Diskussion:Martin Luther King

Bearbetning

Texten nedan la någon in i artikeln tillsammans med en del klotter, kräver kraftig bearbetning. /Grillo 20 september 2005 kl.13.56 (CEST)

september 1962. 250 000 personer har samlats vid Lincolnmonumentet. Detta för att fira att det hade gått 100 år efter avskaffandet av slaveriet i USA. Och för att höra Martin Luther King. En speciell mening hörs i högtalarna. ”Jag har en dröm”.

Bussbojkotten

8 år tidigare. En sen vinternatt klev den svarta kvinnan Rosa Parks på bussen hem efter en lång arbetsdag. Hon klev på bussen och satte sig en ledig plats i mitten. Efter ett par hållplatser blev bussen full och en vit man tvingades stå upp. Då gick chauffören och sa till Rosa att hon skulle lämna plats åt de vita. Hon vägrade och chauffören hotade med att arrestera henne. Hon vägrade fortfarande och tillslut arresterades hon av polisen. Det var starten på en stor, stor bojkott. Dem svarta kamp mot vita leddes huvudsakligen av den amerikanska pastorn Martin Luther King. Han meddelade i kyrkorna att bojkotten skulle inledas. 5 december 1955 inleddes bojkotten, då bussarna var helt tomma. Dem svarta liftade eller gick till jobbet och åkte i bilarna tillsammans. Detta fick dem vita att ta tag i hårdhandskarna. Dem svarta som stod och väntade på lift blev ofta hotade och trakasserade och hotade. Luther Kings familj fick sin brevlåda full med mordhot.

Mot övertag

Bojkotten hade pågått i snart ett år då vändningen kom. USA:s högsta domstol beslutade att det skulle vara lag på att vita och svarta skulle samma rättigheter på bussarna. Dem första svarta personen som klev på bussen var just Martin Luther King. Rosa Park och andra ledare av bojkotten var med på bussen. Dem vita rasisterna ville dock inte ge sig, så dem släpade och knuffade ut dem vita ur bussarna. Kyrkorna brändes ner och en liknande ”bussbojkott” inträffade vid en servering på en restaurang. Flera sådana här bojkotter startades över hela Södern. Martin Luther King arresterades när han deltog i en av protesterna i Atlanta.

John F Kennedy var demokraternas representant under det dåvarande amerikanska presidentvalet och han hjälpte Martin som då släpptes.

Attackerna

Dem svarta fortsatte att demonstrera längs hela Södern och uppmärksammades mer och mer i USA. En svart grupp från norr reste ner till söder för att demonstrera längs vägen genom att sittdemonstrera vid bussar och restauranger vilket fick rasisterna i söder att rasa. Dem slog de svarta demonstranterna blodiga och en buss med svarta tändes på.

En kväll talade Martin Luther King i en kyrka i Montgomery. Då syntes en flamma utanför fönsterna. Rasisterna hade tänt på eld bilarna utanför kyrkan. Kyrkans fönster krossades av stenar av tårgas men räddades av nationalgärdet i sista stund. Attackerna fortsatte längs hela sommaren och fick en enorm uppmärksamhet och USA:s regering beslutade senare att man skulle ha en gemensam busshållplats. Journalisterna, som hade uppmärksammat attackerna och kampen (svarta mot vita), tackades av Luther King. –Utan pressens närvaro kunde en massaker ha äg rum i Södern utan någonsin uppdagas. Världen tror sällan på historiens skräckskildningar förrän de har dokumenterats av massmedierna, sade han. Demonstranterna tågade vidare mot Birmingham, Alabama. Såväl barn som vuxna deltog. Dem stoppades till slut av ökände rasisten Bill Connor som var polischef i Birmingham. Dem lydde inte och detta fick Connor att rasa. Han gav order om att brandsoldaterna skulle sätta igång sina vattenslangar. Barnen som följde med sprutades ner. Dem övriga demonstranterna tappade tålamodet och började kasta sten. Då släppte poliserna loss sina hundar som rusade in bland folkmassorna och högg och bet alla svarta som dem såg. .

