Hoppa till innehållet

Finsk grammatik

Från Wikipedia

Uttalet av finska överensstämmer huvudsakligen med skriften. Uttalet av u motsvaras dock av svenskans o (som i bok, inte som i korv), medan o motsvaras av å.

Bokstaven N ljuder olika beroende på positionen i ett ord:

  • N före K uttalas NG, till exempel kenkä [kengkä] och onko [ongko].
  • N före P uttalas M, till exempel onpa [ompa].
  • N före L uttalas L, till exempel samanlainen [samallainen].
  • N före M uttalas M, i detta fall likt mm (lång uttal).

Uttalet för NG är normalt alltid långt, till exempel Helsingin och kengät. Kort ng-ljud återfinns bara i lånord likt signaali, annars uttalas bokstaven G alltid som hårt, dvs till exempel gavel.

Mer om finskans uttalsskillnader gentemot svenska kan läsas på artikeln om finska.

Personliga pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Personliga pronomen
Finska Svenska
Singular
minä jag
sinä du
hän han, hon
Plural
me vi
te ni
he de
Artigt
Te Ni

Demonstrativa pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Demonstrativa pronomen
Finska Svenska
Singular
tämä den/det här
tuo den/det där
se den/det (där, ej i närheten)
Plural
nämä de här
nuo de där
ne de (där, ej i närheten)

Interrogativa pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Interrogativa pronomen
Finska Svenska
kuka vem, (av många)
mikä vilket, vilken (av många)
ken vem, vilken (av många) - (gammalt eller dialektalt ord)
kumpi vilken/vilket (av två)
kumpainen vilken/vilket (av två) - (gammalt eller dialektalt ord)

Relativa pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Relativa pronomen
Pronomen Exempel Svenska
joka (syftar tillbaka på en person, ett personligt pronomen eller en sak) "hän on ainoa, jonka muistan" "han/hon är den enda som (jag) kommer ihåg"
"se on ainoa asia, jonka muistan" "det är den enda saken som (jag) kommer ihåg"
mikä (syftar tillbaka på en sak, ett icke-personligt pronomen eller huvudsatsen) "se on ainoa asia, minkä muistan"
"hän ei tullutkaan, mikä suututti minua" "trots allt kom han inte, vilket retade mig"
kuka (syftar tillbaka på en person eller ett personligt pronomen; vardagligt eller dialektalt) "hän on ainoa, kenet muistan "han/hon är den enda som (jag) kommer ihåg"

Reciproka pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Reciproka pronomen
Pronomen Exempel Svenska
toinen "he rakastavat toisiaan" "de älskar varandra" (plural)
"he rakastavat toinen toistaan" "de älskar varandra (var och en)" (dubbel singular)

Reflexiva pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Reflexiva pronomen
Pronomen Suffix Exempel Svenska
itse plus motsvarande possessivsuffix "keitin itselleni teetä" "(Jag) kokade te till mig själv."

Indefinita pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Indefinita pronomen
Finska Svenska
joka (oböjligt) varje
jokainen varje (enskild)
joku någon (person)
jompikumpi någondera
jokin någonting, något (djur, sak)
kukin envar
kumpainenkin bägge (ålderdoml. el. dial.)
kumpikin båda två
mikin varje sak (dial.)
kenkään ingen, någon (ålderdoml. el. dial.)
kukaan (nom.), kene+..+kään (oblique) ingen/någon (person)
ei kukaan ingen (person)
kumpikaan ingendera
ei kumpikaan inte någondera
mikään någonting → ei mikään = ingenting
mones (nom.), monente- (oblique) vilken i ordningen (representerar första, andra, osv.)

