något drag som skulle sätta eller lämna spelarens egena kung i schack. Om spelaren som ska flytta inte har något lagligt drag är spelet slut; resultatet är antingen schackmatt (en förlust för spelaren utan lagligt drag) om kungen är i schack, eller patt (oavgjort) om kungen inte är det.

Varje pjäs har sitt egna unika rörelsemönster.^[15] I diagrammen nedan, markerar de vita prickarna var en pjäs kan förflytta sig till om det inte finns några pjäser emellan av båda fägrerna (förutom springaren som kan hoppa över pjäser, av båda färgerna):

Kungens rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Kungen förflyttar sig en ruta i alla riktningar. Kungen har också ett speciellt drag som kallas rockad.

Drottningens rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Drottningen kan förflytta sig ett valfritt anral rutor längs en rad, linje eller diagonal.

Tornets rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Tornet kan förflytta sig ett valfritt antal rutor längs en rad eller linje. Tornet ingår också i det speciella draget rockad.

Löpares rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Löparen kan förflytta sig ett valfritt antal rutor diagonalt.

Springarens rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Sprinaren kan förflytta sig till någon av de närmaste rutorna som inte på samma rad, linje eller diagonal.

Bondens rörelsemönster

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Bonden kan förflytta sig ett steg framåt på samma linje (om den är oockuperad), eller två steg om den inte flyttas tidigare.

Notera att kungen, tornet och bonden har vissa specialdrag som ej är utmarkerade ovan. Notera också de vita kryssen, som betecknar var en bonde kan ta en annan pjäs.

Rockad

Huvudartikel: Rockad

Lång och kort rockad

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Lång rockad till vänster och kort rockad till höger, för både svart och vit, från vits perspektiv. (animation)

En rockad är ett specialdrag som endast kan utföras en gång per parti, per spelare. En rockad utförs på så sätt att spelaren flyttar kungen två steg i riktning mot ena tornet. I omedelbar anslutning, det vill säga innan turen gått över till motståndaren, flyttas tornet till den ruta vid sidan av kungen, som är belägen så att tornet "hoppar över" kungen. Det finns två typer av rockad, lång och kort. Vid kort rockad flyttas kungen från ruta e1 (vit) eller e8 (svart) till g1 respektive g8. Vid den något ovanligare långa rockaden hamnar kungen på ruta c1 respektive c8. Det är det inblandade tornet som flyttar en ruta längre vid lång rockad. Rockad är endast tillåtet om och endast om följande villkor är uppfyllda:^[16]^[17]

Varken kungen eller tornet har inte rört sig under spelet.
Det finns inga pjäser mellan kungen och tornet.
Kungen får inte vara i schack, och inte heller passera genom någon ruta som är attackerad utav någon av motståndares pjäser, eller flytta till en ruta som skulle resultera i schack. Notera att detta inte gäller för tornet som både kan vara under attack och passera genom en attackerad ruta samt vara under attack efter rockaden är gjord.

En passant

Huvudartikel: En passant

En passant och promovering

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Höger: om den svarta bonden har gjort ett dubbelsteg så kan den vita bonden ta den svarta som om den svarta bara hade tagit ett steg. Vänster: om en bonde skulle nå den sista raden måste bonden promoveras till en annan pjäs. (animation)

En passant innebär att om en bonde flyttats två steg, och därvid passerar en ruta kontrollerat av en motståndarbonde, får motståndaren i sitt omedelbart efterföljande drag lov att slå denna med sin egen bonde som om den bara gått ett steg. Draget måste genomföras direkt efter motståndarens drag. Det får alltså inte spelas ett annat drag emellan.^[17]

Promovering

Huvudartikel: Promovering

När en bonde har avancerat till den främmre raden (rad 8 för vit och rad 1 för svart) måste bonden, som en del av dragningen, "befordras" till en annan pjäs enligt spelarens urval av en drottning, torn, löpare eller springare i samma färg. Vanligtvis brukar de flesta spelare promovera bonden till en drottning, men i vissa fall kan en annan pjäs vara av mer värde; detta kallas underpromovering. Det finns ingen begränsning för hur många bönder som får promoveras eller till vilken pjäs bonden får promoveras till så det är fullt möjligt att få fler pjäser av en sort än vad man började partiet med (exempelvis två eller fler drottningar). Notera att man inte får promovera en bonde till en kung.^[15]