Nästa dag fortsatte demonstrationerna i Birmingham och demonstranterna knäböjde i bön. Då manade Connor på sina mannar att än en gång vrida på vattnet. Men ingenting hände. Varken poliserna eller brandmännen lydde och lät demonstranterna passera. Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen hade lyckats än en gång.

                                                                                                                                                              Ett par månader senare ledde Luther King 250 000 demonstranterna till Lincolnmonumentet. Dem var där för att fira hundraårsminnet av avskaffandet av slaveriet i USA. King var då en av USA:s främsta talare och ledde då ett tal som började som följande:  ”Jag säger er idag, mina vänner, att trots de svårigheter och besvikelser vi möter idag har jag en dröm. Jag har en dröm att denna nation en dag skall resa sig upp och leva upp till den verkliga innerbörden av sin trosbekännelse: Vi anser det absolut självklart att alla människor har sitt lika värde. Jag har en dröm att sönerna till forna slavar och sönerna till forna slavägare en dag, på Georgias röda kullar, ska kunna sitta tillsammans kring brödraskapets bord. Jag har en dröm att

till och med staten Mississippi en dag ska förvandlas till en oas av friheter och rättigheter. Jag har en dröm att minnas att mina fyra små barn en dag ska leva i en nation där de inte blir bedömda efter färgen på sin hud utan efter sin personlighet…” Efter detta numera klassiska tal var Martin Luther King officiellt ledare för de svarta i USA.

Ny lag – mot frihet

Martin Luther King ledde den 21 mars 1961 en marsch mot Montgomery, vilket dem hade tillåtelse till. Under marschen sa Luther King bla: -Idag vill jag säga till Amerikas befolkning och till världen att vi inte tänker vända om. Vi är på väg nu och ingen rasistvåg kan hindra oss. Vi är på väg mot frihetens land.

Detta fick USA regering att stifta en ny lag. USA:s myndigheter skulle nu övervaka val i delstater, vilket betydde att delstaterna inte kunde hindra dem svarta från att rösta. Martin Luther King hade lyckats!

Mordet på Martin Luther King

När Luther King skulle hålla en demonstration i april 1968 i Memphis, hördes ett skott. Martin Luther King föll ihop efter en kula hade träffat honom i halsen. Han fördes omedelbart till sjukhus men dog efter ca 1 timma. Den vite mannen James Earl Ray griptes för mordet och fick fängelse. Martin Luther Kings död chockade hela USA. Upplopp bildades av svarta och 39 personer dog. Vid Babtistkyrkan i Atlanta, där han hållit sin första predikan, skedde hans begravning. Över 100 000 personer hade samlats.

Sammanfattning

Allt började med en bussbojkott som Luther King startade då svarta vägrade åka buss. Till slut hade Luther King fått sin första framgång då man inte fick skilja på svarta och vita på bussarna. De svarta demonstrerade över hela Södern och flera personer dog vid olika blodbad. Vid demonstrationerna i Birmingham fick demonstranterna tillslut passera och det var ännu ett framsteg. Martin Luther King höll flera tal och blev mer och mer respekterad. Till slut beslutade USA:s regering att USA:s myndigheter var tvungna att övervaka valen, vilket betydde att delstaterna inte kunde hindra dem svarta att rösta. Martin Luther King mördades senare 1965 vid en demonstration av den vite mannen James Earl Ray.

Dem svarta måste vara överlyckliga över Martin Luther Kings arbete och han vann respekt över hela världen och pga av att USA:s myndigheter nu kan övervaka valen så dem svarta i alla fall kan få lite demokratisk rätt.

Struktur

Artikeln är för närvarande ordentligt ostrukturerad. // habj 9 oktober 2006 kl. 11.03 (CEST)[svara]

hur fan?!

hur fan orkade du skriva allt det där? :O tror jag inte skulle ha orkat det på ett fint tag eller har du bara kopierat allt?

