Diskussion:Gråkråka

Gråkråka och svartkråka

Den här artikeln anger Corvus corone cornix som vetenskapligt namn för gråkråka och Corvus corone corone för svartkråka. Engelska wikipedia anger namnen Corvus cornix respektive Corvus corone. Vi är alltså (liksom forskarvärlden) oense om ifall de ska räknas som olika arter eller inte. Länkningen till engelska wikipedia har flyttats ett par gånger. Man kan t ex som nu länka till beskrivningen av Gråkråka, eftersom den varianten är helt dominerande i Sverige. Man kan också välja att länka till den art som har samma vetenskapliga namn, som det var nyligen. Vilken variant man än väljer uppstår spänningar. --Etxrge 13 juni 2005 kl.11.33 (CEST)

Jag satt också och funderade på vilket som var det riktiga. En sak som jag tycker är att artikeln kråka ska behandla gråkråka, då det ger minsta möjliga förvåning eftersom gråkråkan är den vanligaste arten i Sverige. Svartkråkan förekommer såvitt jag förstår väldigt sällan i svensk fauna, däremot är den vanligt förekommande på europeiska fastlandet. Jag förslår att vi bryter ut svartkråkan till en egen artikel och låter kråka behandla gråkråkan. De latinska namnen är en annan fråga, detta kan kanske ge någon vägledning, jag vet dock inte hur auktoritär sajten är.. //knuckles 13 juni 2005 kl.13.02 (CEST)

(.... Menade du aukturitativ? ) 94.191.131.244 22 september 2017 kl. 02.51 (CEST)

Det här inlägget utgår ifrån att "gråkråka" är en art. Så säger också en: och fr: . de: säger att "gråkråka" är en underart. Det säger också den fågelbok jag konsulterat. Jag tycker att vi ska acceptera att vi inte kan avgöra om gråkråka ska betraktas som art eller underart. --Etxrge 13 juni 2005 kl.13.29 (CEST)

Så här har jag uppfattat saken: Både grå- och svartkråka betraktades tidigare som samma art, men 2002 delades de upp i två separata arter; se [1]. Jag vet inte hur officiellt detta beslut är, men det verkar vara ganska allmänt accepterat. Dock har uppdelningen inte (ännu) genomförts av det officiella svenska organet, SOF:s Taxonomikommitté, vilket komplicerar det hela för oss. Jag gissar att det bara är en tidsfråga innan uppdelningen blir officiell även i Sverige. Egentligen tycker jag att vi ska hålla oss till de svenska konventionerna (dvs att arten kråka innefattar både grå- och svartkråka), men det ger ju som sagt problem med interwikilänkarna, så jag vet inte riktigt vad som är bäst. /Pontus 13 juni 2005 kl.13.41 (CEST)

Åhå, jag missuppfattade nog problematiken tidigare.. Är grå- och svartkråka de enda underarterna? Eller blir det problem när vi bestämmer oss för att skriva om amerikanska och asiatiska kråkor (om det nu finns sådana)? //knuckles 13 juni 2005 kl.14.18 (CEST)

Enligt de:Aaskrähe finns det sex raser, varav två förekommer i Europa. /Pontus 13 juni 2005 kl.14.24 (CEST)

Och enligt [2] är två av dessa svartkråkor och fyra gråkråkor. /Pontus 13 juni 2005 kl.14.29 (CEST)

Som det är nu så länkas den engelska versionen till Carrion crow, vilken har en helt annan utbredning.

Någon som vet om SOF fortfarande räknar grå- och svartkråka som samma art? /Nicke L 19 januari 2009 kl. 11.44 (CET)

De verkar ha splittat dem i gråkråka och svartkråka (och det är förslag att gråkråka ändras till bara kråka). Se: hwww.sofnet.org/1.0.1.0/411/download_2225.php (pdf). Såvitt jag vet finns det ingen vetenskaplig tvekan om att svart och gråkråka är skilda arter; de skiljer sig tydligt genetiskt. Jag kollade Google scholar, och efter cirka 2008 betraktas de som separata arter i nästan alla artiklar. 213.112.198.31 11 augusti 2011 kl. 22.10 (CEST)

parningstid eller fortplantningstid

Artikeln säger just nu att kråkan lever parvis under parningstiden, flockvis annars. Tidigare sade den att kråkan lever parvis under fortplantningstiden. Det tycker jag är bättre. En av mina fågelböcker säger att kråkan lever familjevis så länge som flera veckor efter att ungarna lämnat boet. Någon gång under denna tid kan familjen sälla sig till en flock. De kan inte göra det innan ungarna lämnat boet. Båda föräldrarna deltar i matandet av ungarna. Det är inte troligt att parningen fortsätter efter att äggen lagts. Jag ändrar därför tillbaka. Deltar gärna i fortsatt diskussion om det fortfarande finns skiljaktigheter om detta. --Etxrge 14 augusti 2005 kl.11.07 (CEST)