Schacka

Huvudartikel: Schacka

När en kung är under attack av en eller flera pjäser, så sägs kungen vara i schack. De drag som endast är tillåtna vid en schackning är om det draget skulle resultera i en position där kungen inte längre står under schack. Det kan handla om att ta den pjäs som levererar schack; att placera en pjäs mellan kungen och den pjäs som levererar schack (vilket endast är möjligt om den attackerade pjäsen är en drottning, torn eller löpare och om det finns en ruta mellan den och kungen); eller flytta kungen till en ruta som inte är under attack. Att göra en rockad är inte tillåtet.^[15]^[17]

Syftet med spelet är att schackmatta motståndaren; detta inträffar när motståndarens kung är i schack, och det finns inget tillåtet drag att få kungen fri från den eller de attackerade pjäserna. Det är aldrig tillåtet för en spelare att göra ett drag som sätter eller lämnar spelarens egen kung i schack. I mer informella partier är det vanligt att säga "schack" när motståndarens kung är i schack, men det finns ingen regel som säger att man måste göra detta och det görs vanligtvis inte i schackturneringar.^[17]

När spelet är slut

Vinst

M. Hewitt mot W. Steinitz, 1866

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Vit är i schack av löparen på d7. Vit kan varken ta löparen eller undgå schack då rutorna h4 är under attack av hästen på g2 och g4 är under attack av bonden på h5. Alltså är det schackmatt.

Schackpartier kan vinnas på följande sätt:

Schackmatt: Spelaren vars tur det är att flytta är i schack och har inget tillåtet drag finns för att undgå schack.
Resignera: Spelaren får avgå och erkänna sig besegrad. Att fortsätta spela i en ovinnerlig position anses vanligtvis vara av dålig ettiket, och av denna anledning så slutar sällan partier på högre nivå i schackmatt.
Vinna på tid: I partier med en tidskontroll vinner en spelare om motståndaren tar slut på tiden, även om motståndaren har en överlägsen position, så länge spelaren har en teoretisk möjlighet att schackmatta motståndaren.
Förlora genom fusk: En spelare som fuskar, bryter mot reglerna eller bryter mot reglerna som anges för den specifika turneringen kan förlora genom fusk. I turneringar på hög nivå har spelare förlorat för saker som:
- komma försent till partiet (till och med några sekunder);
- få ett samtal eller meddelande på sin telefon;
- vägrar genomgå ett drogtest
- vägrar genomgå en kroppsvisitering för sökandet efter elektroniska hjälpmedel;
- osportsligt beteende (som att vägra att skaka handen med motståndaren).

Remi

Huvudartikel: Remi

Remi

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Svart är inte i schack och har inget tillåtet drag. Alltså är det patt.

Det finns flera sätt som ett parti kan sluta i remi (oavgjort):

Remi enligt överenskommelse: Remi uppnås oftast genom en ömsesidig överenskommelse mellan spelarna. Att erbjuda remi på det korrekta sättet är att muntligt erbjuda remi, göra ett drag och sedan starta motståndarens klocka. Traditionellt har det varit tillåtet för spelarna att erbjuda remi när som helst i spelet, ibland till och med utan att spela ett drag. Under de senaste åren har ansträngningar gjorts för att avråda spelare från att begära remi efter bara några drag, exempelvis genom att göra det förbjudet att begära remi före drag 30.
Patt: Spelaren vid drag (den som står i tur att göra sitt drag) kan inte utföra något drag.
Trefaldig repetition av positionen: Detta inträffar oftast när ingen av spelarna kan undvika att upprepa drag utan att få en sämre position. I denna situation kan endera spelaren erbjuda remi; detta kräver att spelarna har skrivit ned alla dragen så att begäran kan verifieras ifall detta skulle ifrågasättas utav domaren. De tre händelserna i positionen behöver inte inträffa efter vardandra för att begäran ska vara giltig. FIDE-reglerna nämner inget om evigt schackande.
50-dragsreglen: Om ingen bonde har blivit tagen eller flyttats på de senaste 50 dragen så kan endera spelate begära remi. Det finns flera kända slutspel där det är möjligt att tvinga fram en schackmatt men som kräver mer än 50 drag innan en bonde flyttar på sig eller blir tagen; exempelvis inkluderar detta slutspel som två springare mot en bonde och vissa slutspel utan bönder som en drottning mot två löpare. Vissa organisationer för korrespondensschack använder inte 50-dragsregeln.^[b]
Femfaldig repetition av positionen: Liknar regeln för trefaldig repetition, men skillnaden är att [...]

