Hoppa till innehållet

Lebensreform

Från Wikipedia
Karl Wilhelm Diefenbach var en tidig inspiratör till livsreformrörelsen. Bild från hans hus på Capri, 1914.
Lichtgebet, symbolisk målning och ikon. Ung androgyn människa (framtiden) riktar sig mot ljuset.

Lebensreform (tyska för "livsreform" eller "reform av livet") är ett samlingsnamn för olika reformrörelser under slutet av 1800-talet och det tidiga 1900-talet, i framför allt Tyskland och Schweiz. Gemensamma drag var kritik av industrialisering, urbanisering och materialism.

Rörelserna förespråkade enkel livsstil, “tillbaka till naturen”, ekologisk hållning, naturenlig odling, hälsokost, naturläkemedel, friluftsliv, vandring, dräktreform, nakenkultur, sexuell frigörelse och sociala och andliga reformer. Man var starkt avståndstagande till alkohol, tobak och andra droger och kritisk mot en äldre – inte minst kyrklig – konservatism.[1][2][3] Flera svenska folkrörelser, bland andra ungdomsrörelsen, ungkyrkorörelsen, hembygdsrörelsen, idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och frisksportrörelsen var från 1890-talet tydligt påverkade av tankarna inom "lebensreform".

I Sverige används sällan en enhetlig beteckning på strömningen. På svenska och engelska används oftast den tyska termen ”lebensreform” och syftar då på dessa rörelser i Europa allmänt, men särskilt i tyskspråkiga områden. Då det syftar på denna rörelse i det egna landet skrivs ibland på engelska "life reform", på svenska numera allt oftare "livsreformrörelsen".[4][5][6]

Som viktiga förgrundsgestalter i Lebensreform har nämnts Sebastian Kneipp, Louis Kuhne, Rudolf Steiner, Karl Wilhelm Diefenbach, Fidus (Hugo Höppener), Gustav Gräser och Adolf Just. Konstnären Karl Wilhelm Diefenbach (1861−1913), pacifist och anarkist i Leo Tolstojs anda, grundade kolonin Himmelhof i närheten av Wien. Bland hans följare fanns tre konstnärer: Fidus, Frantischek Kupka och Gustav Gräser. År 1900 blev Gräser inspiratör till och medgrundare av Monte Verità nära Ascona i Schweiz. Det kom att bli en samlingsplats för tidens många kulturpersoner, konstnärer, dansare, författare, tänkare och intellektuella, till exempel Hermann Hesse, Carl Jung, Erich Maria Remarque, H.G. Wells, Stefan George, Isadora Duncan, Mary Wigman, Paul Klee, Rudolf Steiner, Leo Trotskij, Vladimir Lenin och Ellen Key.[7]

Gustav Gräser, tänkare och poet, kom att få stort inflytande på den tyska ungdomsrörelsen och på författare som exempelvis Hermann Hesse och Gerhart Hauptmann. Graser var också förebild för många karaktärer i Hesses böcker.

Lebensreform var inte en enhetlig rörelse, det var snarare en ström av tankar i tiden som påverkade många. Strömningen är svår att klassificera över huvud taget – den var varken modern eller anti-modern och den var egentligen helt opolitisk. Alla: kommunister, socialister, liberala, konservativa och tidens radikalt högerextrema, kunde dela tankarna.

Det fanns många grupper som var inriktade på olika frågor, som pedagogik, ekologism och ekologiskt jordbruk, ekologisk arkitektur, trädgårdsstäder, odling, vegetarianism, rörelsekonst, gymnastik, friluftsliv, hälsokost och motstånd mot bruk av tobak, alkohol och droger. Det fanns ingen övergripande organisation, men många intressegrupper och föreningar. Tidskrifter, böcker och pamfletter publicerades som gav rörelsen riktning.