Indefinita adjektiv

[redigera | redigera wikitext]
Indefinita adjektiv
Finska Svenska
ainoa enda
eräs en viss
harva
usea flera
itse (icke-reflexivt) själv
kaikki allt, allting, alla
molemmat båda, bägge
moni många, mången
muu annan, annat
muutama några, ett fåtal
muuan en viss
sama samma
toinen (icke-reciprokt, icke-numeriskt) en/någon annan
Finska kasus
Kasus Suffix Svensk prep. Exempel Översättning
Grammatiskt
nominativ   - talo hus
genitiv -n -s talon husets
ackusativ - eller -n - talo eller talon hus
partitiv -(t)a - taloa hus (som ett objekt)
Lokativ (internt)
inessiv -ssa i talossa i (ett) hus
elativ -sta från (inifrån, ur) talosta från (ett) hus
illativ -an, -en, etc. in i taloon in i (ett) hus
Lokativ (externt)
adessiv -lla talolla på (ett) hus
ablativ -lta från talolta från (ett) hus
allativ -lle till talolle till (ett) hus
Essiv
essiv -na som talona som ett hus
translativ -ksi till (förvandling) taloksi till ett hus
Marginal
instruktiv -n med (hjälp av) taloin med huset
abessiv -tta utan talotta utan (ett) hus
komitativ -ne- tillsammans (med) taloineni med mitt hus

Finskans kasussystem kan inte direkt överföras på svenska prepositioner då finskan favoriserar internlokativa prepositioner över externa. Jämför svenskans Jag sitter på bussen mot finskans Istun linja-autossa (rakt översatt Jag sitter i bussen). Samtliga kasus uppvisar därutöver även andra funktioner, till exempel tid, sätt och medel. Exempelvis Perjantaina = på fredag (inte som fredag) och Pidän hänestä = Jag gillar honom/henne där ändelsen -stä rent semantiskt snarare motsvarar svenskans om.

Utöver detta kan tilläggas att abessivet, utöver bruket i tredje infinitiven, är begränsat i dagligt språk där det snarare ersätts av prepositionen ilman tillsammans med substantivet i partitiv.

Det finns tre olika 'plural' i finska.

Nominativ plural
[redigera | redigera wikitext]

Plural bildas genom att t läggs till böjningsstammen.

Nominativ plural
Finska Svenska
"koirat olivat huoneessa" "hundarna var i rummet"
"huoneet olivat suuria" "rummen var stora"
Efter räkneord
[redigera | redigera wikitext]

Efter räkneord används partitiv singularis.

Följande nummer
Finska Svenska
"huoneessa oli kaksi koiraa" "I rummet fanns två hundar"
"talossa oli kolme huonetta" "I huset fanns tre rum"

Böjda pluraler

[redigera | redigera wikitext]

När ett ord i plural är böjt i ett annat kasus än nominativ ersätts plural-t:et med i, varefter man hakar på i stort sett samma ändelser som i singular.

Böjda pluraler
Finska Svenska
'huone' → 'huoneita' '(några) rum'
'huoneissa' 'i rum'
Böjda pluraler
Finska Svenska
'lintu on puussa' 'fågeln är i trädet'
'linnut ovat puissa' 'fåglarna är i träden'

Böjning av pronomen

[redigera | redigera wikitext]
Böjningar av pronomen
Finska Kasus Exempel Svenska
'minä' nominativ 'Jag'
'minun' genitiv ('min, mitt')
'tämä talo on minun ' 'det här huset är mitt '
'tämä on minun taloni ' 'det här är mitt hus'
'minut' ackusativ 'hän tuntee minut' 'han/hon känner mig'
'minua' partitiv 'hän rakastaa minua' 'han/hon älskar mig'
'minussa' inessiv 'tämä herättää minussa vihaa' 'det här väcker ilska i mig'
'minusta' elativ 'hän puhui minusta' 'han/hon talade om mig'. Idiomatiskt: 'minusta' = 'enligt min åsikt'.
'minuun' illativ 'hän luotti minuun' 'han/hon litade på mig'
'minulla' adessiv 'minulla on rahaa' 'Jag har pengar'
'minulta' ablativ 'hän otti minulta rahaa' 'han tog pengar från/av mig'
'minulle' allativ 'anna minulle rahaa' 'ge mig pengar'
'minuna' essiv 'sinuna en ottaisi rahoja' 'om jag var du, skulle jag inte ta pengarna'
'minuksi' translativ 'häntä luullaan usein minuksi' 'man tror ofta att han/hon är jag'

Substantiv- och adjektivstammar

[redigera | redigera wikitext]
Vokalstammar
[redigera | redigera wikitext]