Tidskontroll

[Saknas]

Historia

Huvudartikel: Schackets historia

Föregångare

[Saknas]

1200–1700: Uppkomsten av de moderna reglerna

[Saknas]

1700–1873: Romantikens influenser

[Saknas]

1873–1945: Schack blir en sport

[Saknas]

1945–idag: Tiden efter andra världskriget

[Saknas]

Schack i kulturen

[Saknas]

Under den tidigmoderna tiden

[Saknas]

Under den moderna tiden

[Saknas]

Förbudet inom islam

[Saknas]

Notation

[Saknas]

Spelets gång

[Saknas]

Spelöppningen

[Saknas]

Mittspel

[Saknas]

Slutspel

[Saknas]

Strategi och taktik

Huvudartiklar: Taktik (schack) och Strategi (schack)

[Saknas]

Grundläggande inom schackstrategi

[Saknas]

Grundläggande inom schacktaktik

[Saknas]

Tävlingsinriktat spelande

[Saknas]

Organisering av tävlingar

[Saknas]

Världsmästerskapen

Huvudartikel: Världsmästerskapen i schack

[Saknas]

Titlar och ranking

[Saknas]

Schackvärldsmästare genom tiderna

Manliga schackvärldsmästare
År	Foto	Namn	Nation	Elo-rating
1886–1894		Wilhelm Steinitz	Österrike-Ungern	???
1894–1921		Emanuel Lasker	Tyskland	???
1921–1927		José Raoúl Capablanca	Kuba	???
1927–1935 1937–1946		Alexander Aljechin	Ryssland Sovjetunionen Frankrike	???
1935–1937		Max Euwe	Nederländerna	???
1948–1957 1958–1960 1961–1963		Michail Botvinnik	Sovjetunionen	???
1957–1958		Vasilij Smyslov	Sovjetunionen	???
1960–1961		Michail Tal	Sovjetunionen Lettiska SSR	???
1963–1969		Tigran Petrosjan	Sovjetunionen Armeniska SSR	???
1969–1972		Boris Spasskij	Sovjetunionen	???
1972–1975		Robert Fischer	USA	???
1975–1985		Anatolij Karpov	Sovjetunionen	???
1985–2000		Garri Kasparov	Sovjetunionen Ryssland	???
2000–2007		Vladimir Kramnik	Ryssland	???
2007–2013		Viswanathan Anand	Indien	???
2013–idag		Magnus Carlsen	Norge	???

Kvinnliga schackvärldsmästare
År	Foto	Namn	Nation	Elo-rating
1927–1944		Vera Menchik	Ryssland (i exil) Tjeckoslovakien Storbritannien	???
1950–1953		Ljudmila Rudenko	Sovjetunionen	???
1953–1956 1958–1962		Elisaveta Bykova	Sovjetunionen	???
1956–1958		Olga Rubtsova	Sovjetunionen	???
1962–1978		Nona Gaprindashvili	Sovjetunionen	???
1978–1991		Maia Tjiburdanidze	Sovjetunionen	???
1991–1996 1999–2001		Xie Jun	Kina	???
1996–1999		Susan Polgar	Ungern	???
2001–2004		Zhu Chen	Kina	???
2004–2006		Antoaneta Stefanova	Bulgarien	???
2006–2008		Xu Yuhua	Kina	???
2008–2010		Alexandra Kosteniuk	Ryssland	???
2010–2012 2013–2015 2016–2017		Yifan Hou	Kina	???
2012–2013		Anna Ushenina	Ukraina	???
2015–2016		Mariya Muzychuk	Ukraina	???
2017–2018		Tan Zhongyi	Kina	???
2018–idag		Ju Wenjun	Kina	???