Många intresserade sig för sin hembygds natur- och kulturvård. Det fanns också en kritik mot kyrkans och kristendomens konservatism. I stället fördes naturmystik, vitalism, solkult och indisk visdom fram. Teosofi, antroposofi, mazdaznan och yoga fick uppmärksamhet.

Svenskar som var influerade av dessa reformrörelser var framför allt nittiotalisterna, exempelvis Gustaf Fröding, Werner von Heidenstam, Ellen Key, Karl-Erik Forsslund och Axel Lundegård.

Några förespråkare för Lebensreform såsom Bill Pester, Benedict Lust och Arnold Ehret emigrerade till Kalifornien från slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Dessa kom att direkt påverka den senare hippierörelsen.[2][3] En grupp kallad "Nature Boys", bosatte sig i den kaliforniska öknen, och en av gruppens medlemmar, Eden Ahbez, skrev Nature Boy, som spelades in år 1947 av Nat King Cole. Det gav stor uppmärksamhet åt denna ”back-to-nature movement” i USA och internationellt.[7]

Ett konkret uttryck för Lebensreform är idag Reformhaus, en butikskedja i Tyskland med naturmedicin och ekologisk mat.[8]

Bilder på verksamheter

[redigera | redigera wikitext]


Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Adolf Just: Return to Nature: Paradise Regained (1896), ISBN 0-7873-0485-9PDF
  • Richard Ungewitter: Nakedness (1904), ISBN 0-9652085-1-6
  • Arnold Ehret: Mucusless Diet Healing System (1922), ISBN 0-87904-004-1PDF
  • Hermann Hesse: Siddhartha (1922)
  • Gordon Kennedy: Children of the Sun: A Pictorial Anthology From Germany To California 1883–1949. Nivaria Press (1998), ISBN 0-9668898-0-0
  • John Williams: Turning to Nature in Germany: Hiking, Nudism, and Conservation, 1900–1940. Stanford University Press (2007), ISBN 0-8047-0015-X
  • Martin Green: Mountain of Truth. The Counterculture begins, Ascona, 1900-1920. University Press of New England, Hanover and London, 1986, ISBN 0-87451-365-0
  • Friedhelm Kirchfeld & Wade Boyle: Nature Doctors. Pioneers in Naturopathic Medicine. Portland, Oregon,1994, ISBN 0-9623518-5-7
  • Diethart Kerbs, Jürgen Reulecke: Handbuch der deutschen Reformbewegungen 1880–1933, 1998, ISBN 3-87294-787-7.
  • Gary Svensson "Längtan till lustgården - Konst, kultur och alternativ livsstil vid slutet av La Belle Époque"ingår i Tankar om Lycka Carlssons förlag 2019
  1. ^ Texten är delvis baserad på tyska och engelska Wikipedia.
  2. ^ [a b] "Hippie Roots & The Perennial Subculture" (1998) Arkiverad 24 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Frieze magazine, (april 2009): Tune in, Drop out Arkiverad 3 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Siedle Project Bauhaus.
  5. ^ Historisk Tidskrift 2005:1.”. Arkiverad från originalet den 24 april 2018. https://web.archive.org/web/20180424145700/http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-1/pdf/HT_2005-1_079-85_sundin.pdf. Läst 25 februari 2019. 
  6. ^ Emma Hilborn, rec. Av: Morgonrodnad. Socialismens stil och mytologi 1871–1914 av Stefan Arvidsson, i Scandia 83:1; Ann-Sofi Ljung Svensson, Jordens dotter: Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen, Lunds Universitet, 2011; Annelie Drakman, När kroppen slöt sig och blev fast, Uppsala Universitet, 2018.
  7. ^ [a b] Svensson, Gary (2019). "Längtan till lustgården - Konst, kultur och alternativ livsstil vid slutet av La Belle Époque" ingår i Tankar om Lycka Carlssons förlag 
  8. ^ Fritzen, F. (2009). ”Changing the World with Müsli”. German Research 31 (3): sid. 10. doi:10.1002/germ.201090000. PDF Arkiverad 17 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]