Ska det verkligen vara så att makans "datum" (i rutan uppe till höger) bara omfattar den tid de varit gifta? Borde det inte vara hennes födelse- och dödsår istället? Vame 3 oktober 2008 kl. 12.29 (CEST)

Politiker???

Jag ser att MLK i artikeln har blivit kategoriserad som "mördade politiker". Finns ingen kategori för "mördade religiösa personligheter"? Jag kan hålla med om att det MLK och personer som Gandhi, Moder Theresa och Dalai Lama sysslat med det som i vid bemärkelse kan definieras som politik, eller åtminstone som försök att påverka politiska förhållanden. Men drivkrafterna har så vitt jag kan förstå kommit från deras religiösa tro. Jag har inte hittat några uppgifter om att MLK skulle ha varit medlem i någon politisk organisation. Han var baptist i grunden och valdes till ordförande för Southern Christian Leadership Conference . Alla hans tal hade religionen som grundval och han såg sig själv som någon som Gud gett kraften att med utomparlamentariska och pacifistiska metoder leda en fredlig kamp för att uppnå rättvisa och endräkt vad gäller olika grupper i USA. Jag tror att en kategori:mördade religiösa personligheter, alternativ två kategorier – mördade och religiösa personligheter för att korssöka på det nya sättet, kan täcka in ganska många människor – påvar, munkar, profeter, martyrer, gudsmän – och kanske kan även Jesus föras till denna grupp. --Caspiax 11 januari 2009 kl. 01.45 (CET)[svara]

Martin Luther Kings partipolitiska tillhörighet

La till detta avsnitt:

"Martin Luther King var uttalad anhängare och medlem av det Republikanska partiet som sedan bildandet varit det parti i USA som stått för det främsta motståndet till slaveriet och dess effekter samt stått bakom de stora medborgarrättsliga reformerna i denna fråga, avskaffandet av slaveriet inkluderat (se bland annat tilläggen till konstitutionen nummer 13, 14 och 15). (Källa: http://www.humanevents.com/article.php?id=16500 )"

/BobbyGalt

Källan till påståendet (som för övrigt inte ens den ger stöd åt att King var "uttalad anhängare och medlem av det Republikanska partiet") är ett debattinlägg av en företrädare för National Black Republican Association. Det är inte en godtagbar källa. Diskussionen om Kings eventuella partipolitiska sympatier har förts flera gånger på en:wp (senast här, se även arkivet) och hittills har resultaten varit att det inte finns tillförlitliga källor för några sådana.

Även avsnittet om Israel har på en:wp tagits bort (se diskussion), dels eftersom citatens riktighet är ifrågasatta och dels då det inte bedömts haft tillräcklig betydelse för att ingå i en biografi om King. Båda dessa stycken bör tas bort även ur vår artikel. Carnot 12 maj 2011 kl. 19.10 (CEST)[svara]

Stöd till Israel

Har lagt till följande:

"Martin Luther King stödde Israel och bland annat har följande citat klarlagts att kunna tillskrivas honom:

"I cannot stand idly by, even though I happen to live in the United States and even though I happen to be an American Negro and not be concerned about what happens to the Jews in Soviet Russia. For what happens to them happens to me and you, and we must be concerned." "Israel's right to exist as a state in security is uncontestable."

"Peace for Israel means security, and we must stand with all our might to protect its right to exist, its territorial integrity. I see Israel as one of the great outposts of democracy in the world, and a marvelous example of what can be done, how desert land can be transformed into an oasis of brotherhood and democracy. Peace for Israel means security and that security must be a reality."

"I solemnly pledge to do my utmost to uphold the fair name of the Jews -- because bigotry in any form is an affront to us all."

"When people criticize Zionists they mean Jews, you are talking anti-Semitism."

(Källa: http://www.jewish-history.com/mlk_zionism.html )"

/BobbyGalt

Någon har ändrat denna del, tyvärr blir det nog fel om dessa citat grupperas tillsammans.. /BobbyGalt

Ifrågasättande av födelse

Enligt Kurt Johannessons "Retorik eller konsten att övertyga" (Norstedts, tryckt 2008) föddes King 1928.