Ett ord med en vokalstam har en vokal i slutet av ordet i nominativ, och behåller vokalen i alla former. Stamvokalen kan dock ändras i vissa böjningsformer:

Svenska stamvokalen singular sg. gen. sg. part. plural pl. gen. pl. part. Kommentar
fisk -a kala kalan kalaa kalat kalojen kaloja a + i blir oj efter a, e och i.
vinkel -a kulma kulman kulmaa kulmat kulmien kulmia a + i blir i efter o och u
sommar kesä kesän kesää kesät kesien kesiä ä + i blir i
namn -e nimi nimen nimeä nimet nimien nimiä e blir i i slutet av ord; e + i blir i
hall -i halli hallin hallia hallit hallien halleja i + i blir ej
ljus -o valo valon valoa valot valojen valoja En stam med en labial vokal -o, -u, -y, -ö oföränderlig; i blir j mellan vokaler
nalle/gosse björn -e nalle nallen nallea nallet nallejen nalleja Oföränderligt -e kan man finna i många nya ord; i blir j mellan vokaler
land, jord -aa maa maan maata maat maiden maita En lång vokal blir kort före plurals i
väg -ie tie tien tietä tiet teiden tei De historiskt långa vokalerna ee, oo, öö har blivit diftongerade, men den ursprungliga vokalen finns bevarad i kortformer.

Förändringen av fornfinskans slutliga e till i betyder att stamvokalen av ett ord som slutar på i inte kan bestämmas från endast nominativ; en av böjningsformerna måste konsulteras. Men de flesta gamla ärvda orden som slutar på i är på nedgång som e-stammarna (eller konsonant, se nedan), medan nyare lånord, där i oftast läggs till för fonetiska skäl (som i halli (hall och ruuti (krut)), som hela tiden håller på att minska.

Konsonantstammar
[redigera | redigera wikitext]
-s substantiv
[redigera | redigera wikitext]

Vokalisering eller lenition finns som tillägg till någon konsonantgradation, t.ex. kuningas (nominativ) ~ kuninkaan (genitiv) ~ kuninkaaseen (illativ) eller mies (nominativ) ~ miehen (genitiv) ~ mieheen (illativ).

-nen substantiv
[redigera | redigera wikitext]

Detta är en mycket vanlig klass av vanliga substantiv (t.ex. nainen "kvinna"), många egennamn och många vanliga adjektiv. Genom att lägga till -nen till många substantiv skapas enkelt ett adjektiv (muovi "plast" - muovinen "gjord av plast/plastig", jämför sv. -ig, rand - randig). Det kan också fungera som diminutiv.

Formulären fungerar som om det slutade på -s, förutom i nominativ, där det slutar på -nen. Det är så enkelt som att man tar bort -nen och lägger till -e varefter böjningsändelsen läggs till:

Finska Svenska
muovisessa pussissa i plastpåsen
kaksi muovista lelua två plastleksaker
muoviseen pussiin in i plastpåsen

Här är en liten lista med ord som används som diminutiv:

Finska Huvudord Svenska
kätönen käsi en liten hand
lintunen lintu en liten fågel
veikkonen veikko en gosse
kirjanen kirja häfte/bok
kukkanen kukka en liten blomma
lapsonen lapsi ett litet barn

Diminutivformen existerar mestadels i efternamn som är gamla ord vars innebörd oftast har förvrängts:

Finska Huvudord Svenska
Rautiainen rautio smed (av en smeds familj)
Korhonen korho döv (av en dövs familj)
Leinonen leino sorgsen; kan också anses vara en förkortning av Leonard
Virtanen virta en familj "med ström"
Jokinen joki en familj "med flod"
Järvinen järvi en familj "med sjö"
Nieminen niemi en familj från en halvö
Mikkonen Ett gårdsnamn som antagligen är från ägaren med namnet "Mikko"
Martikainen antagligen från "Martikka" som är ett efternamn från Södra Karelen, besläktat med ryska namnet "Мapтикa" (Martika)
Lyytikäinen från "Lyytikkä" som har ursprung i det germanska manliga namnet "Lydecke"
-e substantiv
[redigera | redigera wikitext]

