Hoppa till innehållet

Kondrodit

Från Wikipedia
Kondrodit
Kondrodit från New Jersey, USA.
KategoriNesosilikat
Dana klassificering52.3.2b.2
Strunz klassificering8/B.04-20 eller 9.AF.45
Kemisk formel(Mg,Fe2+)5(SiO4)2(F,OH)2
FärgGulbrun till rödbrun
KristallstrukturMonoklina
TvillingbildningEnkel eller multippel
SpaltningOtydlig {100}
BrottMussligt
Hårdhet (Mohs)6–6,5
GlansGlasglans
Ljusbrytningnα = 1,592–1,643
nβ = 1,602–1,655
nγ = 1,619–1,675
Dubbelbrytning0,027 till 0,032
Optisk karaktärTvåaxligt positiv
Dispersionr>v stark till svag
PleokroismObetydlig
FluorescensHos vissa exemplar
StreckfärgVit, grå
Specifik vikt3,1–3,2
LöslighetLöslig i HCl och H2SO4
TyplokalSkräbböle, Pargas, Finland
Referenser[1] [2]

Kondrodit är det mest vanliga mineralet av humitmineralen. I detta mineral ligger två skikt olivin mellan ett skikt brucit på ömse håll osv. Det kan inte uppstå magmatiskt utan bildas istället metamorft i orena magnesiumförande karbonatstenar.

Kondrodit kan eventuellt förväxlas med spessartin och med grossular. Denna är dock lätt smältbar i motsats till kondroditen.

Vidare finns möjlighet att förväxla kondrodit med flogopit, som förekommer i samma miljö. Den senare har dock mycket hög spaltbarhet.

Kondrodit förekommer endast i metamorfa kisel- och magnesiumförande karbonatstenar. Mineralet är rätt vanligt i kalkiga skarnmalmer i Bergslagen och i Södermanlands urkalkstenar, där upp till 5 mm stora, helt klara kristaller förekommer.

I Tallgruvan vid Norberg finns stora kvantiteter av en rödbrun kondroditfels, en bergart som till största delen består av kondrodit.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chondrodite, 3 december 2011.