Hoppa till innehållet

Minnen av igår

Från Wikipedia
Minnen av igår
Minnen av igår

おもひでぽろぽろ
(Omohide poro-poro)

Genre drama, vardag
Film
Regissör Isao Takahata
Producent Hayao Miyazaki (exekutiv producent),
Yasuyoshi Tokuma,
Yoshio Sasaski,
Ritsuo Isobe
Manus Isao Takahata (baserad på mangan av Hotaru Okamoto och Yuko Tone)
Musik Hoshi Katz med flera
Studio Studio Ghibli
Speltid 119 minuter
Premiärdatum 20 juli 1991

Minnen av igår (japanska: おもひでぽろぽろ, Omohide poro-poro', 'Minnen dripp-dropp'[1]) är en japansk animerad dramafilm från 1991. Den regisserades av Isao Takahata som dennes sjätte långfilm och animerades på Studio Ghibli. Filmen baserades på mangan med samma namn av Okamoto Hotaru och Tone Yuko[2] Filmens avslutande temasång (愛は花、君はその種子 Ai wa hana, kimi wa sono tane, 'Kärleken är en blomma, du är dess frö') är en japansk översättning av Amanda McBrooms komposition "The Rose".

Minnen av igår (känd för många västerländska animefans under den engelska titeln Only Yesterday) är en anmärkningsvärd animefilm då den utforskar ett tema som traditionellt ansetts omöjligt för animerade rollfigurer. I det här fallet handlar det om ett realistiskt drama skriven för en vuxen och i första hand kvinnlig publik. Trots ämnesvalet, blev den en överraskande framgång bland biobesökare av båda könen och slutade som årets bioetta i Japan. Den svenska utgivningen på DVD och Bluray dröjde dock till 2017.

Första delen av den japanska originaltiteln motsvarar det japanska ordet för "minnen", som idag vanligen skrivs på ett annat sätt; därför syns ibland transkriberingar som Omoide poro-poro, Omoide poro poro eller Omoide poroporo. Filmskaparna valde till filmtiteln en äldre stavning av ordet för "minnen" – おもひで (hiragana) istället för det idag gängse 思い出 (kanji + hiragana). Dagens ord både skrivs och uttalas /omoide/, medan den gamla stavningen syftar på samma uttal men med skrivningen omohide. På engelska har filmen fått namnet Only Yesterday, och en beskrivande titelöversättning till svenska som tidigare använts är Minnesdroppar[3].

1982. Taeko Okajima, ung kontorsanställd någonstans i Tokyo, har det tråkigt på sitt arbete och bestämmer sig för att tillbringa några semesterveckor på landet. Hennes svåger har en gård i närheten av Yamagata uppe i norr, och hon vill lära sig hur man skördar färgtistel (safflor; japanska: benibana). Stadsbarnet Taeko har ända sedan hon var liten drömt om att få åka ut på landet, men som vuxen har det liksom aldrig blivit av. Under hennes resförberedelser, liksom under själva resan, dyker minnen från hennes barndom upp. Det är hennes tioåriga jag som får liv. Under resten av filmen ger sig Taeko av årgång 1966 till känna när hon verkar känna för det, när den vuxna Taeko stöter på något som provocerar fram hennes minnen.[4]

Färgtistlar odlade i Yamagata-prefekturen på norra Honshu. Det är dit filmens huvudperson Taeko beger sig för att få uppleva landet och något nytt i sitt liv.

1966. Taeko är en liten ombytlig drömmare och yngst i en familj med tre döttrar. Året då hon fyller tio är de stora upptäckternas år: första förälskelsen (Hiro, en pojke från en annan klass och bra på baseboll), vad mens är för något, krossade barndomsdrömmar (hon har drömt om att få spela teater, något hennes far förbjuder).

I vuxenberättelsen delas Taekos tid mellan hennes arbete på gården och utflykter med Toshio, en släkting till hennes svåger (svågern är Nanakos make) och nästan jämnårig med Taeko. Han har lämnat sin anställning på ett storföretag i stan och startat eget som ekologisk jordbrukare. Taeko och Toshio verkar trivas i varandras sällskap, vilket inte går gårdens äldsta invånare obemärkt förbi. Obā-san ("farmor/mormor") föreslår ett giftermål mellan de två, ett förslag som kommer som blixt från klar himmel för Taeko, som på nytt kastas in i tankarnas värld för att undfly den oväntade situationen och sin egen svarslöshet.

Mot slutet av filmen är semestervistelsen slut, och Taeko bryter upp och anträder hemresan mot Tokyo. Eftertexterna i filmen vill dock annorlunda.[5]

1966: familjen Okajima

[redigera | redigera wikitext]
  • Taeko – (röst:) Yōko Honna

Minsta barnet i familjen, född i Tokyo 1956. Hon är den enda rollfigur som syns både i barndomsberättelsen (1966) och vuxenberättelsen (1982, där hörs ena storasystern dock i telefon). Hon är en liten ombytlig, drömmare och verkar föga intresserad av sina studier. Matematik är hennes sämsta ämne. Hennes spontanitet och livliga fantasi gör henne uppmärksammad i samband med en skolpjäs. Hon är populär bland klasskamraterna och omges om tjejkompisar. Hon intresserar sig för pojkar utan att riktigt förstå sig på dem.

