Hoppa till innehållet

Giftkremla

Från Wikipedia
Giftkremla
Russula emetica
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningRussulales
FamiljRussulaceae
SläkteKremlor
Russula
ArtGiftkremla
R. emetica
Vetenskapligt namn
§ Russula emetica
Auktor(Schaeff.: Fr.) Pers.
Synonymer
Russula gregaria (Kauffman) Moënne-Locc. & Reumaux 2003[1]
Russula emetica var. gregaria Kauffman 1918[2]
Agaricus linnaei var. emeticus (Schaeff.) Fr. 1815[3]
Agaricus emeticus var. emeticus Schaeff. 1774[4]
Agaricus emeticus Schaeff. 1774[4]
Russula clusii [5]

Den mykologiska karaktären hos giftkremla:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
vidfästa


ätlighet:
oätlig



giftig


fot:
bar


sporavtryck:
vit


ekologi:
mykorrhiza

Giftkremla (Russula emetica) är en svampart i släktet kremlor. Giftkremlan har en starkt brännande smak och klassas som oätlig och svagt giftig.

Giftkremla är typart för släktet Russula. Den har en röd, konvex till flat hatt som är upp till 8,5 centimeter i diameter, med ett toppskikt som kan skalas bort nästan ända in till centrum. Lamellerna är vita till creme-färgade och sitter tätt. Den jämna och vita foten mäter upp till 10,5 centimeters höjd och 2,4 centimeters bredd. Den beskrevs vetenskapligt för första gången 1774. Denna svamp har ett stort utbredningsområde på norra halvklotet, där den växer på jorden i fuktig skogsmark och bildar mykorrhiza med barrträd, särskilt med tall.

Svampens namn syftar på de skador i matsmältningskanalen som den orsakar om den äts rå. Fruktkroppens kött är mycket pepprigt, men dess frånstötande smak och dess giftighet kan tas bort med förvällning alternativt ättiksinläggning. I allmänhet rekommenderas det inte att man äter den, men det är ganska vanligt att man äter den i Östeuropa och Ryssland. I släktet Russula finns det många arter som liknar giftkremla, med röd hatt och vita lameller. En del av dessa kan med säkerhet skiljas från giftkremlan endast med hjälp av mikroskopiska egenskaper.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Moënne-Loccoz, P.; Reumaux, P. (2003) , In: Les Russules Émétiques, Prolégomènes à Une Monographie des Emeticinae d'Europe et d'Amérique du Nord (Bassens):264 pp.
  2. ^ Kauffman (1918) , In: Publications Mich. geol. biol. Surv., Biol. Ser. 5 26:152
  3. ^ Fr. (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:67
  4. ^ [a b] Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:9
  5. ^ sensu Cooke; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.