Översättning

Varför är inte talen och citaten översatta till svenska? Detta är svenska Wikipedia. På tex tyska och norska versionen av denna sida har man översatt. VORDME 15 mars 2011 kl. 21.26 (CET)[svara]

Är gjort. Lill-Ann (disk) 6 september 2013 kl. 20.59 (CEST)[svara]

"Förhistoria"

Det känns lite väl ambitiöst att i artikeln om Martin Luther King börja med att Columbus upptäckte Amerika 1492. Jag ser ingen anledning att inleda artikeln med ett avsnitt om slaveriet i USA. Ämnet har en egen artikel och behöver inte förklaras i varje artikel om olika medborgarrättskämpar. Carnot 12 maj 2011 kl. 13.03 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Martin Luther King. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150206131140/http://sclcnational.org/our-history/ till http://sclcnational.org/our-history/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 21 maj 2017 kl. 20.27 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Martin Luther King. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150120105652/http://www.crimelibrary.com/terrorists_spies/assassins/ray/1.html till http://www.crimelibrary.com/terrorists_spies/assassins/ray/1.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juni 2017 kl. 22.51 (CEST)[svara]

Översättningen av Kings tal till svenska är ett skämt. Vem översätter "Well" till "Nja"?

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Martin Luther King. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150129183643/http://the1968exhibit.org/covering-1968/2010-06/solidarity-day-resurrection-city-june-19-1968 till http://the1968exhibit.org/covering-1968/2010-06/solidarity-day-resurrection-city-june-19-1968

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 januari 2018 kl. 06.52 (CET)[svara]

Faktamall

Den här faktarutan fanns bortkommenterad i artikeln. Vet inte om det är något att spara på, men i artikeln blir det rörigt med en riktig faktaruta och en bortkommenterad, så jag lägger den här i stället. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 12 mars 2022 kl. 11.47 (CET)[svara]

{{Faktamall biografi
| namn                 = Martin Luther King, Jr. {{Nobelmedalj|fred}}
| bild                 = Martin Luther King Jr NYWTS.jpg
| bildtext             =
| födelsenamn          = Michael King, Jr.
| födelsedatum         = [[15 januari]] [[1929]]
| födelseort           = [[Atlanta, Georgia|Atlanta]], [[Georgia]], USA
| dödsdatum            = {{Död datum och ålder|1968|4|4|1929|1|15}}
| dödsort              = [[Memphis, Tennessee|Memphis]], [[Tennessee]], USA
| nationalitet         = {{flaggbild|USA}} Amerikan
| känd_för             =
| yrke                 =
| maka                 = [[Coretta Scott King]] <br> (g. 1953–1968; hans död)
| föräldrar            = [[Martin Luther King, Sr.]]<br>[[Alberta Williams King]]
| barn                 = [[Yolanda King|Yolanda Denise-King]] (1955–2007)<br>[[Martin Luther King III]]<br>Dexter Scott King<br>Bernice Albertine King
| religion             = [[Progressive National Baptist Convention]]
| influenser           = [[Jesus]], [[Abraham Lincoln]], [[Mahatma Gandhi]], [[Benjamin Mays]], [[Hosea Williams]], [[Bayard Rustin]], [[Henry David Thoreau]], [[Howard Thurman]], [[Lev Tolstoj]]
| organisation         = [[Southern Christian Leadership Conference]] (SCLC)
| alma_mater           = [[Morehouse College]], [[Crozer Theological Seminary]], [[Boston University]]
| rörelse              = [[Medborgarrättsrörelsen i USA 1955–1968|Afroamerikanska medborgarrättsrörelsen]], [[Fredsrörelsen]]
| utmärkelser          = [[Nobels fredspris]] (1964), [[Frihetsmedaljen]] (1977, postumt), [[Kongressens guldmedalj]] (2004, postumt)
| namnteckning         = Martin Luther King Jr Signature2.svg
}}