Kompositioner

[Saknas]

Rétis slutspel

[Saknas]

Benkokompositionen

[Saknas]

Problemet med de åtta damerna

[Saknas]

Publikationer

[Saknas]

Matematik och artificiell intelligens

[Saknas]

Kombinatorik för schack och schackpussel

[Saknas]

Schackdatorer

Huvudartikel: Schackdator

[Saknas]

Psykologi

Huvudartikel: Psykologi i schack

Schack och intelligens

[Saknas]

Varianter

Huvudartikel: Schackvariant

[Saknas]

Unicode

Huvudartikel: Unicode

Traditionella schacksymboler är en del av Unicode/U2600-blocket:

Schacksymboler ( PDF)
Namn	Symbol	Kod	HTML (decimal)	HTML (hex)
white chess king	♔	U+2654	♔	♔
white chess queen	♕	U+2655	♕	♕
white chess rook	♖	U+2656	♖	♖
white chess bishop	♗	U+2657	♗	♗
white chess knight	♘	U+2658	♘	♘
white chess pawn	♙	U+2659	♙	♙
black chess king	♚	U+265A	♚	♚
black chess queen	♛	U+265B	♛	♛
black chess rook	♜	U+265C	♜	♜
black chess bishop	♝	U+265D	♝	♝
black chess knight	♞	U+265E	♞	♞
black chess pawn	♟︎	U+265F	♟	♟

Se även

Schack-portalen

Listor

Referenser

Anmärkningar

^ Detta parti spelades den 20 januari 1999 vid Tata Steel Chess Tournament.^[1]
Drag: 1.e4 d6 2.d4 Nf6 3.Nc3 g6 4.Be3 Bg7 5.Qd2 c6 6.f3 b5 7.Nge2 Nbd7 8.Bh6 Bxh6 9.Qxh6 Bb7 10.a3 e5 11.O-O-O Qe7 12.Kb1 a6 13.Nc1 O-O-O 14.Nb3 exd4 15.Rxd4 c5 16.Rd1 Nb6 17.g3 Kb8 18.Na5 Ba8 19.Bh3 d5 20.Qf4+ Ka7 21.Rhe1 d4 22.Nd5 Nbxd5 23.exd5 Qd6 24.Rxd4 cxd4 25.Re7+ Kb6 26.Qxd4+ Kxa5 27.b4+ Ka4 28.Qc3 Qxd5 29.Ra7 Bb7 30.Rxb7 Qc4 31.Qxf6 Kxa3 32.Qxa6+ Kxb4 33.c3+ Kxc3 34.Qa1+ Kd2 35.Qb2+ Kd1 36.Bf1 Rd2 37.Rd7 Rxd7 38.Bxc4 bxc4 39.Qxh8 Rd3 40.Qa8 c3 41.Qa4+ Ke1 42.f4 f5 43.Kc1 Rd2 44.Qa7 (1-0)
^ 50-dragsregeln tillämpas inte i FICGS.

Källor

^ ”Kasparov's Immortal” (på engelska). Chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1011478. Läst 11 juli 2020.
^ Newborn, Monty (1997) (på engelska). Kasparov versus Deep Blue: Computer Chess Comes of Age (1). New York: Springer. sid. 287. ISBN 0-387-94820-1. OCLC 34772332. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=IiXjBwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA2&dq=Deep+Blue+and+Kasparov+&ots=_L4oTCrIPx&sig=BLfHdsAyyC2ZwDXW8g1krZC_2Uc&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 11 juli 2020
^ ”Schack”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 1965. sid. Spalt S 1322 band 24. https://www.saob.se/artikel/?unik=S_01287-0068.6p97&pz=3. Läst 21 december 2019.
^ ”schack” (på engelska). Wiktionary, Den fria ordlistan. Arkiverad från originalet. https://en.wiktionary.org/w/index.php?title=schack&oldid=54503520. Läst 21 december 2019.
^ Chisholm, Hugh (1911) (på engelska). Chess. "6" (11). Encyclopædia Britannica (Wikisource). sid. 93–106. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Chess. Läst 21 december 2019
^ [a b] ”History Of Chess – A Simple Guide on Who Invented Chess” (på engelska). iChess.net. 27 juni 2018. https://www.ichess.net/blog/history-of-chess/. Läst 21 december 2019.
^ ”History of Chess | From Early Stages to Magnus‎” (på engelska). CHESS.com. 6 september 2019. https://www.chess.com/article/view/history-of-chess. Läst 21 december 2019.
^ Murray, H. J. R. (1913) (på engelska). A history of chess. (Ursprungligen publicerad av Oxford University Press). Northampton: Benjamin Press. ISBN 0936317019. OCLC 13472872. https://archive.org/details/historyofchess00murr/page/n941. Läst 21 december 2019
^ ”Schack och dess historia”. stockholmchess.se. http://stockholmchess.se/schack-och-dess-historia/. Läst 21 december 2019.
^ ”Chess Pieces Moves: The Definitive Guide To Learn Chess Fast” (på engelska). iChess.com. 15 november 2017. https://www.ichess.net/blog/chess-pieces-moves/. Läst 21 december 2019.
^ ”Recognized Sports Federations: World Chess Federation” (på engelska). olympic.org. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20171023173859/https://www.olympic.org/world-chess-federation. Läst 22 december 2019.
^ ”Federaciones Españolas” (på spanska). Consejo Superior de Deportes. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20151004082601/http://www.csd.gob.es/csd/asociaciones/1fedagclub/soapcli.2007-02-14.7388867167/. Läst 22 december 2019.
^ [a b] Michael Strock (u.å.). ”7 Head-Scratching Facts That Everyone Can Appreciate” (på engelska). realclear.com. http://www.realclear.com/science/2013/07/08/astounding_facts_that_not_everybody_appreciates_2204.html. Läst 4 januari 2020.
^ ”Fide Laws of Chess taking effect from 1 January 2018” (på engelska). FIDE. https://old.fide.com/fide/handbook.html?id=208&view=article. Läst 22 december 2019.
^ [a b c d] ”Chess Rules” (på engelska) (PDF). Patch Products. 2003. sid. 1–2. https://cdn.shptrn.com/media/mfg/1725/media_document/8976/Imp_ChessR.pdf?1401227342. Läst 4 januari 2020.
^ ”FIDE Laws of Chess, article 3.8.2” (på engelska). FIDE. https://handbook.fide.com/?id=207&view=article. Läst 22 december 2019.
^ [a b c d] Craig L. Zirbel. ”Basic chess rules” (på engelska) (PDF). sid. 2. http://www-math.bgsu.edu/~zirbel/chess/BasicChessRules.pdf. Läst 4 januari 2020.

