Hoppa till innehållet

Dziban

Från Wikipedia
Dziban (ψ1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDraken
Rektascension17t 41m 56,35536s[1]
Deklination72° 08′ 55,8481″[1]
Skenbar magnitud ()4,58[2]
Stjärntyp
SpektraltypF5IV-V[3] /F8V[4]
U–B+0,01 /+0,04[2]
B–V+0,43 /+0,525[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,30 ± 0,2 /-11,20 ± 0,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +25,32 /34,89[1] mas/år
Dek.: -268,47 /-275,94[1] mas/år
Parallax ()43,79 ± 0,45 [1]
Avstånd74,5 ± 0,8  (22,8± 0,2 pc)
Detaljer
Massa1,38 +0,15 -0,08 / 0,70 ± 0,07[6] M
Radie1,2-1,3[7] R
Temperatur6 544 ± 42/4 400 ± 300[6] /6 212 ± 75[8] K
Metallicitet-0,10 ± 0,05[8]
Ålder3,3[2] miljarder år
Andra beteckningar
31 Draconis, ADS 10759 AB, Gliese 694.1
Ψ 1 Dra A : BD + 72 ° 804, HD 162003, HIP 86614, HR 6636, SAO 8890 [3]
Ψ 1 Dra B : BD + 72 ° 805, HD 162004, HIP 86620, HR 6637, SAO 8891[4]

Dziban eller Psi1 Draconis (ψ1 Draconis, förkortat Psi1 Dra, ψ1 Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i norra delen av stjärnbilden Draken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,58[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 43,8 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 74,5 ljusår (22,8 parsek) från solen.

Beteckningen av komponenterna - ψ1 Draconis A och B - härrör från konventionen som används av Washington Multiplicity Catalog (WMC) för multipelstjärnsystem, och antagits av Internationella Astronomiska Unionen (IAU).[9] Psi1 Draconis bär också det traditionella namnet Dziban eller Dsiban, som härstammar från det arabiska adh-dhi'ban, vilket betyder "de två vargarna" eller "de två shakalerna".[10]

Dziban är en dubbelstjärna som består av en blå till vit underjätte av spektralklass F5IV-V[3] och en gulvit stjärna i huvudserien av spektralklass F8V.[4] De två stjärnorna är separerade med ca 31 bågsekunder. Endast en mycket liten del av banan har observerats och en omloppsperiod på 10 000 år har beräknats,[11] vilket dock är mycket preliminärt och troligen med en stor felmarginal.

Dziban har en massa som är ca 40 procent större än solens massa och en radie som är 1,2-1,3[7] gånger solens.

År 2015 offentliggjordes upptäckten av en gasjätteplanet i Psi1 Draconis-systemet. Psi1 Draconis Bb är en Jupiterliknande exoplanet kretsande kring sekundärstjärnan Psi 1 Draconis B. Planeten upptäcktes när periodiska dopplerskiftningar i stjärnans spektrum avslöjade planetens närvaro. De liknar den spektroskopiskt binära naturen hos Psi1 Draconis A. Dess minimummassan är 1,53 gåner Jupiters massa och den kretsar kring sin värdstjärna med en omloppsperiod på 8,5 år och har en telativt excentrisk omloppsbana.[8]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e] Johnson, H. L. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c] "psi01 Dra A". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 17 mars 2017.
  4. ^ [a b c] "psi01 Dra B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 17 March 2017.
  5. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. Bibcode:2006AstL...32..759G. arXiv:1606.08053 Freely accessible. doi:10.1134/S1063773706110065. Hämtad 12 december 2016.
  6. ^ [a b] Gullikson, Kevin; Endl, Michael; Cochran, William D.; MacQueen, Phillip J. (2015). "MINING PLANET SEARCH DATA FOR BINARY STARS: THE ψ1 DRACONIS SYSTEM". The Astrophysical Journal. 815: 62. Bibcode:2015ApJ...815...62G. arXiv:1511.01903 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/815/1/62.
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) – Third edition – Comments and statistics". Astronomy & Astrophysics. 367 (2): 521–24. Bibcode:2001A&A...367..521P. arXiv:astro-ph/0012289 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  8. ^ [a b c] Endl, Michael; Brugamyer, Erik J.; Cochran, William D.; MacQueen, Phillip J.; Robertson, Paul; Meschiari, Stefano; Ramirez, Ivan; Shetrone, Matthew; Gullikson, Kevin; Johnson, Marshall C.; Wittenmyer, Robert; Horner, Jonathan; Ciardi, David R.; Horch, Elliott; Simon, Attila E.; Howell, Steve B.; Everett, Mark; Caldwell, Caroline; Castanheira, Barbara G. (2016). "Two New Long-Period Giant Planets from the Mcdonald Observatory Planet Search and Two Stars with Long-Period Radial Velocity Signals Related to Stellar Activity Cycles". The Astrophysical Journal. 818: 34. arXiv:1512.02965 Freely accessible. doi:10.3847/0004-637X/818/1/34.
  9. ^ Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 Freely accessible [astro-ph.SR].
  10. ^ Star Name – R.H. Allen p.212
  11. ^ "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observator

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]