De äldre -h och -k stammarna har förändrats ganska drastiskt. Dessa konsonanter "överlever" inte i någon paradigm och dessa substantiv slutar på ett oföränderligt -e. Men den tidigare existensen av en konsonant kan i stort sett fortfarande existera i ordböcker i och med att det representerar en svag gradering och varje ord har två stammar; en svag stam "konsonantstam" där slutkonsonanten har assimilerats (används för partitiv singular), och en stark stam "vokalstam" som de flesta suffix tillämpas. Vokalstammen har ett extra -e: perhe "familj" - perhee, perheessä, perheellä osv. som representerar den historiska förlusten av en mittenkonsonant som ibland kan bli hittat i dialekter med ett -h- (t.ex. "rost": ruoste - ruostehena).

I dagens finska beter sig alla som ord som slutar på e som gamla h-stammar. I vissa dialekter har denna h-stam skiftats till s-stammen istället, till exempel österbottnisk finska har venes utvecklats ur veneh som heter veneen (båt) på riksfinska. Illativet ändrar också sin form på konsonantstammen där ändelsen -hen är ändrad till -seen, såsom -hen är genitiv.

Den svaga stammen som finns i "ordböcker" resulterar från en annan historisk förändring där en slutkonsonant har försvunnit. Detta är en viktig böjning eftersom partitivets suffix läggs till direkt på denna stam där konsonanten har assimilerats till ett -t- istället för att försvinna. Andra böjningsändelser har tillägget till den starka stammen/vokalstammen.

-e substantiv
kasus huone 'rum' laite 'enhet'
partitiv sg. kaksi huonetta
"två rum"
kaksi laitetta
"två enheter"
nominativ pl. huoneet
"rum (flera)"
laitteet
"enheter"
inessiv sg. huoneessa
"i rummet"
laitteessa
"i enheten"
illativ sg. huoneeseen
"in i rummet"
laitteeseen
"in i enheten"

I finskan böjs adjektiven som substantiven och ett adjektiv måste böjas i antal och kasuset som substantivet böjs i.

Här är några få adjektiv:

Finska Svenska
"iso" "stor"
"pieni" "liten"
"punainen" "röd"

Och här är några exemplen på hur adjektivet böjs efter substantivets böjningar:

Finska Svenska
'ison talon edessä "framför det stora huset"
'kaksi pien taloa' "två små hus"
'punaisessa talossa' "i det röda huset"

Adjektiven böjs på samma regler som substantiven när de böjs efter substantiven.

Formering av komparativ

[redigera | redigera wikitext]

Komparativformerna av adjektiven bildas genom att lägga till -mpi till böjningsstammen. Till exempel:

Finska Svenska Finska Svenska
'iso' "stor" 'isompi' "större"
'pieni' "liten" 'pienempi' "mindre"
'punainen' "röd" 'punaisempi' "rödare"

Adpositioner

[redigera | redigera wikitext]

Postpositioner ("efterled") är mycket vanliga i finska språket medan prepositioner ("förled") är relativt sällsynta. Vissa adpositioner kan användas både som prepositioner och postpositioner eller ersättas av kasusändelser som ofta har samma funktion som svenskans prepositioner.

Postpositioner placeras efter huvudorden som oftast står i genitiv: isän kanssa 'med pappa', juhlien jälkeen 'efter festen'. Propositioner som står efter ett personligt pronomen kompletteras med motsvarande possessivsuffix, i vilket fall kan pronomenet självt utelämnas: näen suoraan (sinun) lävitsesi 'jag ser rakt igenom dig', (meidän) kanssamme 'med oss'. Det här gäller inte de postpositioner som kräver ett annat kasus.