Ej källbelagd information som förflyttats från artikeln

Jag är mycket osäker på om dessa experiment avser kråka och inte någon annan art av kråkfåglarna.
"Nyligen gjorda tester och experiment har visat att kråkans intelligens kan mätas med schimpansens. På vissa punkter överträffar kråkan schimpansen. Hos jägare har det varit känt länge att kråkan är intelligent. Ett exempel är om fem jägare går in i en koja, så närmar sig inte kråkan förrän den har sett alla fem jägare kommit ut ur kojan. Ett annat test gick ut på att ett antal personer tog på sig ansiktsmasker och en av de personerna störde kråkan när den var i sitt bo. Nästa dag visade kråkan upp ett aggressivt beteende mot personen med masken som stört denne dagen innan. De andra kunde röra sig fritt i området. Ett annat test gick ut på att en kråka fick gömma sin mat bakom några mindre stenar. Samtidigt satt två kråkor i bur, riktade mot denna kråka som skulle gömma maten. Den ena buren var övertäckt så den ena kråkan såg ingenting. När det två kråkorna släpptes ut, så lät inte kråkan som hade gömt maten kråkan som hade sett vad denne hade gömt maten komma nära alls. Den kråkan som inte hade sett något läts gå omkring utan problem. Det ska också sägas att kråkan som hade sett vart maten var gömd, försökte dölja vad den visste så bra den kunde."
--AHA 19 juni 2009 kl. 08.07 (CEST)

Förekomsten i Sverige

Under rubriken Förekomst står det nu: "I Sverige har observationer av den ökat den senaste tioårsperioden." Jag frågar mig hur intressant den informationen egentligen är med tanke på den nästföljande meningen: "Om det beror på en faktisk ökning eller på ökad kunskap bland fågelskådare är däremot osäkert."

Jag tycker dessa två meningar kan ersättas med att (grå)kråkan är en relativt vanlig fågel i Sverige. /--Nyström 24 november 2011 kl. 15.47 (CET)

Det har blivit en omkastning av texten vid något tillfälle. Den korrekta utsagan ska vara "I Sverige häckar gråkråkan över hela landet. Svartkråkan förekommer i Sverige nästan uteslutande i sydvästra Skåne men observationer av taxonet har ökat under den senaste tioårsperioden. Om det beror på en faktisk ökning eller på ökad kunskap bland fågelskådare är däremot osäkert." Den sista meningen kan dock förklaras bättre. Jag ska försöka omformulera. Mvh --AHA 26 november 2011 kl. 11.05 (CET)

Jag tycker meningen ”Om det beror på en faktisk ökning eller på att fler fågelskådare idag är uppmärksamma vid studier av svarta kråkfåglar är osäkert.” kan strykas. Den brasklappen gäller ju för de allra flesta mängdredovisningar som presenteras från den biologiska världen. /--Nyström 26 november 2011 kl. 14.28 (CET)

Nej, jag skulle inte säga att det gäller alla utsagor om populationstrender. Men nu när det faktiskt är fallet är det väl bättre att uppge att så är fallet än att inte göra det? Jag tycker också att den utsagan är i linje med att Skriv ut det självklara. Mvh --AHA 26 november 2011 kl. 20.44 (CET)

Hur går man tillväga för att ta reda på huruvida en ev populationsförändring är en "faktisk" förändring? /--Nyström 29 november 2011 kl. 13.56 (CET)

corone/cornix

Igen! Enligt Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist så är det två separata arter och artikeln bör alltså delas till två, men just nu ska jag sova så det får vänta om ingen annan orkar fixa. - Averater (disk) 1 augusti 2013 kl. 00.43 (CEST)

Angående referensen så hittade jag en via Afrikansk gul glasögonfågel och den var angiven som: <ref name="CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. ''The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6.'' Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist</ref>

Även Catalogue of Life listar två olika arter. Referens: <ref name = "COL">{{webbref |url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/allocosa+obscuroides/match/1|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.|hämtdatum= 24 september 2012 |författare= Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.)|datum= 2011|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> - Averater (disk) 1 augusti 2013 kl. 00.50 (CEST)

Fixat. Kolla gärna språket nu så det inte har blivit dubbelmeningar eller andra fel. Man blir lätt blind på sin egen text. - Averater (disk) 1 augusti 2013 kl. 14.40 (CEST)

Mer diskussion på Diskussion:Kråkfåglar.

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Kråka. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100821172048/http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist till http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 26 april 2017 kl. 03.10 (CEST)