Hoppa till innehållet

Quercitrin

Från Wikipedia
Quercitrin

Systematiskt namn2-(3,4-Dihydroxifenyl)-5,7- dihydroxi-3-[ [(2S,3R,4R,5R,6S)- 3,4,5-trihydroxi-6-metyl-2- tetrahydropyranyl]oxi]-4-chromenon
Övriga namnQuercetin-3-rhamnosid
Kemisk formelC21H20O11
Molmassa448,38 g/mol
UtseendeGulfärgade, silverglänsande nålar eller plattor.[1]
CAS-nummer522-12-3
SMILESC[C@H]1[C@@H]([C@H]([C@H]([C@@H](O1)OC2=C(OC3=CC(=CC(=C3C2=O)O)O)C4=CC(=C(C=C4)O)O)O)O)O
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Quercitrin, förr även kvercitrin, är en glykosid bildad av flavonoiden quercetin och deoxi-monosackariden rhamnos.[2] Namnet kommer av Quercus (ek) och Citrus (citrussläktet).[3]

Quercitrin ger den gula färgen åt färgämnet quercitron (även kvercitron) som utvinns ur barken av färgek.[4] Quercitrin förekommer även hos andra växter, exempelvis hos humle och i bladen av hästkastanj och asp.[1]

Quercitrin isolerades först av Michel Eugène Chevreul 1831[5][6] och analyserades i mitten av 1800-talet av bland andra den österrikiske kemisten Heinrich Hlasiwetz[7] Strukturformeln publicerades 1912 av Josef Herzig och R. Schönbach.[5]

  1. ^ [a b] H. Altenburg et al., 2013, Biochemisches Handlexikon: VI. Band Farbstoffe der Pflanzen- und der Tierwelt, sid. 35. ISBN 9783642908163
  2. ^ QuercitrinPubChem.
  3. ^ Kungl. Svenska vetenskapsakademien, 1844, Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter sid. 392.
  4. ^ Kvercitron och kvercitrin i Nordisk Familjebok Uggleupplagan.
  5. ^ [a b] Arthur George Perkin, 1918, The natural organic colouring matters, Longmans, London, sid. 192-194.
  6. ^ Michel Eugène Chevreul i The Great Soviet Encyclopedia, 3rd Edition (1970-1979)
  7. ^ Heinrich Hlasiwetz, 1859, Über das Quercitrin, European Journal of Organic Chemistry, 112:1, sid. 96-117.