Vidareläsning

Dunnington, Angus (2003). Chess Psychology: Approaching the Psychological Battle Both on and Off the Board. Everyman Chess. ISBN 978-1-85744-326-4.
Fine, Reuben (1983). The World's Great Chess Games. Courier Dover Publications. ISBN 978-0-486-24512-6.
Hale, Benjamin (2008). Philosophy Looks at Chess. Open Court Publishing Company. ISBN 978-0-8126-9633-2.
Kotov, Alexander (1971). Think Like a Grandmaster. B.T.Batsford. ISBN 978-0-7134-3160-5.
Lasker, Emanuel (1960). Lasker's Manual of Chess. Dover. ISBN 978-0-486-20640-0.
Mason, James (1947). The Art of Chess. Dover Publications. ISBN 978-0-486-20463-5.
Pachman, Luděk (1971). Modern Chess Strategy. Dover. ISBN 978-0-486-20290-7.
Reti, Richard (1960). Modern Ideas in Chess. Dover. ISBN 978-0-486-20638-7.
Rizzitano, James (2004). Understanding Your Chess. Gambit Publications. ISBN 978-1-904600-07-7.

Externa länkar

Schack på Curlie
Lichess.org (finns tillgängligt svenska)
Chess.com (finns tillgängligt svenska)
Svenska Schackförbundets officiella hemsida

Internationella organ

Nyheter

Historia

Chesshistory.com

Kategori:Brädspel Kategori:Schack Kategori:Strategispel Kategori:Spel med fullständig information Kategori:Wikipedia:Basartiklar

[2] Detta parti spelades den 20 januari 1999 vid Tata Steel Chess Tournament.^[1]
Drag: 1.e4 d6 2.d4 Nf6 3.Nc3 g6 4.Be3 Bg7 5.Qd2 c6 6.f3 b5 7.Nge2 Nbd7 8.Bh6 Bxh6 9.Qxh6 Bb7 10.a3 e5 11.O-O-O Qe7 12.Kb1 a6 13.Nc1 O-O-O 14.Nb3 exd4 15.Rxd4 c5 16.Rd1 Nb6 17.g3 Kb8 18.Na5 Ba8 19.Bh3 d5 20.Qf4+ Ka7 21.Rhe1 d4 22.Nd5 Nbxd5 23.exd5 Qd6 24.Rxd4 cxd4 25.Re7+ Kb6 26.Qxd4+ Kxa5 27.b4+ Ka4 28.Qc3 Qxd5 29.Ra7 Bb7 30.Rxb7 Qc4 31.Qxf6 Kxa3 32.Qxa6+ Kxb4 33.c3+ Kxc3 34.Qa1+ Kd2 35.Qb2+ Kd1 36.Bf1 Rd2 37.Rd7 Rxd7 38.Bxc4 bxc4 39.Qxh8 Rd3 40.Qa8 c3 41.Qa4+ Ke1 42.f4 f5 43.Kc1 Rd2 44.Qa7 (1-0)

[19] 50-dragsregeln tillämpas inte i FICGS.

