Hoppa till innehållet

Berlins spårväg

Från Wikipedia
S-Bahn
S-Bahn
Straßenbahn Berlin
Berlin tramwaj 4033.jpg
Spårvagn av typ Bombardier Flexity Berlin
Allmänt
PlatsTyskland Berlin, Tyskland
Antal linjer22
Antal hållplatser382
Turtäthet5-10 min
Antal passagerare197 milj/år
Organisation
Invigd1865
TrafikoperatörBVG
Tekniska fakta
Banlängd196 kilometer
Spårvidd1,435 mm
(normalspår) millimeter
ElektrifieradJa
MatningLuftledning
Linjekarta

Spårvagn vid Alexanderplatz
Spårvagn typ GT6N vid Friedrichstrasse
Spårvagn på linje M5 vid Berlin Hauptbahnhof

Berlins spårväg är ett av världens största och äldsta spårvagnssnät och återfinns främst i östra delen av Berlin.

Flera linjer går till Alexanderplatz och Hackescher Markt. Sammanlagt har Berlin 22 spårvägslinjer. De linjer som har ett M före siffran kallas för Metro Tram och är de mest trafikerade spårvägslinjerna och fungerar som ett komplement till tunnelbanan. M-linjerna går även dygnet runt till skillnad från övriga linjer.

I största delen av Tyskland kallas spårväg vanligen Straßenbahn, men i Berlin har Tram börjat användas av BVG i skyltningen, möjligtvis för att tydligare skilja det från S-Bahn och lättare förstås av utländska besökare. Tram, eller Trambahn, är också en sedan tidigare vanlig benämning i Sydtyskland, Österrike och Schweiz.

Berlin fick en hästdriven spårväg 1865 då den första linjen från Brandenburger Tor till Charlottenburg startade. Det var den första hästspårvagnen i Tyskland. 16 maj 1881 öppnades världens första elektriska spårväg i Gross-Lichterfelde av Werner von Siemens. I slutet av 1800-talet elektrifierades spårvägen under ledning av Werner von Siemens och den första linjen drevs av Siemens & Halske. Elektrifieringen av existerande nät avslutades 1902. Vid denna tid kördes spårvägen av flera olika bolag, både privata och kommunala. 1929 skapades så BVG och all spårvägstrafik hamnade i ett och samma bolag.

Berlins delning 1 augusti 1949 delade även spårvägsnätet och BVG. När Berlinmuren uppfördes 1961 uppstod två skilda spårvägsnät i staden. De flesta äldre spårvagnar fanns i vagnhallar på västsidan. Spårvägen i Västberlin lades ned 1967 och istället satsade staden på att bygga ut tunnelbanenätet. I Östberlin spelade spårvägen en fortsatt roll men även här skedde nedläggningarna och borttagande av spår, bland annat när Alexanderplatz byggdes om. Däremot byggdes nätet ut när nya förorter byggdes i Marzahn, Hohenschönhausen och Hellersdorf. Från 1954 skedde underhållet av vagnarna på RAW Schöneweide.

Efter murens fall har några spårvägslinjer förlängts från östra Berlin in i västra Berlin. 1995 förlängdes spårvägen på Bornholmer Strasse västerut med nya stationer vid tunnelbanestationerna Seestrasse i Wedding och Osloer Strasse i Gesundbrunnen. Spårväg har även dragits till den nya centralstationen Berlin Hauptbahnhof.

Linje Sträcka
M1 Mitte, Am Kupfergraben - Rosenthal Nord / Niederschönhausen, Schillerstrasse
M2 Alexanderplatz U-Bahn S-Bahn - Heinersdorf
M4 Hackescher Markt S-Bahn - Hohenschönhausen, Zingster Strasse / Falkenberg
M5 Berlin Hauptbahnhof - Hohenschönhausen, Zingster Strasse
M6 Hackescher Markt S-Bahn - Hellersdorf, Riesaer Straße
M8 Berlin Hauptbahnhof - Ahrensfelde
M10 Turmstraße - Warschauer Strasse U-Bahn S-Bahn
12 Mitte, Am Kupfergraben - Weissensee, Pasedagplatz
M13 Wedding, Virchow-Klinikum - Warschauer Strasse U-Bahn S-Bahn
16 Frankfurter Allee U-Bahn S-Bahn - Ahrensfelde
M17 Falkenberg - Adlershof S-Bahn
18 Hellersdorf, Riesaer Strasse - Springpfuhl S-Bahn
21 Lichtenberg U-Bahn S-Bahn/Gudrunstrasse - Schöneweide S-Bahn
27 Weissensee, Pasegdagplatz - Krankenhaus Köpenick
37 Lichtenberg U-Bahn S-Bahn/Gudrunstrasse - Schöneweide S-Bahn
50 Französisch Buchholz, Guyotstrasse - Wedding, Virchow Klinikum
60 Johannisthal, Haeckelstraße - Friedrichshagen, Altes Wasserwerk
61 Schöneweide S-Bahn - Rahnsdorf/Waldschänke
62 Wendenschloss - Mahlsdorf S-Bahn
63 Adlershof, Landschaftspark Johannisthal - Mahlsdorf, Rahnsdorfer Straße
67 Schöneweide S-Bahn - Krankenhaus Köpenick
68 Köpenick S-Bahn - Alt-Schmöckwitz
Totalt

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]