Exempel på vanliga postpositioner:

Postpositioner
Finska Svenska
päälle (upp) på (riktning)
päällä på (läge)
päältä (ner) från
alle under (riktning)
alla under (läge)
alta från under
ylle ovanför (riktning)
yllä över, ovanför (läge)
yltä från ovanför
sisälle, sisään in i
sisällä, sisässä inne i
sisältä, sisästä (ut) ur
jälkeen efter
takia på grund av
kautta via, genom
läpi, lävitse igenom
kanssa med, i sällskap av/med
(genitiv +) keskellä
huoneen keskellä
i mitten av, mitt i
vuoksi för (någons) skull; på grund av
puolesta för; i (någons) ställe
(partitiv +) vastaan mot
(partitiv +) kohtaan gentemot
(partitiv +) varten för (ett syfte)
(partitiv +) vailla i behov av, utan
(elativ +) huolimatta trots

Efter prepositioner står nominalfraser i allmänhet i partitiv: ilman minua 'utan mig', ennen oppituntia 'innan lektionen'. Exempel på vanliga prepositioner:

Prepositioner
Finska Svenska
ilman utan
ennen innan
keskellä (+ partitiv)
keskellä huonetta
i mitten av, mitt i
vailla utan

Exempel: Ät ett äpple

  • syö omena - ät (du) äpplet/ett äpple
  • hän syököön omenan - han/hon må äta äpplet
  • syökäämme omena - låt oss äta äpplet/ett äpple
  • syökää omena - ät (ni) ett äpple (Jämför: Syökää omenaa! - Ät äpple! (allmänt))
  • he syökööt omenan - de må äta äpplet
  • älä syö omenaa - ät (du) inte äpplet/ett äpple
  • hän älköön syökö omenaa - han/hon må inte äta äpplet
  • älkäämme syökö omenaa - låt oss inte äta äpple
  • älkää syökö omenaa - ät (ni) inte äpple
  • he älkööt syökö omenaa - de må inte äta äpplet
Första infinitiv
[redigera | redigera wikitext]

Det är ordboksformen och slutar på -a eller -ä. Denna form benämns lativ. Den förekommer också i translativ och betyder då för att:[1]

  • Emme elä syödäksemme, vaan syömme elääksemme. = vi lever inte för att äta, utan vi äter för att leva.
Andra infinitiv
[redigera | redigera wikitext]

Formen är som första infinitiv men slutar på -e i stället.[1] Den kan förekomma i genitiv som sättadverbial:

  • Tyttö tuli itkien kotiin. = Flickan kom hem gråtande.

I inessiv bildar den ett tidsadverbial, som blir en tidsbisats på svenska:

  • Kevään tullessa jäät sulaavat. = När våren kommer smälter isarna.

Ett substantiv i genitiv eller en possessiv ändelse visar vem som är subjektet i tidsbisatsen.

Tredje infinitiv
[redigera | redigera wikitext]

Tredje infinitivet beskriver handlingar. I svenskan motsvaras det generellt av uppbyggnaden är och.... Det baseras kring att verbets ordstam fogas till -ma/mä och därtill kasusändelsen.

Tredje infinitiv inessiv
[redigera | redigera wikitext]

Beskriver att någon för närvarande utför en handling. Till exempel:

Kalle är och läser i biblioteket = Kalle on lukemassa kirjastossa
Tredje infinitiv elativ
[redigera | redigera wikitext]

Beskriver att någon har utfört en handling och förslagsvis nu har återvänt från den. Till exempel:

Kalle återvänder från att ha läst = Kalle palaa lukemasta
Tredje infinitiv illativ
[redigera | redigera wikitext]

Beskriver att någon har för avsikt att utföra en handling. Till exempel:

Kalle går för att simma = Kalle menee uimaan
Tredje infinitiv adessiv
[redigera | redigera wikitext]

Beskriver hur någon utför en handling. Till exempel:

Kalle studerar genom att läsa = Kalle opiskelee lukemalla
Tredje infinitiv abessiv
[redigera | redigera wikitext]

Beskriver hur någon inte utför en handling. Till exempel:

Kalle och Roger hinner utan att springa = Kalle ja Roger ehtivät juoksematta

Grundtalen ett till tio.

Grundtal
Finska Svenska
nolla noll
yksi ett
kaksi två
kolme tre
neljä fyra
viisi fem
kuusi sex
seitsemän sju
kahdeksan åtta
yhdeksän nio
kymmenen tio

För att skapa talen elva till nitton läggs "toista" till entalet: yksitoista, kaksitoista, …, yhdeksäntoista. Tjugo är helt enkelt "kaksikymmentä", det vill säga "två tior" (kymmenen står i partitiv efter tal precis som substantiv vanligtvis gör). Tiotalen blir kolmekymmentä, neljäkymmentä, …, yhdeksänkymmentä.