[1] ”Kasparov's Immortal” (på engelska). Chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1011478. Läst 11 juli 2020.

[3] Newborn, Monty (1997) (på engelska). Kasparov versus Deep Blue: Computer Chess Comes of Age (1). New York: Springer. sid. 287. ISBN 0-387-94820-1. OCLC 34772332. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=IiXjBwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA2&dq=Deep+Blue+and+Kasparov+&ots=_L4oTCrIPx&sig=BLfHdsAyyC2ZwDXW8g1krZC_2Uc&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 11 juli 2020

[4] ”Schack”. Svenska Akademiens ordbok. Svenska Akademien. 1965. sid. Spalt S 1322 band 24. https://www.saob.se/artikel/?unik=S_01287-0068.6p97&pz=3. Läst 21 december 2019.

[5] ”schack” (på engelska). Wiktionary, Den fria ordlistan. Arkiverad från originalet. https://en.wiktionary.org/w/index.php?title=schack&oldid=54503520. Läst 21 december 2019.

[6] Chisholm, Hugh (1911) (på engelska). Chess. "6" (11). Encyclopædia Britannica (Wikisource). sid. 93–106. https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Chess. Läst 21 december 2019

[:0-7] [a b] ”History Of Chess – A Simple Guide on Who Invented Chess” (på engelska). iChess.net. 27 juni 2018. https://www.ichess.net/blog/history-of-chess/. Läst 21 december 2019.

[8] ”History of Chess | From Early Stages to Magnus‎” (på engelska). CHESS.com. 6 september 2019. https://www.chess.com/article/view/history-of-chess. Läst 21 december 2019.

[9] Murray, H. J. R. (1913) (på engelska). A history of chess. (Ursprungligen publicerad av Oxford University Press). Northampton: Benjamin Press. ISBN 0936317019. OCLC 13472872. https://archive.org/details/historyofchess00murr/page/n941. Läst 21 december 2019

[10] ”Schack och dess historia”. stockholmchess.se. http://stockholmchess.se/schack-och-dess-historia/. Läst 21 december 2019.

[11] ”Chess Pieces Moves: The Definitive Guide To Learn Chess Fast” (på engelska). iChess.com. 15 november 2017. https://www.ichess.net/blog/chess-pieces-moves/. Läst 21 december 2019.

[12] ”Recognized Sports Federations: World Chess Federation” (på engelska). olympic.org. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20171023173859/https://www.olympic.org/world-chess-federation. Läst 22 december 2019.

[13] ”Federaciones Españolas” (på spanska). Consejo Superior de Deportes. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20151004082601/http://www.csd.gob.es/csd/asociaciones/1fedagclub/soapcli.2007-02-14.7388867167/. Läst 22 december 2019.

[:2-14] [a b] Michael Strock (u.å.). ”7 Head-Scratching Facts That Everyone Can Appreciate” (på engelska). realclear.com. http://www.realclear.com/science/2013/07/08/astounding_facts_that_not_everybody_appreciates_2204.html. Läst 4 januari 2020.

[15] ”Fide Laws of Chess taking effect from 1 January 2018” (på engelska). FIDE. https://old.fide.com/fide/handbook.html?id=208&view=article. Läst 22 december 2019.

[:3-16] [a b c d] ”Chess Rules” (på engelska) (PDF). Patch Products. 2003. sid. 1–2. https://cdn.shptrn.com/media/mfg/1725/media_document/8976/Imp_ChessR.pdf?1401227342. Läst 4 januari 2020.

[17] ”FIDE Laws of Chess, article 3.8.2” (på engelska). FIDE. https://handbook.fide.com/?id=207&view=article. Läst 22 december 2019.

[:4-18] [a b c d] Craig L. Zirbel. ”Basic chess rules” (på engelska) (PDF). sid. 2. http://www-math.bgsu.edu/~zirbel/chess/BasicChessRules.pdf. Läst 4 januari 2020.

[a]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[b]

[1]