  • Taekos mor – Michie Terada
  • Taekos far – Masahiro Itō
  • Taekos mormor – Chie Kitagawa
  • Nanako – Yorie Yamashita
  • Yaeko – Yuki Minowa

1966: Taekos skolkamrater

[redigera | redigera wikitext]
  • Tsuneko
  • Hiro
  • Abe
  • Rie
  • Taeko – Miki Imai

Anställd på en reklambyrå. Hon finner sig inte riktigt tillrätta på jobbet och börjar drömma om saker hon drömde om som barn.

  • Toshio – Toshirō Yanagiba
  • Obā-san
  • Kazuo och Kyoko
  • Naoko

Källor: [6][7](rollbeskrivningar)

Presentation och mottagande

[redigera | redigera wikitext]
Den franska DVD-utgåvan använder den japanska originaltiteln, kompletterad med en undertitel på franska.
2017 kom filmen till slut ut på DVD i Sverige, efter att den något tidigare även blivit utgiven i USA.

Minnen av igår hade japansk biopremiär den 5 juli 1991. För första gången planerade Studio Ghibli en riktig reklamkampanj, och efter biosuccén med Kikis expressbud hade studion större produktionsresurser till sitt förfogande[8]. Den här gången fanns det heller inte en tydlig målgrupp, vilket gjorde det än viktigare att satsa för att nå ut med filmen.[9] Filmen blev ändå en oväntad framgång och sålde på tre månader 2,2 miljoner biobiljetter (till ett värde av 1,87 miljarder yen),[10] vilket gjorde den till 1991 års största japanska biofilm.[11]

Filmen har även givits ut på DVD och senare Bluray i bland annat ett antal europeiska länder. En engelsktextad version utan valbar engelsk dubb nådde den brittiska marknaden, och en dito kom även ut i Sverige hösten 2017. Den svenska filmtiteln blev Minnen av igår,[12] vilket kan ses som en kombination av originalets "minnen dropp-dropp" och engelskans "så sent som igår". Den svenska biopremiären av filmen dröjde dock till 2019.[13][14]

  1. ^ Team Ghiblink: "Only Yesterday: Frequently Asked Questions (FAQ): Q: What does "Omohide Poroporo" mean?" Nausicaa.net. Läst 2012-08-05. (engelska)
  2. ^ Team Ghiblink: "Only Yesterday: Frequently Asked Questions (FAQ): Q: Is it based on a manga or a book?" Nausicaa.net. Läst 2012-08-05. (engelska)
  3. ^ Sjögren, Olle (2004): "Eldflugor och minnesdroppar: En studie i Takahatas långfilmer", sid 33–34, i Animagi 3 (våren 2004) [ISSN 1651-694X]
  4. ^ McCarthy, Helen/Clements, Jonathan: The Anime Encyclopedia: A Guide to Japanese Animation Since 1917, Stone Bridge Press 2006, sid 467–468. ISBN 1933330104 (engelska)
  5. ^ "Analyse de Omohide Poroporo". Arkiverad 15 december 2005 hämtat från the Wayback Machine. Buta-connection.net, sid 1–2. Läst 2012-08-06. (franska)
  6. ^ "Les personnages de Omohide Poroporo" Arkiverad 11 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Buta Connection. Läst 2012-08-06. (franska)
  7. ^ "Buried Treasure – Only Yesterday (Omohide Poro Poro)". Animenewsnetwork.com. Läst 7 december 2012. (engelska)
  8. ^ Princess Mononoke: the art and making of Japan’s most popular film of all time, Hyperion, 1999, sid 221-222. ISBN 9780786866090 (engelska)
  9. ^ Odell, Colin/Le Blanc, Michelle: Studio Ghibli: the films of Hayao Miyazaki and Isao Takahata. Kamera, 2009, sid 85–89. ISBN 9781842432792 (engelska)
  10. ^ "Fiche technique de Omohide Poroporo". Arkiverad 15 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. Buta Connection. Läst 2012-08-05. (franska)
  11. ^ (1991 års biotopp). Motion Picture Producers Association of Japan, Inc. Läst 2012-08-05. (japanska)
  12. ^ ”Minnen av igår (1991)”. moviezine.se. 2017-12-04. https://www.moviezine.se/movies/only-yesterday. Läst 9 december 2017. 
  13. ^ ”MINNEN AV IGÅR”. www.bioroy.se. https://www.bioroy.se/?fbclid=IwAR3P8XErQCroR0rpQHTbN6czznxkIfqZ8OEkRC5mBZxt94gOJcD0DGu6Hb8#/movie/1526. Läst 11 oktober 2019. 
  14. ^ ”Minnen av igår”. www.triart.se. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191011074002/https://www.triart.se/filmer/minnen-av-igar/. Läst 11 oktober 2019. 

Vidare läsning och externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Rumor, Mario A.: The Art of Emotion: Il cinema d'animazione di Isao Takahata, Guaraldi/Cartoon Club, Rimini 2007, sid 243–268. ISBN 978-88-8049-315-0 (italienska)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]