Hoppa till innehållet

Grå kamskivling

Från Wikipedia
Grå kamskivling
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAmanitaceae
SläkteFlugsvampar
Amanita
ArtGrå kamskivling
A. vaginata
Vetenskapligt namn
§ Amanita vaginata
Auktor(Bull.) Lam. 1783
Synonymer
Amanitopsis vaginata var. violacea (Jacz.) E.-J. Gilbert 1941[1]
Amanita vaginata f. violacea (Jacz.) Veselý 1933[2]
Amanitopsis albida (Bull.) S. Imai 1933[3]
Amanita vaginata f. grisea (DC.) Veselý 1933[4]
Amanitopsis vaginata var. plumbea (Schaeff.) Konrad & Maubl. 1924[5]
Amanita vaginata (Schaeff.) Konrad & Maubl. 1924[5]
Amanita violacea Jacz. 1923[6]
Amanita vaginata f. grisea (DC.) E.-J. Gilbert 1918[7]
Amanita vaginata f. plumbea (Schaeff.) E.-J. Gilbert 1918[8]
Amanita vaginata f. livida (Pers.) E.-J. Gilbert 1918[7]
Amanita vaginata f. plumbea (Schaeff.) L. Maire 1910[9]
Amanita vaginata var. plumbea (Schaeff.) Quél. & Bataille 1902[10]
Amanita vaginata var. grisea (DC.) Quél. & Bataille 1902[10]
Amanitopsis plumbea (Schaeff.) J. Schröt. 1889[11]
Amanitopsis vaginata (Bull.) Roze 1876[12]
Amanita vaginata var. livida (Pers.) Gillet 1874[13]
Vaginata livida (Pers.) Gray 1821[14]
Agaricus vaginatus var. griseus DC. 1815[3]
Amanita livida Pers. 1797[3]
Amanita livida var. livida Pers. 1797[3]
Agaricus vaginatus Bull. 1783[15]
Amanita vaginata var. vaginata (Bull.) Lam. 1783[16]
Fungus phalloides Bull. 1781[17]
Agaricus plumbeus Schaeff. 1774[18]
Agaricus plumbeus var. plumbeus Schaeff. 1774[18]

Den mykologiska karaktären hos grå kamskivling:


hymenium:
skivor


hatt:
med puckel


skivtyp:
fria


ätlighet:
ätlig



varning


fot:
strumpa


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Grå kamskivling (Amanita vaginata), även kallad grå ringlös flugsvamp eller strimmig flugsvamp[19][20], är en svamp i släktet flugsvampar. Den tillhör undergruppen kamskivlingar.

Hatten blir 5–12 centimeter bred och foten 10–20 centimeter hög. Fotbasen har en flikig sida som är svår att få med när man plockar svampen. Kamskivlingar skiljer sig från flugsvampar genom att de saknar ring runt stjälken. Den växer vanligen i skogsbryn och parker.

Trots sitt släktskap med övriga flugsvampar anses den ibland som en god matsvamp. Den får inte ätas rå då den är svagt giftig.

  1. ^ E.-J. Gilbert (1941) , In: Iconogr. Mycol. 53:75
  2. ^ Veselý (1933) , In: Annls mycol. 31(4):280
  3. ^ [a b c d] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  4. ^ Veselý (1933) , In: Annls mycol. 31(4):279
  5. ^ [a b] Konrad & Maubl. (1924) , In: Icon. Select. Fung. 6:33
  6. ^ Jacz. (1923) , In: Compendium Hymenomycetum, Amanita. Fascicle 13:277
  7. ^ [a b] E.-J. Gilbert (1918) , In: Le Genre Amanita Persoon (Lons–le–Saunier):139
  8. ^ E.-J. Gilbert (1918) , In: Le Genre Amanita Persoon (Lons–le–Saunier):138
  9. ^ L. Maire (1910) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 26:253
  10. ^ [a b] Quél. & Bataille (1902) , In: Voy. Rech. Pérouse:42
  11. ^ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(41):676
  12. ^ Roze (1876) , In: Bull. Soc. bot. Fr. 23:111
  13. ^ Gillet (1874) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):51
  14. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:601
  15. ^ Bull. (1783) , In: Herb. Fr. 3:tab. 98
  16. ^ Lam. (1783) , In: Encycl. Méth. Bot. (Paris) 1:109
  17. ^ Bull. (1781) , In: Herb. Fr. 1:tab. 2
  18. ^ [a b] Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:37
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107092145/http://www.welanders.fi/artordlista/fi/12/2/r40/. Läst 11 juli 2013. 
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130323150518/http://www.myra.eu/flugsvampar.html. Läst 11 juli 2013.