100 är "sata", 200 är "kaksisataa" och så vidare.

1000 är "tuhat", 2000 är "kaksituhatta" och så vidare.

Talet 3721 i skrift blir alltså "kolme-tuhatta-seitsemän-sataa-kaksi-kymmentä-yksi" (ordet skrivs utan mellanslag; bindestrecken är bara utsatta för tydlighetens skull)

Långa tal (som 32534756) delas in i tusental med mellanrum, som på svenska (32 534 756). Om man skriver ut det i text ska mellanrum finnas på samma ställen (ordet "miljoona" skrivs också separat). 32 534 756 blir alltså "kolme-kymmentä-kaksi miljoonaa viisi-sataa-kolme-kymmentä-neljä-tuhatta seitsemän-sataa-viisi-kymmentä-kuusi" (bindestrecken används återigen bara för tydlighetens skull). Tal kan böjas i kasus; då böjs alla delar av talet utom det oböjliga "toista".

Ordningstalen 1-19. Första och andra är tämligen oregelbundna, medan elfte och tolfte är mer logiska.

Ordningstal
Finska Svenska
ensimmäinen första
toinen andra
kolmas tredje
neljäs fjärde
viides femte
kuudes sjätte
seitsemäs sjunde
kahdeksas åttonde
yhdeksäs nionde
kymmenes tionde
yhdestoista elfte
kahdestoista tolfte
kolmastoista trettonde
neljästoista fjortonde
viidestoista femtonde
kuudestoista sextonde
seitsemästoista sjuttonde
kahdeksastoista artonde
yhdeksästoista nittonde

Kasusanvändning

[redigera | redigera wikitext]

Inre och yttrelokalkasus

[redigera | redigera wikitext]

Adessiv används när levande varelser har något och inessiv när livlösa ting har något:[2]

  • Seijalla on liian ohuet sukat. = Seija har för tunna strumpor.
  • Toisessa sukassa on reikä. = Den ena strumpan har ett hål.

Adessiv används för att visa vilken position något har medan inessiv syftar på att föremålet är på sin avsedda plats. Jämför:[2]

  • Tavarat ovat laiturilla. = Sakerna är på bryggan.
  • Vene on laiturissa. = Båten ligger (förtöjd) vid bryggan.
  • Maljakko on pöydällä. = Vasen står på bordet.
  • Ruoka on pöydässä. = Maten är serverad.

Obestämd och bestämd tidpunkt

[redigera | redigera wikitext]

Adessiv används ofta för en obstämd tidpunkt medan essiv för en bestämd.[3]

  • Kesällä nousemme usein varhain aamulla. = Om sommaren stiger vi ofta upp tidigt om morgonen.
  • kauniina päivä voimme olla ulkona. = Denna vackra dag kan vi vara ute.

Satsförkortningar

[redigera | redigera wikitext]

I stället för en bisats som uttrycker tid, sätt eller mål för handlingen, kan man i finskan göra en så kallad satsförkortning. I stället för ett personböjt verb i bisatsen, har man verbet i andra infinitiv i inessiv eller genitiv respektive första infinitiv i translativ. Personen uttrycks genom genitiv eller possesivändelse om infinitivet är aktiv. Med passivt infinitiv anges inte agenten.[4]

Satsförkortningar som uttrycker tid

[redigera | redigera wikitext]

De består av andra infinitivet i inessiv. Några exempel:[4]

  • Kevään tullessa jäät sulavat. = När våren kommer smälter isarna.
  • Tuletteko meille palatessanne? = Kommer ni till oss, när ni kommer tillbaka (på återvägen)?
  • Toukoja tehtäessä oli suuria sateita. = När man höll på med vårsådden, kom det mycket regn.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] Collinder 1941, s. 99-100.
  2. ^ [a b] Hall m fl 1974, s. 145-146.
  3. ^ Hall m fl 1974, s. 142-143.
  4. ^ [a b] Collinder 1941, s. 100.